Missbrukar kameror för att trakassera och vräka – ”straffet”: myndigheten skickar brev
När Hem & Hyra har begärt ut klagomål som rör hyresfastigheter och kameror från 2018 och framåt har vi fått ut ett 30-tal ärenden från Integritetsskyddsmyndigheten, IMY. Under samma period har bara ett fåtal hyresvärdar fått kritik från IMY för olaglig kamerabevakning.
Samtidigt visar kartläggningen att de flesta av hyresgästernas klagomål endast leder till att ett informationsbrev går ut till hyresvärden. Som i fallet Nyvång där brevet från IMY fick till följd att värden satte upp fler kameror. Att få ett brev är alltså det en värd som missbrukar sina kameror i första hand riskerar, visar kartläggningen.
Hur kommer det sig att ni skickar informationsbrev i stället för att inleda tillsyn när hyresgäster klagar?
– Vi har haft ett instrument som kallas för informationsbrev, som handlar om att vi i första hand vill att aktörer själva ska rätta sig. I 80 procent av fallen så återkommer inte den som klagat. Vi tror att det innebär att man i många fall rättar sig, säger Jenny Bård, enhetschef på Integritetsskyddsmyndigheten, IMY.
Kan det inte vara så att hyresgäster snarare ger upp efter första klagomålet?
– I de fallen när man faktiskt återkommer så uppger personen att det fortsatt är en otillåten bevakning. Vi har många som klagar till IMY och som också kan vara angelägna om att få rättelse. Det gör att vi tror att majoriteten inte bara ger upp, utan att man upplever att det faktiskt sker en förbättring.
”Kan vara en förklaring”
I det brev som skickas ut står det inget om att man ska göra en andra anmälan om det inte blir en förändring…
– Det kan vara en förklaring, absolut, till att man inte hör av sig igen. Men det finns också information på vår webbplats om olika åtgärder man kan vidta. Är det så att man upplever att det är en otillåten personuppgiftsbehandling så är man välkommen att lämna in ett nytt klagomål, så tittar vi på det.
Ska hyresgäster behöva göra fler klagomål för att ett ärende ska utredas vidare?
– Att skicka ett informationsbrev är en betydligt enklare åtgärd än att inleda en tillsyn. Om det är så att vi kan göra ett större arbete och nå ut med mer information så anser vi att det är någonting bra. Men om ett klagomål tyder på allvarliga överträdelser, då kan det leda till tillsyn direkt.
”Lönlöst att klaga”
82-åriga Stefan Larsson gjorde en anmälan om otillåten kamerabevakning för snart två år sedan. Kameran sitter fortfarande kvar i hans trapphuset, utan skylt. Han säger att det är lönlöst att klaga. Vad vill du säga till honom?
– Är det så att man efter en tid upplever att det inte skett någon förbättring så uppmanar jag honom att klaga igen, så att vi får kunskap om att ingen förbättring har skett.
Att ni skickar informationsbrev, handlar det om för lite resurser?
– När IMY fick ett utökat tillsynsansvar för kamerabevakning 2018 fick vi ingen resursförstärkning, men det fick vi förra året. Det är dock ett jättestort uppdrag att ha tillsynsansvar för alla kameror i Sverige. Kamerabevakning blir billigare och billigare, och det blir en allt enklare metod att använda. Det gör att vi ibland kan vi känna att vi inte räcker till.
Här kan du läsa Hem & Hyras guide över i vilka lägen hyresvärdar får och inte får kamerabevaka. Här anmäler du misstänkt olaglig kamerabevakning till IMY.
- Börja med att kontakta din värd, berätta vad du tycker är fel och fråga på vilken rättslig grund kamerabevakningen sker.
- Lämna ett klagomål till Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, via deras hemsida.
- I anmälan ska du beskriva platsen som bevakas, vilka aktiviteter som pågår där och vilka som vistas där. Du kan exempelvis bifoga bilder och en karta.
- Om IMY skickar ut ett informationsbrev efter anmälan och värden inte bättrar sig rekommenderas du att skicka in ett nytt klagomål.
