Nordea godkände lån för bostadsrätt som inte fanns – här är missarna som banken inte vill kommentera
Hem & Hyra har berättat om hur en bostadsrättsförening i miljonprogramshusen på Malmvägen i Sollentuna plundrats på miljontals kronor i samband med Sollentunahems ombildning från hyresrätter till bostadsrätter.
Flera bostadsrätter såldes till underpris till personer som inte varit hyresgäster. Nästan 10,6 miljoner kronor har krävts tillbaka av en tidigare ledamot.
I samband med ombildningen såldes också en bostadsrätt som visade sig vara en hyresrätt. Låntagaren Ali, som egentligen heter något annat, stod plötsligt med ett lån för en bostadsrätt som inte fanns.
Dokumenten som användes vid bostadsaffären var fulla av felaktiga uppgifter.
Nordea kontrollerade aldrig kontot, bostadsrättsföreningens namn eller organisationsnummer när betalningen för bostadsrätten genomfördes.
Lånet på nästan 2 miljoner kronor sattes in på ett privatkonto som inte hade någon koppling till vare sig låntagaren eller den aktuella bostadsrättsföreningen. Det visar uppgifter från polisutredningen.
Efter att bedrägeriet avslöjats blev lånehandläggaren av med sin licens. Mannen arbetar inte längre kvar på banken.
Vill inte ställa upp på intervju
När vi ställer frågor om den bristande kontrollen får vi knappt några svar. Hanna Lycken, regionchef Nordea, gjorde polisanmälan mot låntagaren Ali i samband med lånet. Hon vill inte ställa upp på en intervju och svarar inte på frågorna som vi skickar över. I stället är det Hugo Laigar på Nordeas pressavdelning som ger svar via mejl. Trots upprepade försök svarar han bara på ett fåtal av Hem & Hyras frågor.
Inget svar på vad banken har för ansvar
Vi har bland annat velat få svar på vad banken har för ansvar för det som skett. Varför har de inte gjort tillräckliga kontroller i samband med lånet? Hur kunde banken betala ut ett lån utan att kontrollera att bostadsrätten existerade? Vad har de för ansvar för att se till att pengarna kommer fram till rätt konto?
Men det har inte Nordea svarat på.
Hugo Laigar svarar inte heller på varför Nordea inte reagerade på att inte någon mäklare var inblandad vid köpet av bostadsrätten.
Vi får heller inget svar på varför Nordea har krävt 40 000 kronor i månaden, sammanlagt en halv miljon kronor i skadestånd från Ali. Detta utöver att banken krävt tillbaka de nästan 2 miljoner kronorna från den man som lagt beslag på lånepengarna.
Den ansvariga lånehandläggaren på Nordea har sagt i polisförhör att snabba lånehandläggare som beviljar och lånar ut mycket pengar premieras på banken. Men hur det har påverkat utgången i det här ärendet får Hem & Hyra inget svar på.
Svarar inte på om banken ändrat rutiner
Vi får heller inga svar på hur Nordea ska se till att något liknande inte händer igen eller om banken har ändrat rutiner, regler och villkor till följd av det här fallet.
Den allra viktigaste frågan om de konsekvenser som Nordeas bristande kontroller har fått för Ali besvarar Nordea inte heller.
Hävdar att Nordea upptäckte bedrägeriet
Hugo Laigar skriver i sitt mejlsvar att i Nordeas interna rutin ingår flertalet kontroller vid bostadsköp. Han hävdar att det var Nordeas egna kontroller som till slut gjorde att felaktigheterna upptäcktes.
”När vi kontrollerade detta fall insåg vi att saker inte stod rätt till och polisanmälde händelsen. Nordea utvecklar ständigt sina arbetssätt och har rigorösa kontroller. På grund av dessa rigorösa kontroller kunde situationen uppdagas och åtgärder vidtas,” skriver Hugo Laigar.
Men den som är ansvarig för riskhantering för bostadslån på Nordea har en helt annan version. Hon uppger i förhör med polis att det var när bostadsrättsföreningen i Sollentuna slog larm till Nordea som bedrägeriet uppmärksammades. När Hem & Hyra frågar Hugo Laigar om det får vi inga svar.
Läs mer här om Ali som plötsligt stod med ett lån för en bostadsrätt som inte fanns.
