Norrlandskommuner trotsar lagen ostraffat
Kravet på att Sveriges kommuner ska ha en bostadsförsörjningsplan har funnits sedan år 2000. Men inte mycket hände och det innebar att lagen skärptes år 2014.
– De flesta kommuner inser att det är viktigt att ha tydliga riktlinjer för sin bostadsförsörjning. Det handlar kort och gott om att skaffa sig en bild av vilka behov kommunen har och kan komma att få, säger Marie Sand, samhällsplanerare på Boverket.
Men lagen följs inte av alla kommuner. Tvärtom är det hela 17 av kommunerna i Norrland som säger sig ha en planering på väg eller helt enkelt struntar i lagen. Och det kan kommunerna göra i lugn och ro.
– Lagen säger att alla kommuner ska ha en bostadsförsörjningsplan. Men det finns inga sanktioner i lagen mot den som låter bli. Det hade inneburit ett balanserande i det kommunala självbestämmandet, säger Marie Sand.
Fördelarna med en bostadsförsörjningsplan är många. Marie Sand tycker mot bakgrund av det, att det är konstigt att inte alla kommuner har tagit tag i planeringen.
– Att visa vad man som kommun vill göra, är en bra marknadsföring. Det visar att kommunen är aktiv och är beredd att möta de utmaningar som kommer, säger Marie Sand.
– Bra bostäder och goda boendemiljöer är grundläggande kvaliteter i en kommun och ger förutsättningar för såväl tillväxt som välfärd.
Hon pekar på att det för kommunerna gäller att erbjuda ett brett utbud och varierade boendeformer. Inte minst nu när befolkningen blir allt äldre.
– Kommunerna i Sverige står inför oerhörda utmaningar för att kunna ta hand om alla invånare och se till att alla har ett bra boende, säger Marie Sand.
– Det är också så att en väl fungerande Bostadsförsörjningsplan ger signaler om att man är aktiv. Det i sin tur kan avgöra om en kommun får ekonomiska stöd av olika slag, eller att infrastruktursatsningar görs.
Att ha planer som dessutom är långsiktiga ger utveckling i Umeå. Det konstaterar Umeås kommunalråd Hans Lindberg (S).
– Vi ser till att vår bostadsförsörjningsplan är aktuell. Det innebär att vi alltid kan luta oss mot den när vi tar kommunen framåt, säger han. Vi jobbar väldigt långsiktigt med planeringen på så sätt har vi lyckats skapa dynamik mellan olika boformer.
I Umeås plan finns en målsättning om att bygga 2000 bostäder om året. Man är inte riktigt där ännu, men det byggs mycket i Umeå.
– Vi vet vad vi vill och ser behoven. Det är därför vi till exempel bygger många hyresrätter i Umeå, säger Hans Lindberg.
– Har man inte en tydlig planering blir utvecklingen lättvindig och det byggs utan tanke. I andra kommuner, där planeringen saknas eller inte är genomtänkt, byggs det många bostadsrätter, trots att behovet är hyresrätter. Vi har en tydlig plan och de som kommer hit för att investera tycker om det, eftersom vi är tydliga.
Dessutom, poängterar han, har Umeås genomtänkta bostadsförsörjningsplanering, inneburit att kommunen saknar områden med segregering.
Lycksele kommun har däremot ingen bostadsförsörjningsplan.
– Vi får dra på oss skämskudden, säger kommunalrådet Lilly Bäcklund (S). Det är ingen ursäkt, men jag tror förklaringen är att vi som liten kommun måste prioritera i vår verksamhet. Det är just det som hänt i det här fallet.
Lilly Bäcklund konstaterar en bostadsförsörjningsplan ska tas fram. Inte bara för att det är sagt så i lagen.
– Det är också viktigt att ha en fungerande plan. Våren 2018 hoppas jag.
Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar.
1 § Varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs.
Källa: Svensk författningssamling
