Nu har de som rev bostadsbrist
Tio procent av hyran. Så mycket fick många hyresgäster i rivningskommunerna vara med och betala för de tomma lägenheterna på 1990-talet. I Dalarna revs därför nära 4 000 kommunägda lägenheter och tusentals såldes till privata fastighetsägare.
– De tidigare så starka kommunerna drabbades av ett mörker när storindustrier som Outokumpu och SSAB drog ned eller stängde helt, säger Marcus Kjellin, förhandlingsstrateg på Hyresgästföreningen i Borlänge.
Men rivningarna var oundvikliga menar Marcus Kjellin. Att låta husen stå tomma hade kostat för mycket och husen hade förstörts av fukt och andra skador.
Företagens neddragningar var inget kommunerna kunde göra något åt men vad de gjorde sedan spelar stor roll, menar Marcus Kjellin:
– Jämför man Falun och Borlänge så har Falun hittills lyckats bäst med sin tillväxt. Men Borlänge är på väg de med, Peace & Love satte verkligen kommunen på kartan till exempel.
Kommunernas politik är alltså grunden för framtiden. Men företagen rår man inte på och inte heller statliga beslut:
– En ändring hos Migrationsverket får också konsekvenser för bostadsföretagen. Tvingas de asylsökande lämna en kommun så står lägenheterna i Vansbro och Malung nog tomma igen.
Sedan 1992 har Ludvikahem rivit 1 100 lägenheter och sålt nära 700 till privata hyresvärdar. Kommunen tappade 10 000 invånare på grund av att så många jobb försvann.
– Det är vi, de kommunala bostadsföretagen, som får ta de här smällarna, även om det var kommunen som betalade rivningarna, säger Ludvikahems vd Ulf Rosenqvist.
I Håksberg revs 173 lägenheter. I Grängesberg, där gruvan stängdes, har 235 lägenheter försvunnit. Det revs i Nyhammar såväl som i centrala Ludvika.
Men nu har det vänt. I bostadskön hos Ludvikahem står i dag 5 000 personer.
– Många köar i fall de skulle vilja sälja villan, andra köar för sina barn men de flesta i kön är nysvenskar som behöver bostäder, säger Ulf Rosenqvist.
För i dag har bättre pendlingsmöjligheter och säkrare jobb gjort att fler stannar i Ludvika eller flyttar dit. Men några tomma lägenheter finns inte.
Hade det inte varit bra att ha några fastigheter kvar i dag när det fattas bostäder?
– Nej, vi hade inte kunnat ha dem kvar, det var ju de sämsta lägenheterna som revs, de som saknade ventilation och hiss. Vi hade några hus i malpåse ett par år men hus från 1992 fungerar inte att göra beboeliga igen.
Ulf Rosenqvist blev vd för tio år sedan då rivningarna var över. Han har ägnat sig åt att satsa framåt istället.
– Det skadar företagets varumärke när man tar bort någons hem men nu känns det som att det blir bättre. Det är inte bara vi som bygger i kommunen i dag utan även privata fastighetsbolag är intresserade.
De fyra kommuner i Dalarna som angett att de inte har brist på bostäder är Orsa och Malung-Sälen som fortfarande har överskott och Älvdalen och Vansbro som har balans på sin bostadsmarknad.
