Nu kartläggs bostadsbristen – så många hushåll är trångbodda
Drygt 56 000 svenska hushåll har en orimlig bostadssituation och har inte heller en ekonomi som kan ta dem ur den. Det fastslår Boverket i en ny rapport som presenterades på tisdagen.
Den bygger på ett regeringsuppdrag för att beräkna hur stor bostadsbristen är i landet. Men någon exakt siffra vill inte myndigheten redovisa, istället handlar det om ett antal mått som nu presenteras och som dessutom omgärdas av en del osäkerhet.
– Jag tror att vi gärna hade velat veta mer om vilka exakta hyresnivåer som finns och hur det faktiskt ser ut för varje enskild individ. Detta är mer en kollektiv bild men den säger ändå något. Det är inte sannolikt att alla dessa personer är medvetet trångbodda, säger Boverkets generaldirektör Anders Sjelvgren.
Den totala trångboddheten beräknas i rapporten till 462 000 hushåll. Men det är alltså bara ett av flera mått. Boverket har tittat på kriterier som rimlig boendestandard, rimlig boendekostnad och ett rimligt geografiskt läge i förhållande till arbetsplats och skola.
För att avgöra om dessa kriterier är uppfyllda har myndigheten hämtat data för exempelvis “fuktproblem i bostaden” (något som under 2018 gällde för 7,8 procent av svenska hushåll), “trångboddhet” (till stor del baserat på Socialstyrelsens normer) och “ansträngd boendeekonomi”.
I det sistnämnda exemplet jämförs disponibel inkomst med baskonsumtion och en schablon för boendekostnad. Alltså görs en sorts uppskattning av hur många som hamnar i denna kategori.
Den modell som Boverket använt sig av visar inte antalet bostäder som saknas eller behöver byggas, utan antalet hushåll vars behov inte är uppfyllda, enligt de kriterier som nämns ovan. Det är alltså ingen exakt siffra på hur stor bostadsbristen är och Boverket påpekar själva att viss bostadsbrist enligt denna definition kan vara frivillig.
Du kan välja att bo trångt för att samtidigt få bo centralt. Du kan välja långa pendlingsavstånd för att kunna flytta till ditt drömhus.
Men har ni verkligen uppfyllt regeringsuppdraget när det finns så många brasklappar?
– Vi har gjort det så gott det går utifrån de register och den data som finns, säger Tor Borg, bostadsanalytiker vid Boverket.
Har ni övervägt att föreslå en folkräkning?
– Det är klart att om kvaliteten i folkbokföringen och lägenhetsregistret förbättras så skulle dessa mått bli ännu skarpare. Men ur ett bostadssocialt perspektiv så skulle jag säga att det är ännu viktigare att bli bättre på att räkna hemlösa och behovet av särskilt boende och anpassade bostäder.
Boverket har i sin nya kartläggning hittat ett antal mått som ska visa bilden av bostadsbristen. För 2018 såg det ut såhär:
Hushåll med orimlig boendestandard.
Hämtat från SCB:s årliga enkätundersökning ”Undersökning av levnadsförhållanden”. Mäter andel personer som bor i en bostad med antingen läckande tak eller fuktiga väggar/golv/stomme eller röta i fönsterkarmar eller golv.
Totalt 7,8 procent eller 787 000 personer.
Hushåll med ansträngd boendeekonomi
Baserat på registerdata för baskonsumtion i förhållande till disponibel inkomst.
Totalt 5,3 procent eller 245 000 hushåll.
Trångbodda hushåll
Ensamstående hushåll utan barn definieras som icke-trångbodda. Hushåll som bor mindre än Socialstyrelsens riktlinjer om rum anger, där gränsen för att barn kan dela sovrum går vid 12 år, definieras som trångbodda.
Totalt 9,9 procent eller 462 000 hushåll.
Hushåll som är trångbodda och har ansträngd boendeekonomi
En kombination av två andra mått och som enligt Boverkets egna uppskattningar är det skarpaste måttet på bostadsbristen.
Totalt 1,2 procent eller 56 000.
Hushåll med långa pendlingsavstånd
Minst en person med mer än 80 kilometers avstånd till sin arbetsplats.
Totalt 2,3 procent eller 107 000 hushåll.
Hushåll med långa pendlingsavstånd och ansträngd boendeekonomi
Ytterligare ett kombinationsmått.
Totalt 0,1 procent eller 4 700 hushåll.
Hushåll med osäkert boende
Minst en person har bytt folkbokföringsadress minst en gång om året i tre år.
Totalt 0,9 procent eller 42 000 hushåll.
Hushåll som har återkommande problem
Någon i hushållet har varit trångbodd eller haft ansträngd boendeekonomi två år i rad.
Totalt 9,4 procent eller 438 000.