Nu ska faran i berget bekämpas
Radon i inomhusmiljön orsakar cirka 500 lungcancerfall per år. 50 av de drabbade har aldrig varit rökare.
Nu ska gränsvärdena sänkas. Senast 2020 ska bostäder ha max 200 becquerel, Bq, i luften. Syftet är att minska risken för lungcancer, en nästan hundraprocentigt dödlig sjukdom.
Läs om Solveig som bor i radonhus
Västra Götaland är extra utsatt. Här finns höga halter bakgrundsstrålning i berget och marken.
I Lysekil drabbas fem till tio personer per år av lungcancer. Minst ett av fallen beror på radon. I hela Västra Götaland orsakas cirka 100 lungcancerfall fall per år av radon. Det är alltså den näst vanligaste orsaken till sjukdomen, efter rökning.
Kombinationen att röka och samtidigt bo i radonhus är absolut farligast. Den som röker har redan från början cirka fem procents större risk att få lungcancer. Bor man dessutom i ett hus med hög radonhalt ökar risken ytterligare.
För varje 100 becquerels ökning så ökar risken för sjukdomen med 16 procent. Även om radonrisken för ickerökare är betydligt mindre än för rökare så är den inte obetydlig.
Lars Barregård är professor och överläkare i arbets- och miljömedicin vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs universitet.
Han menar att myndigheterna inte tagit faran med radon på fullt allvar.
– Myndigheterna bryr sig alldeles för lite om riskerna. Radonet innebär större risk än många andra saker som folk
oroar sig för. Lite förenklat kan man säga att många tycker att radon är något
naturligt som alltid har funnits. Och att man därför bortser från riskerna.
Du har sagt att du själv aldrig skulle bo i ett radonhus?
– Så har jag nog sagt. Lite för att
markera risken. I dag är jag 70 år, så nu är det ingen fara eftersom man måste utsättas för gasen en längre tid för att utveckla cancer. Men man tänker på
nästa generation.
Maria Bylund är miljöchef i Sotenäs, Lysekil och Munkedal. Kommuner som nu tar krafttag mot radonet.
Under sensommaren ska alla fastighetsägare kontaktas för en uppdatering av mätresultat.
Flerbostadshus med mätresultat som är äldre än tio år måste genomgå nya mätningar. Och det är fastighetsägaren som ska ordna mätningarna.
– I dagsläget har vi inte full överblick över mätvärdena, säger Maria Bylund. Men som tillsynsmyndighet har vi skyldighet att informera.
Om ägarna till flerbostadshus inte åtgärdar radonhalten kan kommunen utfärda föreläggande, ett slags böter.
Maria Bylund betonar vikten av att mäta, då värdena kan variera mycket inom samma hus. Det kan skifta från lägenhet till lägenhet och det enda som visar faran är mätning. Höga värden
kräver åtgärder.
• Radon luktar inte, syns inte och smakar inte. Enda sättet att upptäcka gasen är att mäta. Mätningen görs vintertid med en liten mätdosa som placeras i bostaden. Ju längre tid man utsätts för gasen desto större är riskerna. För rökare är risken för lungcancer särskilt stor i radonhus.
• Radonets farlighet i bostäder upptäcktes efter att gruvarbetare hade en överdödlighet i lungcancer. Forskarna upptäckte då att radon även fanns i bostäder av naturlig strålning från marken, men även i byggmaterial.
• Bohusgranit är känd för radonstrålning, men nästan all mark innehåller radon. Andra källor är byggnadsmaterial, blå lättbetong. Blåbetong tillverkades bland annat av lera från Kinnekulle. Blåbetongen förbjöds 1975, men finns kvar i många hus. Även vattnet kan innehålla radon.
• Vanliga åtgärder är att installera en radonsug eller förbättra ventilationen. Fastighetsägaren ska stå för sanering. Egna åtgärder är att begära mätning eller kontakta kommunens miljöavdelning om inte ägaren gör mätningar. Det krävs fackmannamässig ventilation.
