Nu ska informationen kring andrahandskontrakt bli bättre
En rundringning som Hem & Hyra har gjort visar dock att ingen myndighet anser att informationsansvaret bör ligga hos dem.
I dag har hyresnämnderna runt om i landet begränsad telefontid för upplysning, men den servicen kommer att läggas ned, bekräftar Kjell E Johansson, hyresråd vid hyresnämnden i Stockholm.
– Antalet ärenden har ökat samtidigt som det har skett personalinskränkningar, säger han och konstaterar att trycket på upplysningsnumret också har ökat.
Kjell E Johansson ser även upplysningstjänsten om vad som gäller kring andrahandskontrakt som ”en främmande fågel”, då den ligger utanför en domstols normala ansvarsområde.
– Det finns ett informationsbehov, men hur tillgodoser man det?
Även på Konsumentverket ser man frågan som något som ligger utanför det myndighetens egentligen jobbar med. Detta trots att informationen behövs.
– Som jag har förstått finns det ett stort behov. Sedan är frågan om Konsumentverket är rätt myndighet att ta hand om det, säger Gabriella Fenger-Krog, som är enhetschef på myndigheten.
Konsumentverkets uppgift är att tillgodose konsumenters intressen gentemot företag, då det annars finns risk för en obalans mellan parterna, förklarar hon och lägger till att andrahandsuthyrning i stället handlar om ett avtal mellan två privatpersoner.
Nu har Boverket, som har utrett frågan på regeringens uppdrag, i alla fall lagt fram förslag kring hur informationen om vad som gäller vid andrahandskontrakt kan bli bättre.
Myndigheten konstaterar att information visserligen finns att hämta även hos andra än hyresnämnden och Konsumentverket – problemet är att ingen har det övergripande ansvaret.
En naturlig ingång vore de kommunala konsumentrådgivarna, konstaterar myndigheten. Samtidigt är trycket på andrahandsmarknaden olika stort på olika orter, vilket kan ställa till det.
”En framkomlig väg vore att flera kommuner samarbetade och skapade mellankommunala konsumentvägledningar för bland annat frågor om andrahandsmarknaden”, står det i Boverkets rapport.
Ansvaret skulle enligt myndigheten också kunna läggas på Hallå konsument, ett kommunalt samarbetsorgan för konsumentupplysning. En väg vore genom ett webbaserat verktyg där den blivande andrahandshyresgästen besvarar frågor kring huruvida det handlar om till exempel en hyreslägenhet, en bostadsrätt eller ett rum. Svaren ska sedan ligga till grund för ett svar om vad som gäller, bland annat när det handlar om hyresnivån, samt rättigheter och skyldigheter.
En annan väg är att hyresvärdar och bostadsrättsföreningar lämnar informationen. Enligt Boverkets resonemang måste de trots allt lämna sitt samtycke till andrahandsuthyrningen. Då skulle de också kunna passa på att upplysa om nivån på hyran eller månadsavgiften, vilket skulle göra det lättare att se om den som hyr ut sin bostad försöker ta ut för mycket i andrahandshyra.
Vem som slutligen får det övergripande informationsansvaret är inget som Boverket tar ställning till. Samtidigt är myndigheten säker på en sak: ”Andrahandsmarknaden kommer sannolikt att ha stor betydelse under överskådlig tid framöver. Det är därför angeläget att säkerställa att frågor om andrahandsmarknaden inte hamnar mellan olika myndigheters ansvarsområden.”
