Ulf och Charlotta la 1 miljon ur egen ficka på sitt kök – nu vill värden riva ut det
Kullerstensgatan är brant, och leder upp mot Mariaberget. Här på Bastugatan – i ett kulturhus från 1860-talet med röda trädetaljer – har paret Håkansson sitt hem sedan mer än 30 år tillbaka.
I husets hyresrätter finns ursprungliga snickerier, kakelugnar och golv. Här bodde en gång i tiden alltifrån boktryckare till handlare, en lektor och en änkefru.
Femrummaren på 127 kvadrat ligger högt upp med stora fönster. På 1800-talet bestod lägenhetens kök främst av en järnspis, hyllor och ett bord. I dag har paret låtit sätta in ett modernt kök med exklusiva materialval.
Stenskivan är från Indien, och bänkskivan består av tjock, vitkalkad ask från Danmark. Det finns fyra spishällar: en gasspishäll, en wokspishäll, en induktionsspishäll och en grillspis, vitvaror från Gaggenau och smart inredning i skåp och lådor utan bänkskåp.
”Föll pladask”
Charlotta Håkansson – arkitekt inriktad på just kök och badrum – har lagt in hela sitt yrkeskunnande i köket.
– Det är ju det jag gör, säger hon. Jag vet vad som är det bästa på marknaden.
Men inom kort kommer nu paret Håkanssons kök att rivas ut, mot deras vilja.
För att förstå konflikten med värden Stadsholmen bättre behöver vi backa till 1992, till tiden när Charlotta och Ulf flyttade in.
De var då småbarnsföräldrar som bodde i en hyrestvåa vid Nytorget och letade efter större. Hyran i femrummaren på Bastugatan var på gränsen till för dyr, men de slog till ändå.
– Vi föll pladask, säger Charlotta Håkansson.
”Kände oss duktiga”
En tidigare hyresgäst hade låtit sätta in stavparkettgolv och en vacker kommod samt en marmorskiva i badrummet. Köket var i ek med mahognygolv.
– En viktig faktor i att vi fastande för lägenheten var att den var omgjord, på ett sätt som inte är standard på något sätt, säger Ulf Håkansson.
Men när frysen i köket gick sönder några år senare ville inte värden stå för en ny.
– Stadsholmen upplyste oss om att det inte var en standardfrys. De sa att vi fick skaffa en ny själva. Det kan man tycka att de borde ha upplyst oss om när vi flyttade in, säger Charlotta Håkansson.
Paret har sedan dess betalat allt underhåll som rör köket. I mitten av 00-talet började allt mer utrustning gå sönder. De valde då att sätta in ett nytt kök.
– Vi frågade inte Stadsholmen, eftersom vi inte kände att frågan var befogad då köket redan var omgjort. Vi kände oss snarare duktiga som underhöll och inte lät det förfalla, säger Charlotta Håkansson.
Uppskattar värdet till en miljon
Paret lät öppna upp en blåbetongvägg mot hallen för en öppen planlösning i köket, och satte in alltifrån värmelåda till kaffemaskin och tvättmaskin.
Arkitekten Charlotta Håkansson visar upp överluckor som öppnas uppåt, gummimattor som skyddar lådorna och en extra liten vask där man kan ställa kryddor.
– Vi hade kunnat få ett jättefint kök utan de dyra materialen. Man måste inte ha värstingkran, kvarn, specialho… Hade vi vetat att vi bara skulle ha det ett kort tag hade vi inte gjort det. Men vi tänkte att vi skulle göra något hållbart, för miljön och för oss. Något vi trivs med och som alltid är fint, säger hon.
Hur mycket uppskattar ni att köket är värt?
– Runt millen. Och då har vi inte pratat om jobbet.
2020 meddelade Stadsholmen att det var dags för stambyte i 1800-talshuset och 1700-talshuset bredvid. Åsikterna om renoveringen gick isär. En del hyresgäster var glada över en renovering av både kök och badrum. Andra var oroliga för en hyreshöjning.
Charlotta och Ulf Håkansson välkomnade ett stambyte. De hade själva haft flera vattenskador i både kök och badrum. Men de ville samtidigt behålla sitt kök.
– Eftersom stammen som ska bytas går i badrummet och kökets gemensamma vägg så behöver man inte riva köket. Det finns ingen anledning i världen att riva det, säger Charlotta Håkansson.
Paret erbjöd sig att själva plocka ner köksinredningen, sätta tillbaka den igen och sedan fortsätta sköta underhållet av köket.
– Det är så mycket pengar, och det är så dumt ur hållbarhetssynpunkt att slänga ut ett fullt fungerande kök, säger Charlotta Håkansson.
Vill inte byta stammar från badrummet
Men Stadsholmen höll fast vid att parets kök måste rivas, och ärendet gick vidare till både hyresnämnden och hovrätten.
Houman Sayedi är ombud för Stadsholmen och förhandlingschef för Svenska Bostäder. Han menar att det skulle innebära risker att försöka komma åt stammarna från badrummet i paret Håkanssons lägenhet.
Vad handlar det om för risker?
– Att du inte kommer åt kopplingen ordentligt, och måste riva väggen i badrummet för att komma åt kopplingen i köket. Det är en onödig åtgärd, det innebär högre kostnader. Fastighetstekniskt innebär det högre risker i och med att du inte kommer åt stammen från samma rum som du är i, säger han.
Vad tänker du kring miljöaspekten i att riva ut köket?
– Det är en avvägning, kan man behålla köket? Kan det köket finnas kvar under ett antal år framåt? Köket är inte komplett, det måste vi tänka på. Vi kan inte stå för underhållet för den typen av kök som hyresgästen byggt.
Stadsholmen argumenterar även för att det finns brister i paret Håkanssons kök, och att köket innehåller lösningar som värden inte brukar ge tillstånd till.
– Köket saknade köksfläkt. Man har även lösa gastuber till spisen, vilket är en säkerhetsrisk som Stadsholmen inte godkänner. Det finns även en tvättmaskin i köket och inga golvbrunnar. Om det skulle bli läckage finns det risk för vattenskador, säger Houman Sayedi.
”Handlar om vårt hem”
Charlotta och Ulf Håkansson kan förstå vissa av Stadsholmens invändningar.
– Jag förstår att de inte vill ha gas i hyreshuset. Men vi kan plocka bort gashällarna och sätta dit induktion i stället. Det är heller inga problem att sätta dit en fläkt. Det är vi villiga att göra, säger Charlotta Håkansson.
Hyresgästerna har ett förslag, där de skulle kunna göra vissa åtgärder, som att sätta dit en fläkt och ta bort gasspisen. Hur ställer ni er till det?
– Det här är ett kök som hyresgästen själva köpt och monterat. Det blir väldigt mycket åtgärder. Då är det bättre att göra om det till ett nytt kök som finns i de andra lägenheterna, säger Houman Sayedi.
Stadsholmen vill renovera alla sex lägenheter i 1800-talsfastigheten, och alla lägenheter i 1700-talsfastigheten intill samtidigt. Värden menar att det underlättar underhållet om lägenheterna får en enhetlig standard och utrustning.
– Jag kan köpa det någonstans. Samtidigt måste man också kunna göra avsteg, särskilt om man tillåtit en ombyggnad innan vi flyttade in, säger Ulf Håkansson.
– Det är ju vårt hem det handlar om, säger Charlotta Håkansson.
”Lekmän tycker att det känns gammaldags”
Stadsholmen är ett dotterbolag till det kommunala bostadsbolaget Svenska Bostäder, och är inriktade på hus med kulturhistoriska värden i Stockholm. 1860-talshuset på Bastugatan är blåvärderat, enligt Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering. Det är den högsta klassningen som innebär synnerligen höga kulturhistoriska värden.
Houman Sayedi menar att det kök som Stadsholmen planerar att sätta in passar huset bättre.
– Det är kök av hög kvalitet. Det är riktigt trä. Köksluckorna passar den klassning som fastighetstypen har. Våra inredningsarkitekter går igenom så att det passar Stadsholmens unika kulturfastigheter, säger han.
Men arkitekten Charlotta är kritisk till det nya kök som planeras.
– Stadsholmen vill sätta dit en ramlucka och göra det som man som lekman tycker känns lite gammaldags. Men ett kök på den tiden bestod av spis, en hink och ett bord. Det fanns inga luckor. De backar bak i tiden för att det ska kännas som att det passar in. Men det gör det ändå inte, säger hon.
Charlotta Håkansson är även kritisk till mindre förvaringsutrymmen och arbetsyta i det nya köket, samt sämre kvalité på både materialval och vitvaror.
– Det är så dumt, så dumt. Sådana här kök gjorde man på 70-talet, säger hon.
Vid renoveringar är utgångspunkten att det är hyresvärden som ska göra tekniska och ekonomiska bedömningar, och även bestämma på vilket sätt åtgärderna ska genomföras.
Går på värdens linje
I det här fallet har inte hyresgästerna lyckats bevisa att stambytet i stället kan ske på ett tekniskt och ekonomiskt försvarbart sätt samtidigt som inredningen bevaras, bedömde hyresnämnden när ärendet togs upp där.
Paret Håkansson har heller inte kunnat visa att de haft ett skriftligt tillstånd att renovera köket, slår både hyresnämnden och hovrätten fast. Det gör att övrig bevisning inte får någon betydelse, skriver hovrätten.
Charlotta och Ulf Håkansson har i domstol hänvisat till protokollet från när de flyttade in i lägenheten, som visar att köket var omgjort redan då. Stadsholmen har även känt till den köksrenovering som paret gjort, något som bör ses som ett indirekt medgivande, menade de.
Att en klar majoritet av hyresgästerna i fastigheten inte haft invändningar mot renoveringarna talar även det för att hyresvärden ska få tillstånd att utföra renoveringarna, resonerar hovrätten vidare.
Nu har både hyresnämnden och hovrätten sagt sitt: Stadsholmen får tillåtelse att gå vidare och genomföra den planerade renoveringen.
”Förstår inte varför”
Charlotta och Ulf Håkansson vill inte se sitt kök bli utrivet och ersatt. Paret har nu börjat undersöka möjligheterna att flytta.
– Jag förstår inte varför det är så viktigt för Stadsholmen att riva ut det här dyra, fina köket och sänka standarden? För miljön, och för oss som tycker att det här är väldigt viktigt. Vi har ju skött och betalat för det här köket i 30 år, säger Charlotta Håkansson.
– Nu letar vi andra hyreslägenheter, och framför allt efter andra hyresvärdar, säger Ulf Håkansson.
Charlotta och Ulf Håkansson är inte ensamma. Allt fler bostadsbolag satsar på varsam renovering, både för klimatet och ekonomins skull. Men fortfarande får hälften av hyresgästerna inte behålla köken, visade Hem & Hyras granskning i augusti.
I Bergshamra hotas 60-talskök i 304 lägenheter när Signalisten vill riva ut köken där. Ett annat aktuellt fall är Christina Nyström i Bredäng som satsade 300 000 kronor ur egen ficka på sitt kvalitetskök. Först blev hon lovad av hyresvärden Stena att få behålla köket i samband med en renovering – ett löfte som senare bröts.
Stadsholmen är ett dotterbolag till det kommunala bostadsbolaget Svenska Bostäder.
I uppdraget ingår att äga, rusta och förvalta hus med kulturhistoriskt värde i Stockholm.
Totalt förvaltar Stadsholmen 279 fastigheter, 1 637 bostadslägenheter och 904 lokaler.
Stadsholmen äger bebyggelse vid östra Mariaberget, Skinnarviksberget, Åsöberget och Vita berget samt vid Katarina kyrka. Stadsholmen är även största fastighetsägare i Gamla stan, på Långholmen och i Djurgårdsstaden. Stadsholmen äger även gårdar i ytterstaden.
Källa: Stadsholmen
