Nu slipper Maksym och Valentyna bo i chefens barack: ”Mycket bättre att ha ett eget boende”
Hem & Hyra har berättat om de hyreslägenheter som ägs och drivs av företag kopplad till företagaren Lars Jacobsen, och klagomål från hyresgäster som rör problem med legionella i vattnet och osäkra hissar.
Men företagen kring Lars Jacobsen har också en annan kategori av boenden som hållit en låg standard och där myndigheterna satt stopp för att någon ska bo där.
Saknar nästan alltid kontrakt, enligt facket
De som bor här är utländska lantbruksarbetare. Detta är enligt facket en extra utsatt kategori anställda som nästan alltid saknar lägenhetskontrakt och riskerar att bli av med bostaden om de kommer på kant med arbetsgivaren, som också fungerar som deras hyresvärd.
Den ukrainske medborgaren Maksym Chalykh är en av dessa, och han har råkat illa ut.
Det var under våren förra året som han och hans mamma Valentyna Mura kom i kontakt med ett jordbruksföretag som ägs av Lars Jacobsen. De blev erbjudna arbete med jordgubbsodling i ett växthus utanför Malmö, och fick veta att de skulle få bo i en barackliknande byggnad som låg bredvid växthuset tillsammans med tolv andra personer.
– Det fanns bara en toalett och en dusch så ibland kom vi i säng klockan ett på natten eftersom alla stod i kö för att få duscha, berättar Valentyna.
Hon säger att de hade tur som kunde bo själva i ett rum. De andra bodde uppåt sex personer i samma rum och sov i våningssängar. Modern och sonen betalde ingen hyra och fick inget kontrakt, varken för anställningen eller bostaden.
Bodde i rum utan fönster
Maksym beskriver det fönsterlösa rummet som han och hans mamma bodde i.
– Det var fuktigt, rått och kallt. Det var svårt att sova, säger han.
Misstanken om att de utländska jordbruksarbetarna bodde dåligt fick miljöförvaltningen i Malmö kommun att agera – men då var det för sent. När miljöinspektörerna i juni 2022 gjorde ett oanmält besök fanns ingen av de anställda kvar, men kommunpersonalen kunde se tecken på att någon bott där.
Maksym, Valentyna och övriga arbetare hade redan flyttat. För Maksym blev situationen akut – då hans fot skadades av frätande syra som användes i bekämpningsmedel, som tidningen Sydsvenskan var först med att berätta.
Eftersom han inte tyckte att arbetsgivaren tog incidenten på allvar utan att han tvärtom blev uppmanad att fortsätta arbeta såg han sig tvungen att lämna jobbet, och därmed också bostaden.
Fortsatte med boende trots förbud
Sedan dess ligger han också i tvist med arbetsgivaren, och denna kommer att komma upp i tingsrätten nästa år. Maksym säger att han tvingades jobba längre dagar än han gått med på, uppåt 15 timmar ibland, och att han dessutom inte fått betalt för allt arbete. Arbetsgivaren har tidigare sagt att han inte håller med om den beskrivningen. Han har motsatt sig lönekravet, och har förnekat att någon behövt arbeta i 15 timmar. Olyckan med syran har polisanmälts, men utredningen har senare lagts ner.
Maksym berättar att även andra utländska arbetare tröttnade på arbetsgivarens logi.
– Det var många som inte orkade med de förutsättningarna och åkte hem, säger han.
Växthuset utanför Malmö är inte det enda ställe där Lars Jacobsens företag Kullabygdens handelsträdgård inhyst arbetskraft som farit illa.
Tipset till Malmös miljöinspektörer kom från kollegorna i Ängelholms kommun. Där hade lokaler i ett industriområde används som boende för arbetskraft under delar av 2021, trots att det inte var tillåtet. Till slut fick jordbruksföretaget betala ett vite på 25 000 kronor, eftersom det olovliga boendet fortsatt även efter det första besöket från kommunen.
Ett par månader innan besöket i Ängelholm hade kommuntjänstemännen i grannkommunen Helsingborg upptäckt ett annat boende. Då handlade det om baracker med bristande underhåll, obefintlig ventilation och för få toaletter. Även här fick ägaren uthyrningsförbud, och senast i somras förnyades förbudet i förebyggande syfte då ett annat av Lars Jacobsens företag tagit över fastigheten.
Innan Maksym och Valentyna fick börja jobba i växthuset, inhystes de ett par veckor i en nedlagd affär i en by utanför Helsingborg. När Hem & Hyra besöker adressen tycks byggnaden stå tom.
Arbetare behöver inte betala för boendet, säger arbetsgivare
När Hem & Hyra ringer Lars Jacobsen vill han inte svara på frågan om huruvida han tycker att de boenden som hans arbetare haft varit bra eller inte.
– Jag vill inte diskutera det med dig, jag vill att du ska se det själv, säger han.
Han vill visa upp lokalerna, så att vi själva ska kunna bilda oss en uppfattning, och han lovar också att återkomma med en tid för detta, men ännu efter en vecka har han inte gjort det.
Däremot bekräftar han att han inte tar betalt av de anställda för att bo, och han menar därför att det inte råder något hyresförhållande.
Lars Jacobsen säger att han tycker det är rimligt att Hem & Hyra berättar om hyresgästerna utanför Båstad och i Bjuv, som bor i vanliga hyreshus. Men inte om Maksym eller de andra migrantarbetarna.
– Jag förstår inte varför du ska skriva om gästarbetare och deras boende, säger han.
Det är flera frågor om arbetarnas boenden som vi vill få svar på, som om han kan ser några problem när en anställd är beroende av sin arbetsgivare också för bostaden. Han lovar att svara på dessa frågor skriftligt, men några svar har inte kommit trots påminnelser.
Som moderna statare, säger fackman
Pelle Sunvisson arbetar för fackföreningen SAC, med inriktning på migrantarbetare. Han säger att Maksyms och Valentynas situation är vanlig.
– När det kommer till jordbruksarbetare är de i princip alltid inhysta av sin arbetsköpare, säger han.
Pelle Sunvisson säger att det finns likheter med den anställningsform som tidigare fanns i Sverige men avskaffades på 1940-talet.
– Det är nästan som statarsystemet – sköter man sig inte så åker man ut och står på bar backe, säger han.
Men han menar att det ändå finns möjlighet att nå framgång. Själv pratar han ryska, och hans fackförening SAC har också valt en generös tolkning av reglerna för vilka de kan företräda, och de väntar inte på att bli kontaktade utan tar själv kontakt.
– Att driva och vinna ärenden är den bästa medlemsrekryteringen man kan tänka sig, säger han.
Valentyna ser att kopplingen mellan arbetet och jobbet lätt kan blir ett problem.
– Det är mycket bättre att ha ett eget boende än att bo hos arbetsgivaren. Det är säkrare och man riskerar inte att bli av med bostaden, säger hon.
Inga fall hos Hyresgästföreningen
I lönetvisten får Maksym och Valentyna hjälp av SAC-facket. Men de vet inte vem de kan få hjälp av när det gäller problemen i boendet.
Johan Perup är jurist på Hyresgästföreningen i norra Skåne och delar bilden av att de utländska arbetare som bor utan kontrakt och hos sin arbetsgivare är extra utsatta. Han känner inte till något exempel där Hyresgästföreningen har drivit ett ärende som rör själva boendet i ett sådant fall. Men han tror att även hans organisation skulle kunna ha en uppsökande verksamhet, på samma sätt som facken.
– För en stark organisation som vi ändå är blir det guld värt om vi kan arbeta proaktivt för att nå ut till de svaga i samhället, säger han.
Men det finns saker som gör det svårt att driva frågor som gäller bostaden, både när det gäller juridiken och i praktiken.
Oskrivet är bäst, tycks många oseriösa arbetsgivare resonera. Det innebär att det inte finns några skrivna kontrakt för själva bostaden. Och om det finns ett skrivet anställningskontrakt, står det ingenting om bostaden i detta. Utan kontrakt är det svårare för hyresgästen att vända sig till hyresnämnden för att få hjälp.
– Ett muntligt avtal är exakt lika mycket värt som ett skriftligt – men hur bevisar du det? säger Johan Perup.
Även om Hyresgästföreningen anser sig kunna driva ett ärende i hyresnämnden med hjälp av den hyreslagstiftning som finns reglerad i Jordabalken, är det inte säkert att en person som kommit till Sverige för att jobba är intresserad av en sådan process.
– Du vill inte tappa jobbet vilket innebär att du kommer att acceptera boendeförhållande som ligger under lägsta godtagbara standard, säger Johan Perup.
Svårt att få igenom tvångsförvaltning
Och även om både den boende och Hyresgästföreningen vill driva processen, finns det inte samma möjligheter till påtryckningsmedel som i en tvist om en anställning, där en fackförening till exempel kan hänvisa till villkoren i ett kollektivavtal.
En av de saker som Hyresgästföreningen kan kräva är en tvångsförvaltning. Men en granskning som Hem & Hyra gjort visar att det är mycket svårt att få igenom en sådan. Dels kräver det en allvarlig misskötsel under en längre tid, dels att det faktiskt finns någon som är villig att ta över förvaltningen, vilket ofta inte är fallet.
Maksym och Valentyna är fortfarande kvar i Sverige, men tycker att de är på en bättre plats nu.
De båda har lämnat Skåne bakom sig och flyttat till Västergötland där de fått andra jobb. Maksym har köpt en egen bil, hyr en lägenhet och står nu på egna ben. Valentyna bor i ett hus på gården hos en ny arbetsgivare på ett annat jordbruk. Men båda trivs bra, och det är inte alls som i Skåne.
– Det är en enorm skillnad mellan de två ställena, säger Maksym Chalykh.
Valentyna Mura behöver inte längre stå i kö till duschen eller till spisen för att laga mat, som vid växthuset i Malmö.
Hur stod de som bodde där ut?
– Det är så klart svårt att leva under sådana förutsättningar. Men vi är vana, vi jobbade 15 timmar per dag. Du vet, när folk försöker tjäna pengar så står de ut med allt, säger hon.
Läs också: 35 000 för ett andrahandskontrakt – före inflytt: Ukrainska flyktingar i klorna på svartförmedlare
De jordbruksföretag som finns i sfären kring Lars Jacobsen har genom åren varit föremål för flera myndighetsingripanden i frågor som rör hur de anställda har behandlats.
- I somras dömdes ett av företagen till att betala en företagsbot på 400 000 kronor för brott mot arbetsmiljölagen. En anställd hade fastnat med armen i en skruv som matade träflis till värmepannan till ett växthus. Armen behövde inte amputeras men mannen fick permanenta men.
- I november 2022 blir ett av företagen av med rätten att använda livsmedelsmärkningen Svenskt sigill, efter att ha brutit mot reglerna för arbetsvillkor.
- Under hösten 2023 besökte polis och Arbetsmiljöverket en av Jacobsen-sfärens odlingar i Skåne, och upprättade en anmälan om misstänkt människoexploatering efter att ha pratat med anställda som menar att de inte fått ut sin lön.
- Även Maksym Chalykh och Valentyna Mura har varit målsägande i en tidigare utredning om människoexploatering, men denna har lagts ner. Tvisten som rör lönerna är dock fortfarande aktuell, och kommer att komma upp i tingsrätten.
Källor: Helsingborgs tingsrätt, Helsingborgs Dagblad, Sveriges Radio, jurist Yasra Delpisheh
