Ny rapport: Pyramidspel med lägenhetsrenoveringar
När kommunala bostadsbolag vill sälja slitna fastigheter för att kunna renovera och bygga nytt finns numera ett antal stora privata bostadsbolag som spekulanter.
De ägnar sig åt så kallade konceptrenoveringar, vilket innebär att när en hyresgäst flyttar ut så totalrenoveras lägenheten, ofta med både nytt kök och badrum, sedan höjs hyran kraftigt.
Förespråkarna hävdar att ingen hyresgäst drabbas av hyreschock och att en mångfald i boendestandard och hyresnivå erbjuds.
Men det finns nackdelar. Hem & Hyra har flertalet gånger rapporterat om hyresgäster som i flera års tid tvingas leva med pågående renoveringar i huset. Störningar som aldrig tar slut.
I en rapport som släpps i dag kritiserar Hyresgästföreningen konceptrenoveringar ur ett ekonomiskt perspektiv. Föreningen har tittat på fem stora privatvärdar. Dessa är Hembla (tidigare D’Carnegie), Victoria Park, Willhem, Rikshem och Heimstaden
Hyresgästföreningen pekar på att för samtliga dessa bolag har fastigheternas värde stigit kraftigt. Dels för att den marknadsvärdena generellt sett ökat på fastigheter. Dels på grund av konceptrenoveringarna som ger rätt att höja hyran. Värderingarna ger intryck av att bygga på tveksamma grunder, enligt Hyresgästföreningen. Om bolaget renoverar tomma lägenheter invändigt, men inte byter stammar, tak, fönster och sådant som måste göras men som inte ger samma möjligheter till hyreshöjning, så riskerar detta att bli en stor kostnad som skjuts på framtiden. Då går det inte att höja hyran kraftigt ytterligare, eftersom det redan gjorts när lägenheternas standard höjts vid konceptrenoveringen.
– Dessutom minskar det generella underhållet av fastigheterna i dessa bolag jämfört med de kommunala bostadsbolagen, säger Margareta Björkvald, fastighetsekonom på Hyresgästföreningen, som tillsammans med Peter Olsén, förhandlare på Hyresgästföreningen i Norra Skåne, tagit fram rapporten.
Hyresgästföreningen pekar också på att bolagens resultat beror på uppskrivningar av fastigheternas värde – inte på grund av att ökat driftnetto, det vill säga skillnaden mellan hyresintäkter och kostnader.
Skulle marknadsvärdena gå tillbaka till 2015 års nivå skulle samtliga fem granskade bolag ha en belåningsgrad på över 80 procent. Värst är Rikshem som då skulle ha en belåning på 98,6 procent. Bolaget ägs av AMF pensionsförsäkringar och fjärde AP-fonden. Det gör bolagen känsliga för räntehöjningar.
– Vi är oroliga. Både för bolagens hyresgäster och för pensionerna. Det diskuteras mycket om hushållen belåning. Vi vill uppmärksamma den risk som finns hos dessa bolag, säger Margareta Björkvald.
