Nya lägenheterna: trängre, dyrare och sämre planerade
I början av 1900-talet var det vanligt att en hel arbetarfamilj bodde i en enrummare. Sedan blev svenska lägenheter bara större och bättre planerade under hela 1900-talet.
Men strax efter millennieskiftet vände kurvan. Samtidigt som kvadratmeterpriset sköt i höjden så började nybyggda lägenheter krympa för varje år. Både bostadsrätter och hyresrätter.
Utvecklingen syns i hela landet, även i småstäder som Varberg och Stenungsund (se faktaruta). Men värst är det i storstäderna och allra värst i huvudstaden.
Ett rum har försvunnit
På tjugo år har en nyproducerad tvåa i Stockholm krympt från 66 till 49 kvadratmeter. Det är som om ett helt rum har försvunnit. I praktiken är det också det som skett, eftersom nästan alla nybyggda lägenheter har öppen planlösning. Kök och vardagsrum är numera ett och samma utrymme.
I Göteborg har en tvåa krympt med 29 procent. Det är den största minskningen i landet, även om lägenheterna på Västkusten fortfarande är större än de i Stockholm.
Charlotte Andersson och Elias Ytterbrink bor i en nybyggd tvåa i Västra Frölunda. Hemma hos dem är kök, vardagsrum och hall kombinerade till ett enda rum.
”Lite konstigt inte ha någon hall”
– Det är lite konstigt att i princip inte ha någon hall. Vi har gjort en egen hall genom att ställa en byrå mellan dörren och soffan. Det är lätt att allt bara dräller in i rummet annars, säger Charlotte Andersson.
Charlotte Andersson och Elias Ytterbrink är glada att de har fått tag på en lägenhet, och påpekar att det finns många bra saker med den. Den är på 63 kvadrat, större än snittet.
– Men egentligen hade vi velat ha ett separat kök. Ibland är det skönt att kunna stänga in stöket. Det är inte helt lätt att möblera rummet så att man slipper titta på disken när man sitter i soffan, säger Charlotte Andersson.
Öppen planlösning nödvändig
Samtidigt är golvytan så liten att öppen planlösning i princip är nödvändig.
– Jag hade inte velat ha en skiljevägg med den här storleken på lägenheten. Rummen hade blivit för trånga, säger Elias Ytterbrink.
Inte heller skulle paret vara beredda att betala mer hyra för ett rum till. Närmare 11 000 kronor i månaden räcker.
Ola Nylander är professor i arkitektur och föreståndare för Centrum för boendets arkitektur (CBA) på Chalmers.
Han och hans kollegor har gått igenom alla bygglov i Göteborg 2017, hus som i dag är färdigbyggda och bebodda. Bland annat ingår kvarteret där Charlotte Andersson och Elias Ytterbrink bor.
Lägenheterna packas tätare
– Vi ser en tydlig trend i att lägenheterna är mindre och att man packar dem tätare. När man byggde landshövdingehus var det vanligt med två lägenheter per våningsplan, nu kan det vara åtta, säger Ola Nylander.
Trängseln i husen går ut över planlösningarna. Det blir svårare för olika personer i hushållet att göra olika saker utan att störa varandra.
– Vi ser många märkliga kökslösningar. Det kan vara så att man ramlar rakt in i köket från ytterdörren, eller att köket utgör en korridor man måste passera för att komma till resten av lägenheten, säger Ola Nylander.
Hygienisk försämring
Att inte kunna särskilja hallen från köket är en försämring ur hygienisk synvinkel. I vissa lägenheter i CBA:s rapport öppnas till och med toadörren rakt in i köket.
De tätt packade lägenheterna i husen ger sämre ljusinsläpp och gör att det skapas fler korridorer. Både i de allmänna utrymmena och inne i själva bostäderna.
– Du får betala dyrt för yta du inte kan använda till boende, den är bara kommunikation. Det är inte bra kvalitet, säger Ola Nylander.
Betalar hyra för sitt förråd
Hos Charlotte Andersson och Elias Ytterbrink är en del av lägenheten just en korridor. De har kunnat ställa en smal hylla där, men annars ryms inga möbler.
Förutom att de betalar för passagen får de också betala hyra för sitt inbyggda förråd. Det har parkettgolv och ett fönster och räknas in i boarean.
– Det är lite speciellt. Det marknadsfördes som en fördel, att man kan använda förrådet som ett extrarum om man vill, säger Charlotte Andersson.
Charlotte Andersson och Elias Ytterbrink hyr sin lägenhet av Poseidon, som ingår i Göteborgs kommunala bostadskoncern Framtiden.
Dyrt att bygga
Dan Sandén är vd på Framtiden Byggutveckling. Han håller inte med om att planlösningarna generellt blivit sämre.
– Det handlar om yteffektivitet, eftersom det är så dyrt att bygga. Större bostäder medför högre hyror och en risk att många inte har råd med dem, säger Dan Sandén.
Det finns också andra skäl till att lägenheterna krympt, menar Dan Sandén. Till exempel har ytmässigt små lägenheter givit mest statligt investeringsstöd, under de perioder det funnits ett sådant.
Utvecklingen med många små lägenheter och fler i varje hus kan trots allt kan ha sina poänger, anser han.
– Vi har en kolossal bostadsbrist och vi ser en utveckling med fler singelhushåll. Men i slutändan handlar det om efterfrågan. Vi kan inte bygga sådant som ingen kan betala för, säger Dan Sandén.
Vill se politiska insatser
Ola Nylander på CBA vill se politiska insatser på riksnivå.
– Varför är det dyrare att bygga i Sverige än i resten av Europa? Konkurrensen är för dålig och alla led plussar på sina priser. Frågan borde bearbetas på ett helt annat sätt än idag, säger Ola Nylander.
Ett sätt att sänka hyrorna vore också att bygga mer hållbart, med bättre kvalitet på material och inredning.
Lönar sig på sikt
Kostnaden blir högre i byggfasen, men ger minskat behov av underhåll och förlänger tiden innan renovering behövs. Det lönar sig på sikt och fastighetsägaren behöver inte hämta in kostnaderna lika snabbt. Då går det också att bygga rymligare bostäder.
Det här har CBA räknat på i en tidigare rapport ihop med Boinstitutet.
– Om man byggde mer hållbart kunde man ha längre avskrivningstider och få bättre banklån. Idag är det väldigt få som gör det, och jag är lite överraskad över att inte Hyresgästföreningen kräver det, säger Ola Nylander.
”Svårt få igenom”
Sofi Bringsoniou är förhandlingschef på Hyresgästföreningen Västra Sverige. Hon håller med Ola Nylander om att det vore bra med längre avskrivningstider.
– Vi försöker driva sådant, men vi har svårt att få igenom det, säger hon.
Dagens förhandlingssystem, med så kallade presumtionshyror, bygger på att fastighetsägaren presenterar en kalkyl över sina kostnader och sedan lägger på en skälig avkastning. Sedan sätts hyrorna utifrån det.
Enligt Sofi Bringsoniou ger detta inget incitament till att bygga vare sig ekonomiskt eller ekologiskt hållbart. Fastighetsägaren får ju in pengarna ändå.
– Gränsen går först när det inte finns någon som har råd betala. Så länge vi har bostadsbrist är det säljarens marknad, säger hon.
SCB:s statistik visar att nybyggen krymper i hela landet. Men är det främst storstäderna som drar ner rikssnittet?
För att få en uppfattning har Hem & Hyra gått igenom samtliga bygglov för flerfamiljshus 2020 i Varberg och Stenungsund. Två mindre städer i utkanten av Göteborgsregionen.
Storleken på lägenheterna visar en tydlig överensstämmelse med SCB:s siffror. De är till och med något mindre än SCB:s rikssnitt.
Det är logiskt om man tänker sig att den krympande trenden håller i sig. SCB:s statistik visar färdigställda bostäder och byggloven visar planerade byggen som kommer att stå färdiga om några år.
