Nya larmsiffror: Ensamstående föräldrar har inte råd att äta sig mätta – ”Otryggt, inte mycket kvar”
Inflation, hyreshöjningar, höga räntor och stigande matpriser har slagit hårt mot familjer med lite lägre inkomster.
För ett år sedan gjorde Hyresgästföreningen, Röda Korset, Rädda Barnen och Majblomman en undersökning om det ekonomiska läget för landets barnfamiljer.
När samma undersökning nu gjorts om ett år senare är resultatet tydligt: Läget för de mest ekonomiskt utsatta familjerna har blivit allvarligare. Tuffast är det för ensamstående föräldrar.
4 av 10 ensamstående föräldrar med lägre inkomst uppger att de har varit tvungna att låna pengar för att kunna betala det mest grundläggande det senaste halvåret. Det är en kraftig ökning jämfört med förra året.
– Jag tycker att det är bekymmersamt att man inte klarar av att leva på sin lön som ensamstående förälder i ett låginkomstyrke. Vi kan se i undersökningen att många har väldigt små marginaler att klara av en ökad kostnad på 1 000 kronor, säger Åse Henell, generalsekreterare för organisationen Majblomman.
”Allting kostar mer”
Elisabet Berndtsson, 49, är ensamstående mamma i Norrköping med två utflugna barn och en tonårsdotter som bor hemma. Hennes heltidslön från en kommunal verksamhet gör det svårt att få vardagen att gå runt.
– Allting kostar mer nu än för tre år sedan. Har du bara en inkomst, ska försörja ett barn och har det lägsta underhållsbidraget. Då blir det inte mycket kvar, säger hon.
En sak som blivit svårare att ha råd med är barnens fritidsaktiviteter, visar undersökningen. Varannan ensamstående med lägre inkomst vittnar om problem med att bekosta just fritidsaktiviteter.
– Barnen är väldigt medvetna om föräldrarnas dåliga ekonomi. De vet mycket väl om de kan delta i fritidsaktiviteter, om de kan åka till den där matchen eller inte. Det får stora konsekvenser för dem, säger Åsa Regnér, generalsekreterare för Rädda Barnen.
Ensamstående mamman Elisabet Berndtsson har sökt fonder från kyrkan för ha råd med fritidsaktiviteterna.
– Jag är ytterst tacksam för att det finns. Men jag tycker inte att det ska behöva finnas egentligen, säger hon.
Äter sig inte mätta
En av fem av de ensamstående med lägre inkomst uppger att de inte haft råd att äta sig mätt vid något eller några tillfällen de senaste sex månaderna. Nästan varannan i samma grupp uppger att det inte haft råd att köpa näringsriktig mat till barnen varje dag.
– De siffrorna är faktiskt ganska skrämmande. Där har vi ett krav kring skolfrukost. Vi ser att det är en generell åtgärd som skulle nå alla barn, och där alla barn skulle kunna börja skoldagen med en mätt mage, säger Johanna Saunders, sakkunnig på Röda Korset.
Johanna Saunders tar orten Hedemora i Dalarna som exempel på barnfamiljers svårigheter att ha råd med just mat. Bara på den lilla orten delade organisationen ut 2 500 matkassar förra året.
– Så ser det ut på många håll i landet. Vi ger ut matkassar och serverar varm mat. På ett par års tid har vi fyrdubblat den typen av verksamhet, säger Johanna Saunders.
Färre får bostadsbidrag
De fyra organisationerna vill nu bland annat se ett höjt bostadsbidrag, ett bidrag som de menar har urholkats.
– Vi ser ett behov av att reformera bostadsbidragssystemet. Det är också viktigt att behålla det tillfälliga bostadsbidraget, som vi vet når de mest utsatta grupperna, säger Marie Linder, förbundsordförande för Hyresgästföreningen.
Ensamstående mamman Elisabet Berndtsson i Norrköping hörde av sig till Hem & Hyra efter vår artikel om just bostadsbidrag förra veckan.
Där kunde vi visa att sedan 2020 har antalet hushåll som får bostadsbidrag minskat med mer än en femtedel, enligt statistik från Försäkringskassan. En förklaring är att inkomstgränserna för bostadsbidrag legat still sedan 2021.
Elisabet Berndtssons hyra har ökat med 1 000 kronor i månaden under de senaste två åren. Samtidigt har hennes bostadsbidrag sjunkit. Visserligen har hennes lön gått upp under samma period, men inte så mycket att det motsvarar de ökade kostnaderna.
– Det känns pressande såklart. Jag har ju högre elräkningar, och andra avgifter som stigit precis som alla andra. Det man grundar bostadsbidraget på måste hänga med på ett annat sätt än i dag. Och det kan inte vara tillfälligt, man måste satsa på en fast lösning. Det blir en väldigt otrygg situation när man inte vet från halvår till halvår vad man får, säger hon.
- Undersökningen är gjord av Vieran via en Sifo-panel under perioden 8-27 februari 2024. Totalt genomfördes 1 129 intervjuer.
- I undersökningen fanns tre grupper: Ensamstående med en inkomst under 29 500 kronor, sammanboende med en inkomst under 42 000 kronor och en kontrollgrupp som motsvarar barnfamiljer oavsett inkomst. De två första grupperna klassas i rapporten som barnfamiljer med lägre inkomster.
- 4 av 10 ensamstående föräldrar och nästan 3 av 10 sammanboende med en lägre inkomst har behövt låna pengar för att betala det mest grundläggande det senaste halvåret.
- 1 av 5 ensamstående föräldrar med lägre inkomst har inte haft råd att äta sig mätt vid något eller flera tillfällen de senaste sex månaderna.
- Nästan varannan ensamstående förälder och var tredje par med barn som har en lägre inkomst har inte haft råd att köpa näringsriktig mat varje dag i veckan.
Fyra av tio ensamstående och två av tio sammanboende med lägre inkomst klarar som mest en ökad utgift på 1 000 kronor innan de har svårt att betala räkningarna. - Drygt varannan ensamstående och mer än tre av tio par med barn som har en lägre inkomst har svårt att betala för barnens fritidsaktiviteter.
