Nya siffror: allt fler barn vräks i Sverige – Skåne toppar statistiken

Förra året genomförde Kronofogden 238 stycken vräkningar av barnfamiljer. Det är en minskning: under 2018 var det 247 stycken.

Men trots detta så ökade ändå själva antalet barn som förlorade sina hem under 2019: 467 stycken. Det är 19 stycken fler än jämfört med året innan.

Läs ocksåMinistern om att barnvräkningarna ökar: "Oerhört allvarligt"

Med andra ord är det färre antal, men större, barnfamiljer som blir av med sina bostäder. Även om siffrorna är betydligt ljusare än 2008 då Kronofogden började föra den här statistiken – det året drabbades 716 barn – så är det en negativ utveckling.

– Det är positivt att antalet barnvräkningar minskar. Men eftersom vi har fokus på det exakta antalet människor är det såklart inte bra att de siffrorna ökar. Familjerna är större, helt enkelt, förklarar Kim Jonsson, som jobbar med den förebyggande verksamheten på Kronofogdemyndigheten.

Ofta under 10 000 kr

Den främsta anledningen till att värden får rätt till avhysning är den mest självklara: 84 procent av de här 238 familjerna har inte kunnat betala hyran. Andra orsaker till vräkning kan vara att man hyrt ut i andra hand utan lov. Eller att man misskött lägenheten rent sanitärt: ”Men det är ovanligt”, förklarar Kim Jonsson.

– Snittskulden här är 24 500 kronor. Men 40 procent av förra årets barnvräkningar gäller skulder på 10 000 kronor, eller mindre.

Trots de låga summorna, på sin höjd två månadshyror, vill inte Kim Jonsson säga att värdar blivit snabbare med att ringa inkasso. Det är också hyfsat jämnt fördelat över det allmänna och det privata: 51 procent privata värdar, 46 procent allmännyttan, och 3 procent BRF, ligger bakom de här siffrorna.

– Vi vet att antalet värdar som jobbar förebyggande för att slippa säga upp kontrakt, det antalet ökar. Vid utebliven hyra så tar man oftare kontakt med den boende för att se vad felet är. Hellre än att skicka direkt till inkasso. Vi vill att fler ska arbeta på det sättet.

Läs ocksåForskaren: ”Krävs lagändringar för att stoppa barnvräkningar”

Skåne värst

Flest barn har man vräkt i Skåne: 96 stycken, en ökning med 12 sedan 2018. Tittar man på kommuner istället för län så ligger Malmö i topp även där, med 33 stycken barn. Stockholms län ligger tvåa med 74 stycken. En minskning med 19 barn.

De största ökningarna för 2019 hittas i Jönköping och Värmland med 20 respektive 27 fler vräkta barn än 2018. I Kronobergs län har man däremot inte gjort det en enda gång, och på Gotland bara en.

Foto: Christoffer Röstlund Jonsson

Vräkningarna gäller i 68 procent av fallen barn som har sin permanenta bostad hos en ensamstående förälder. Och en förkrossande majoritet av de ensamstående föräldrarna är kvinnor – 72 procent.

– Det finns en stor ekonomisk sårbarhet i gruppen ensamstående kvinnorna. De har ofta begränsade resurser och har det väldigt svårt. Om man har möjlighet: sök hjälp tidigt. Jag förstår att det inte alltid känns så enkelt, men det underlättar om man ber om hjälp när man inte kan betala hyran. Därför är det även bra att värden tar kontakt och frågar varför man inte betalat, säger Kim Jonsson.

Få hamnar på gatan

Ofta när Kronofogden dyker upp möts de av en tom lägenhet. Familjen har redan flyttat ut och tagit hjälp av släkt och vänner för boende.

– Väldigt få blir ställda direkt på gatan. Det är den lokala sociala förvaltningen som tar över ansvaret. I bästa fall får de ett nytt kontrakt via kommunen.

Läs ocksåSexbarnsfamilj hotades med vräkning - av kommunen som fixat kontraktet

Anledningen till att Kronofogden för särskild statistik i den här frågan är att det sedan 00-talet finns en nollvision om antalet vräkta barn i Sverige.

– Det finns goda exempel på uppsökande värdar som jobbar förebyggande för att slippa avhysa: Södertälje, Malmö, Växjö, bland andra. Om man jobbar så kan man vända siffrorna åt rätt riktning.

Är nollvisionen möjlig?

– I den bästa av världar är den det. Men det kräver lokal samverkan på alla nivåer: hyresvärdar, det sociala, Kronofogden.