Nya siffror: Minst 210 000 i Storstockholm hyr osäkert – ”motsvarar en hel stad”
Med bristen på bostäder hänvisas många i Stockholm till den dyra och osäkra andrahandsmarknaden. Främst är det hushåll med låga inkomster – särskilt unga, barnfamiljer och nyanlända – som tvingas betala höga hyror, enligt Länsstyrelsen.
Det är svårt att uppskatta hur stor andrahandsmarknaden är men i en undersökning som Länsstyrelsen Stockholm gjort svarar 4 procent av alla tillfrågade att de bor i andra hand och 6,5 procent att de är inneboende.
Det motsvarar knappt 80 000 personer i åldrarna 18-85 år som uppger att de bor i andra hand och ytterligare 130 000 som är inneboende. Sammanlagt handlar det om minst 210 000 personer som hyr osäkert.
Det är mycket fler än 2021 då motsvarande siffra var 166 000 för de som uppgav att de hyrde i andra hand eller var inneboende.
Mörkertalet är stort
Siffrorna bygger på Länsstyrelsens medborgarundersökning 2024 där 18 000 personer i åldrarna 18-85 år tillfrågats. Men mörkertalet är stort då enkäten endast når folkbokförda personer.
– Det är naturligtvis en oroande utveckling. Samtidigt har befolkningen ökat så det går inte att jämföra riktigt med den förra medborgarundersökningen. Men trenden är ju att fler saknar ett eget boende, säger Henrik Weston, Länsstyrelsen Stockholm.
Han säger att ständiga flyttar får stora konsekvenser. Det kan hindra unga att bilda familj eller att etablera sig på arbetsmarknaden. Och för barnfamiljer är det en otrygg tillvaro att flytta runt.
– Det påverkar skolgången för barn som tvingas byta skola. Man förlorar kompisar och nätverk som man byggt upp om man tvingas flytta ofta. Grunden för en bra plats i samhället är att man har en fast punkt i tillvaron. Bostaden ska vara den fasta punkten, säger Henrik Weston.
Flyttade sju gånger
Martina Wiksten är en av dem som haft ett osäkert boende under många år.
– Jag flyttade sju gånger på elva år. Det var skamfyllt att be om flytthjälp en femte gång.
Hon minns känslan att få en fast adress.
– Det var mäktigt att flytta till ett ställe där mitt namn stod permanent på dörren och inte övertejpat över ett annat namn. Att jag hade ett hem som var mitt. Bara mitt porslin, min post och mina grejer i förrådet.
Att så många hyr till osäkra villkor beror på politiska beslut, säger hon.
– Det är en konsekvens av att man inte investerar i billiga bostäder och att de hyresrätter som finns är omöjliga att ha råd med.
Alla unga har inte föräldrar som kan hjälpa till med en insats till en bostadsrätt, säger hon.
Osäker andrahandsmarknad
Carina Alemon flyttade till Sverige för att studera på KTH.
– Jag hade tur och fick ett boende genom universitetet.
Men hon har kursare som har haft svårt att få bostad. En bostad genom Stiftelsen Stockholms studentbostäder kräver ködagar. Många är hänvisade till att hyra i andrahand eller att bli inneboende.
– En del hyr ett rum, men det kan vara svårt. Ibland är det äldre personer som hyr ut som kanske inte tillåter besökare. Många försöker att så snart som möjligt flytta till något eget, säger hon.
”Gör profit på folks utsatthet”
Susanne Sjöblom, ordförande, Hyresgästföreningen region Stockholm, reagerar på att så många som minst 210 000 hyr till osäkra villkor i länet.
– Det är ju motsvarande antalet invånare i en hel stad.
Hon säger att otrygga boendeförhållanden leder till att många inte kan starta ett vuxenliv.
– Man blir fast i något slags limbo där man inte kommer vidare.
Dessutom hämmar det tillväxten och utvecklingen i regionen när det blir svårt att ha kvar kompetens och arbetskraft, säger hon. Det blir också otrygghet i bostadsområden när folk kommer och går.
– En annan aspekt är att man gör profit på folks utsatthet, när lägenheter hyrs ut i andra hand till skyhög hyra.
Lösningen är fler bostäder till en rimlig kostnad samt skärpta lagar för att få bort avarterna på bostadsmarknaden, menar hon.
