Nyanlända måste lämna tillfälliga bostäder
Enligt bosättningslagen ska de flesta av Sveriges kommuner ta emot ett visst antal nyanlända personer som har fått uppehållstillstånd i Sverige. Men det går trögt på många håll. När tre av årets månader återstår har bara 62 procent av årets kvot klarats av (se kommuntabell längst ner).
Det är sämre än vid samma tid i fjol, då 67 procent hade tagits emot av kommunerna. Problemet är bristen på lämpliga bostäder.
Lagen säger ingenting om vilken typ av bostad de nyanlända ska få, även om intentionen är att de bör få permanenta bostäder.
Kommunerna har också löst bosättningen på vitt skilda sätt. Enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät 2018 är det vanligaste är att det kommunala bostadsbolaget – och ibland även privatvärdar – har lämnat en del av sina lägenheter för nyanlända. Det är dock långt ifrån alltid de får förstahandskontrakt. Tidsbegränsade avtal eller andrahandskontrakt via någon kommunal förvaltning är vanliga lösningar.
Många placeras också i bostadsrum i exempelvis nedlagda äldreboenden, vandrarhem, lågprishotell, ombyggda lokaler eller nybyggda modulhus.
Gemensamt för många av lösningarna är alltså att de är tillfälliga genomgångsboenden. Men vad som händer efter två år när etableringstiden går ut och de statliga pengarna till kommunen minskar, det är mycket olika.
Hem & Hyra har kontaktat de 68 kommuner som har svarat Boverket att alla eller en del av nyanlända då hänvisas till den ordinarie bostadsmarknaden.
Bland andra Värmdö, Nacka, Salem, Solna och Öckerö skriver att det är individens eget ansvar att själva skaffa en ny bostad och flytta efter högst två år.
”Den boende är redan upplyst från dag ett att detta är en temporär bostad och att man måste söka bostad själv. Man får särskild hjälp av sin socialsekreterare under de “sista” 6 månaderna i bosökeri”, skriver Ulf Lilja, socialchef i Salem.
I bland annat Malmö, Göteborg, Uppsala och Sollentuna får de nyanlända bo kvar som längst i fyra år i den anvisade bostaden innan de blir uppsagda.
Flera kommuner skiljer mellan barnfamiljer och enmanshushåll. Familjerna kan få vanliga lägenheter och i förlängningen förstahandskontrakt, men ensamstående får bo i korridorsrum och förväntas flytta på egen hand så snart som möjligt.
Botkyrka har en tidsgräns på fem år för ensamstående, vilket är den genomsnittliga tiden för att få lägenhet hos Botkyrkabyggen. Barnfamiljer kan få eget hyreskontrakt efter ett år.
”Vi har alltså valt en lite mer human väg in för de nyanlända som anvisats till vår kommun som vi tror ger en verklig chans att komma in på bostadsmarknaden”, skriver Rita de Castro, chef för sektionen för nyanlända i Botkyrka.
Andra kommuner räknar inte med att behålla de nyanlända som kommuninnevånare.
– Kommunstyrelsen beslutade att vi ska tillhandahålla boende i två år. Sedan sägs de upp och måste flytta ut. En bostadshandläggare hjälper till med hur man söker egen bostad i hela landet. Någon enstaka kan ha hittat något på Lidingö, men flertalet flyttar någon annan stans, säger Birgitta Sihver, projektledare på Lidingös stadsledningskontor.
Flera kommuner hänvisar till att de boenden som finns behövs eftersom det hela tiden kommer fler nyanlända. Fortfarande väntar över 5 800 personer i Migrationsverkets anläggningar eller flyktingläger ute i världen på att få flytta till ”sin” kommun i Sverige och kunna påbörja sin etablering där.
Här är de kommuner som har hälften eller mer kvar av sin kvot i år. På vissa håll kan det vara enligt planering, andra klarar inte av att få fram boenden i tid. Klicka på pilarna för att se kommunerna i varje län.
Källa: Migrationsverket, Anvisningar enligt 2018 års kommuntal, 1 oktober 2018.
