Annons

Nybyggen riskerar höja din hyra

Västra Götaland Nya hyreshus på små orter i Västra Götaland gör allmännyttan fattigare. Trots att många vill hyra. Orsak: Fastigheterna rasar snabbt i värde. I slutändan riskerar du hyreshöjning.
Foto: Grafik: TT Nyhetsbyrån
Så gör nya hus allmännyttan fattigare.

Hösten 2016 var det inflyttning i Herrljungabostäders, Herbos, nya hyreshus på Sturegatan. Uthyrningsmässigt blev bygget en succé. Samtliga 20 lägenheter är uthyrda. Ändå skadar det Herbos ekonomi.

– Vi har tvingats skriva ner husets värde. Från 31 miljoner, som det kostade att bygga, till 23 miljoner i dag, säger Herbo:s vd Birger Sjöberg.

Läs ocksåFörlustaffär bygga på landsbygden i Falkenberg

Totalt gjorde Herbo nedskrivningar på 18 miljoner i fjol. Pengar som ”försvinner” ur resultaträkningen och ger en förlust för bolaget.

Detta använde Herbo som ett av flera argument vid årets hyresförhandling. En förhandling som slutade med att Herbo höjde hyran med 1,99 procent, vilket är mest av alla kommunala bolag i Västra Götaland.

Läs ocksåHyresvärdarna förlorar allt mer på tomma lägenheter – "Det här har vi varnat för länge"

– Nedskrivningar slår hårt mot Herbos bokslut. Det har vi tagit hänsyn till i förhandlingarna, säger Hyresgästföreningens förhandlare Jakob Agirman.

Annons
Bostadsforskaren Martin Grander menar att dagens nedskrivningskrav sätter käppar i hjulen för många kommunala bostadsbolag på Sveriges landsorter.

Bakgrunden är redovisningsreglerna som infördes 2014. De innebär att bolagens tillgångar, alltså fastigheter, ska marknadsvärderas varje år. En auktoriserad värderare slår fast vad huset skulle vara värt vid en försäljning.

– Problemet är att på mindre landsorter, som Herrljunga, överstiger ofta byggkostnaden marknadsvärdet. Vi kan inte ta ut en hyra som täcker våra byggkostnader. Då skulle vi inte få lägenheterna uthyrda, säger Birger Sjöberg.

Läs ocksåHöga hus väcker känslor – professorn: ”Finns många nackdelar"collage som visar ett högt hus och en äldre stadsmiljö med låga hus.

Han kallar nedskrivningen för en pappersprodukt. En förändring på pappret som skadar bolagets ekonomi och därmed även hyresgästernas.

– Vi har vi inga planer på att sälja. Tvärtom arbetar vi långsiktigt med att förse kommunens invånare med bostäder. Och vi har inte gjort en dålig affär. Tvärtom, allt är uthyrt och vi tar just det ansvar som ett allmännyttigt bostadsbolag ska göra, säger han.

Herbo är inte ensamt. Vd:arna på 15 av 40 kommunala bostadsbolag i BohusÄlvsborg-Skaraborg ser nedskrivningskraven som ett problem.

Enligt Bengtsforshus vd Per Nilsson leder de till att hans kommun går miste om 20 till 30 nya hyresrätter.

Annons

– Vårt senaste nybygge, bolagets första på 20 år, ledde till nedskrivningar på fem miljoner kronor. Det är mycket för ett litet bolag som vårt. Och trots bostadsbristen kommer vi nog att tänka oss för innan vi bygger nytt igen, säger han.

På frågan om hur nedskrivningarna påverkar hyresgästerna svarar flera av vd:arna att eftersom hyrorna är deras enda inkomstkälla så drabbas hyresgästerna när bolagets ekonomi blir sämre.

Martin Grander är bostadsforskare vid Malmö högskola. Han bekräftar att dagens nedskrivningskrav sätter käppar i hjulen för många kommunala bostadsbolag på Sveriges landsorter.

– De bolag som trots allt lyckas undvika nedskrivningar tycks vara de där alla inblandade förstår allmännyttans långsiktiga samhällsansvar. Där den visionära bolagsledningen, ekonomerna och inte minst revisorerna drar åt samma håll, säger Martin Grander.

Läs också Så skapade de sin kooperativa hyresrättsförening: "Det blev så bra" Industriboom får Gullspångsbostäder att renovera tomställda lägenheter – Vd:n: "Någonstans ska ju alla bo"

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.