Nytt tungt år för Jämtlands allmännytta

Att driva bostadsföretag utifrån den allmännyttiga idén men på affärsmässiga grunder är tydligen extra svårt för kommunerna i Jämtland.

Sedan tidigare har Ragunda och Bräcke gett upp sina bostadsbolag och övergått till att hyra ut kommunägda lägenheter via den kommunala förvaltningen.

Läs ocksåEfter jävsskandalen: Förlikningen med kommunchefen blir dyr affär för Sotenäsbostäders hyresgäster

Inför 2020 kom beskedet att Berg väljer att gå samma väg. Bergs Hyreshus blev 1 januari en kommunal fastighetsavdelning i stället för ett aktiebolag.

Därmed har nu tre kommuner av åtta valt att avbolagisera bostadsuthyrningen efter stora lönsamhetsproblem.

Men även två av de fem kommunala bostadsbolag som finns kvar från och med i år har det bekymmersamt, nämligen Härjegårdar och Årehus.

Läs ocksåBetalade inte hyra på flera år – nu kommer chocknotan på 425 000 kronor

Härjegårdar gick 2019 med förlust för fjärde året i följd, nu med hela 27 miljoner kronor. Soliditeten är nere på mycket låga 3,5 procent, vilket betyder att företaget är belånat nästan ända upp till skorstenens topp.

Förklaringarna? Rekordmånga lägenheter stod tomma under 2019 (tio procent i slutet av året), behovet av underhåll accelererade och Härjegårdar tvingades till stora nedskrivningar. Detta på grund av att marknadsvärdet på flera fastigheter visade sig vara mycket lägre än det bokförda värdet sedan vakansgraden ökat och hyresintäkterna minskat.

En kontrollbalansräkning som gjordes efter fyra månader visade att en så stor del av aktiekapitalet var förbrukat att Härjegårdar i princip var konkursmässigt.

Läs ocksåFå kommuner erbjuder hyresgaranti – men Sofia och barnen fick hjälp att bo kvar: "Jag hade tur"

Bolaget räddades då av att ägaren, alltså kommunen, sköt till 30 miljoner i aktieägartillskott.

Förlust blev det också för Årehus. Åre kommuns bostadsbolag gick back med drygt 3 miljoner. Det var tredje året i följd med minus i räkenskaperna.

Precis som Härjegårdar fick Årehus ta emot ett aktieägartillskott. Detta i form av en fastighet värderad till 38 miljoner som kommunen överlät till bostadsbolaget, som därmed stärkte sin soliditet något trots förlustresultatet.

Även Bergs Hyreshus redovisade minussiffror sista året som aktiebolag. 1,3 miljoner blev förlusten.

För stabiliteten inom allmännyttan i Jämtland står i första hand Krokomsbostäder, som levererat sunda resultat under en lång följd av år.

En plussiffra på resultatraden blev det också för Strömsunds Hyresbostäder. Företaget utmärker sig annars mest med goda 42 procent i soliditet. Så stor andel av tillgångarna är betalade med egna pengar. Något som tyder på långsiktig uthållighet.

Största vinsten och högsta lönsamheten i förhållande till omsättningen hade största företaget, Östersundshem.

Resultatet blev 23 miljoner kronor med vinstmarginalen tio procent. Var tionde krona som kom in i hyra blev alltså till vinst när allt utom räntorna var betalda.

För Östersundshem innebar 2019 en återgång till  vardagen efter ett minst sagt stormigt 2018 med brottsmisstankar inom högsta ledningen, två uppmärksammade vd-byten, en styrelse som avgick, extrema nedskrivningar och en brakförlust med drygt 200 miljoner.

Trots de problem som Östersundshem gått igenom framstår bolaget som långsiktigt starkt med för branschen mycket goda 57 procent i soliditet.

Härjegårdars vd Hans Heuser kommenterar företagets situation i en artikel som publiceras i morgon.