De bygger bort bostadsbristen – för fåglar: ”Roligt om vi fick hit en uggla”
Murkna och risiga träd får inte stå kvar. Prång och hålrum i hus sätts igen eller förses med piggar. Nej, det är inte bara människor som har svårt att hitta en bostad. Även fåglarna har sedan länge problem med att hitta bra ställen att bo på.
Och det finns som bekant ett bra sätt att hantera bostadsbristen – man bygger bort den.
På kyrkogårdar
Det är precis det som Mona Mellqvist håller på med när hon står med skruvdragaren i sin hand och monterar ihop en fågelholk för starar.
– Jag tycker att det är kul att göra något praktiskt. Sedan är jag förstås intresserad av fåglar, säger hon.
Hon är en av sju deltagare i holkbyggarkursen som Närkes ornitologiska förening ordnar för tredje året i rad.
Första året byggde deltagarna fågelholkar som föreningen sedan satte upp i bland annat naturreservatet Oset i Örebro. Men i fjol samarbetade föreningen med Svenska kyrkan i Örebro, som sponsrade byggandet av närmare 100 holkar. Dessa sattes sedan upp vid kyrkogårdar och kyrkans olika byggnader.
Öbo ser fördelar
Det här året är det kommunala Örebrobostäder, Öbo, som bekostar byggandet av ungefär lika många holkar. Det handlar inte om några stora summor, 10 000 kronor har bolaget tagit från budgeten man har för externa samarbeten.
– Vi vill vara med och främja mångfald och då inte bara växter utan även djurliv, förklarar Kicki Hendahl som är boendeutvecklare på Öbo.
Förutom att göra en insats för fågellivet ser bolaget även andra fördelar med samarbetet.
– Ornitologerna kommer att placera ut de här fågelholkarna tillsammans med Öbos trädgrupp. Det betyder att vi kommer att lära oss mer om fåglar i allmänhet. Hur man ska utforma och placera holkarna med mera, säger Kicki Hendahl.
Adoptera en holk
Förhoppningen är att hyresgäster, skolklasser eller föreningar ska adoptera en fågelholk. Det vill säga sköta om den och hålla koll så att allt fungerar.
– Vi hoppas kunna skapa trevliga aktiviteter runt det här för hyresgäster och andra. Om någon är intresserad av att lära sig mer om fågelliv så hoppas vi att ornitologiska föreningen kommer och berättar.
– Självklart gör vi det – det är en del av konceptet. Föreningen vill sprida fågelintresset och det är alltid roligt att nå nya grupper, säger Kent Halttunen som tillsammans med Lars Johansson håller i kursen.
Ska skrämma bort kajorna
I höstas byggde ornitologerna en så kallad bolåda för pilgrimsfalkar som Öbo satte upp på sitt nybyggda höghus i bostadsområdet Varberga. Initiativet till bolådan – som är just är en låda och betydligt större än en vanlig fågelholk – togs av bostadsbolaget.
Än har det inte skett, men förhoppningen är att ett pilgrimsfalkspar så småningom ska flytta in och att rovfåglarna i sin tur ska skrämma bort alla kajor, måsar och duvor som samlas.
Äter råttor
Även nu bygger man några bolådor för pilgrimsfalkar, för Varberga är långt ifrån ensamt om att ha problem med störande fåglar. Kursdeltagarna kommer också att tillverka några fågelholkar för kattugglor. De senare äter visserligen småfåglar men gillar i första hand gnagare.
– Så vi hoppas få hjälp med råttor som vi har problem med i vissa områden, säger Kicki Hendahl.
– Jag vet att man jobbar mycket i Stockholm med att få rovfåglar att trivas i stan. Och om man utvecklade det här med holkar för ugglor, duvhökar och pilgrimsfalkar i städerna så skulle antalet störande fåglar minska. Liksom antalet råttor, förklarar Kent Halttunen.
Hoppas på en uggla
Kursdeltagarna får för egen del behålla ett par av de olika sorternas fågelholkar som de bygger. Men att merparten går till Öbo tycker alla är bra. Kjell-Ove Nordström uttrycker det så här:
– En jättebra satsning. Eftersom det är brist på holkar så är det en välgärning.
Var fågelholkarna kommer att hamna är inte klart. Men Ana-Lucia Ryttar som bor i en Öbo-lägenhet i stadsdelen Rosta hoppas att bostadsbolaget placerar några där.
– Ja, det vore kul. Extra roligt skulle det vara om vi fick hit en uggla, säger hon.
Förenklat kan man säga att det finns fem olika typer av holkar:
1. Tättingholk, lämplig för exempelvis blåmes, talgoxe, tofsmes, entita och svartvit flugsnappare. Här ska hålet vara ungefär 30-35 mm hål.
2. Mellanstor holk, för stare och göktyta. Hålet behöver vara 40-50 millimeter.
3. Stora holkar för ugglor, knipa, storskrake eller småskrake. De tre sistnämnda behöver närhet till vatten.
4. Skokartongliknande holk som sätts högt upp på väggen kan locka tornseglare.
5. Tornfalkholk, har en bred öppning uppe. Bör bara sättas upp i anslutning till bra jaktmark där det ibland ses tornfalk.
Källa: natursidan.se
Pilgrimsfalk. Den rovfågel som är mest vanligt förekommande i städer. Höga hus påminner om klippor som är fågelns ursprungliga boplatser. I stan finns gott om byten i form av duvor, kajor och måsfåglar. Pilgrimsfalken är för övrigt världen snabbaste djur – när den dyker kan den komma upp i en hastighet av 320 kilometer i timmen.
Duvhök. Vill ha samma förutsättningar och agerar på ungefär samma sätt som pilgrimsfalken. Men medan pilgrimsfalken enbart slår sitt byte i luften slår duvhöken även byten på marken.
Ugglor. Förknippas i hög grad med vildmarken men det blir allt vanligare att exempelvis berguvar och kattugglor flyttar in i städer. I stadsmiljön är bytet andra fåglar men även råttor.
