Odlingslotter i Vivalla saneras från PCB
Fastigheterna i Vivalla är uppförda under 70-talet när PCB fortfarande användes som byggmaterial. När Öbo sanerade husen från så kallade PCB-fogar togs obligatoriska markprover för att säkerställa att giftet inte fanns i marken.
Men i stället hittades PCB på platser där vare sig Öbo eller miljökontoret i Örebro förväntat sig. 65 stickprover har tagits runt om i bostadsområdet och av dessa visade runt 70 procent av proverna på förhöjda halter av PCB.
Öbo kommer att börja sanera odlingslotterna i Vivalla eftersom riskerna att få i sig giftet är störst där och eftersom odlingssäsongen snart börjar.
Risken att någon tagit skada för att ha utsatts för PCB är liten enligt Katja Hagström, som är yrkeshygieniker, Arbets- och miljömedicinska kliniken vid USÖ:
– Eftersom halterna överstiger Naturvårdsverkets riktvärden har vi gjort en uppskattning av hur mycket PCB som förs över från växter till människa samt från jord till barn. Den visar att risken för hälsoeffekter hos barn som får i sig jord är låg. Om man äter mycket grönsaker från sin odlingslott kan man få i sig högre halter av PCB, men även här är riskerna att man ska påverkas relativt låga, säger hon i ett pressmeddelande från Öbo.
Hur giftet har hamnat i marken, är okänt.
– Det är spritt på ett för oss helt ologiskt sätt. Vi vet att man hade PCB i byggmaterialet och borde finnas nära platserna där man byggde. Men som vi ser det nu har vi ingen förklaring till hur det hamnat där det gjort, säger Mattias Wahll som är Miljö- och hälsoskyddsinspektör på Örebro kommun.
Provtagningen är ännu inte helt färdig, men hittas ytlig PCB även i sandlådor och på förskolor kommer man sanera även där.
Hur stor kostnaderna blir för Örebro bostäder och fastighetsägaren Futurum att sanera är oklart. Provtagning och riskbedömning pågår fortfarande i samarbete med Miljökontoret och en extern konsult som ska ta fram ett förslag till handlingsplan.
PCB eller polyklorerade bifenyler är en industrikemikalie som har haft många olika användningsområden innan den förbjöds på 1970-talet. Ämnet användes bland annat i fogmassor i hus och i färger.
PCB är klassat som ett miljögift som är farligt för människor, djur och växter. Eftersom ämnet är svårnedbrytbart stannar det i kroppen under en mycket lång tid och det lagras i fettvävnader. PCB lagras i kroppsfettet under hela livstiden. Vid graviditet och amning förs ämnena över till barnet via moderkakan och bröstmjölken.
Höga halter av PCB kan påverka hjärnans utveckling och nervsystemet. Ämnet kan också påverka immunförsvar, fortplantningsförmåga och hormonsystem. Ämnets akuta giftighet är förhållandevis låg, det är den långsiktiga exponeringen som medför en risk.
PCB får man oftast i sig genom maten och allra främst via fet fisk som lagrar mycket PCB i sin fettvävnad. Man kan också få i sig ämnet genom grönsaker som odlats i jord som innehåller PCB.
Vuxna människor i Sverige får i sig ungefär hälften av det tolerabla dagliga intaget (TDI) av PCB. TDI är den genomsnittliga mängd av ett ämne som man kan utsättas för varje dag under hela sin livstid utan risk för negativa effekter. Ungefär hälften av det vi får i oss kommer från fisk.
Mest utsatta är djur som lever högst upp i näringskedjan och som främst livnär sig på fet fisk.
