Oenighet i EU om sociala bostäder
Vad är social housing? Den officiella svenska översättningen är ”subventionerade bostäder”, en boendeform för socialt utsatta som endast Sverige och Grekland saknar bland EU-länderna. I stort sett alla andra länder i Europa har någon form av subventionerade bostäder för människor med låg inkomst. Enligt den svenska modellen ska olika ekonomiska grupper i stället blandas och de kommunala bostadsbolagen har historiskt haft huvudansvaret att försörja invånare från alla ekonomiska grupper med bostad.
Frågan hur dessa subventionerade bostäder ska fungera och för vilka de finns till har blivit allt större i debatten inom EU. Parlamentet har tidigare riktat kritik mot EU-kommissionen som man menar har en allt för snäv definition av begreppet. Parlamentet har uppmanat medlemsstaterna att inte utesluta medelklassen från den subventionerade bostadssektorn eftersom det leder till social segregation.
– Hur man ska definiera social housing är en av de största frågorna som behandlas här i Bryssel just nu. Kommissionen använder sig av en väldigt restriktiv definition, säger Barbara Steenbergen, chef för Internationella Hyresgästalliansens (IUT:s) EU-kontor.
EU-kommissionens definition lyder: ”social housing måste begränsas till en tydligt definierad grupp bestående av missgynnade medborgare eller socialt utsatta grupper”.
– Vi menar att social housing måste rikta sig mot en bred grupp, annars är risken stor att man skapar getton med stora sociala problem där bara de fattigaste bor, säger Barbara Steenbergen.
Liknande kritik riktades mot EU-kommissionen i en resolution i februari som undertecknats av borgmästarna i 30 stora europeiska städer, bland dem Wien, Barcelona, Köpenhamn, Berlin, Paris och Prag. I den uppmanas EU att låta medlemsstaterna själva definiera vad social housing innebär, eftersom det tillåter dem att anpassa insatserna till de egna behoven. Vidare skriver borgmästarna att Ekonomiska tjänster av allmänt intresse (SGEI), det vill säga tjänster som har ett starkt allmänintresse och som därför kan stöttas med offentliga medel, inte bör begränsas till enbart socialt utsatta grupper.
Magnus Hammar, generalsekreterare i IUT, är kluven inför social housing-konceptet. Han menar att den svenska modellen misslyckats, men samtidigt tar det väldigt lång tid att bygga upp ett nytt system med en privat marknad och en social.
– Teorin om allmännyttan är god, men vi har tyvärr lika många segregerade bostadsområden här som i de länder som använder sig av social housing. Österrike och Holland är exempel på länder med väldigt blandade boendeformer och som har lyckats bromsa segregationen med hjälp av social housing. Framför allt är Wien ett gott exempel som bör lyftas fram, säger Magnus Hammar.
I dag finns det inget stort parti som driver frågan om social housing i Sverige. Enligt Barbara Steenbergen vilar den svenska allmännyttan på stabil grund – än så länge.
– För tillfället riktas inga klagomål mot Sveriges bostadspolitik från EU. Samtidigt kan man se att fler och fler bostadspolitiska rekommendationer riktas mot länder från en marknadsliberal ståndpunkt. Den kommersiella bostadsmarknaden växer medan den sociala sidan får stå tillbaka. I det långa loppet kan den svenska allmännyttan vara i fara, säger hon.
Enligt Hem & Hyras undersökning är tre av fyra svenska hyresgäster positivt inställda till social housing.
