Offentliga upphandlingar gynnar byggfirmor som fuskar
När Hem & Hyra träffar hyresgästen ”Malin” under hösten 2021 är hon uppgiven och har redan bestämt sig för att flytta. Under de 19 månader som gått sedan hennes första felanmälan har fuktfläckarna på parkettgolvet fortsatt att växa och trots att huset är relativt nybyggt har hon hört av grannarna att flera av de andra lägenheterna också lider av fuktskador.
– Min sjuåriga son utreds just nu för allergiska symptom och jag misstänker att dessa beror på att det finns mögel i väggarna, säger hon.
Tyvärr är inte Malin ensam om att ha flyttat in i en nybyggd lägenhet som inte lever upp till förväntningarna. Under de senaste åren har det släppts flera rapporter om de omfattande och växande problemen i den svenska byggbranschen. Problem som leder till felbyggda hus och orimliga arbetsvillkor för de som bygger dem.
Så skyddar lagstiftningen fuskare
Samtidigt har det visat sig svårt, kostsamt och tidsödande att vid offentliga upphandlingar utesluta anbudsgivare vid misstanke om arbetslivskriminalitet. Likabehandlingsprincipen gör det krångligt att utesluta anbud, dessutom omöjliggör sekretesslagstiftningen många av de kontroller som annars skulle kunna göras. Lagstiftningen innebär att de kommunala bostadsbolagen inte ens får höra sig för med andra bolag som tidigare anlitat samma byggare, eftersom det är strikt förbjudet att avslöja vilka som lagt anbud innan upphandlingen är avgjord.
– Ibland tror man att lagen om offentlig upphandling (LOU) är något skydd som bidrar till mindre brottslighet i byggbranschen men det är det inte. Tvärtom hade det varit lättare att utesluta någon om vi inte varit tvungna att verka under LOU, säger Anders Nordstrand, vd för branschorganisationen Sveriges allmännytta.
En femtedel av de svarta inkomsterna kommer från byggbranschen
Under 2019 gjordes cirka 8750 offentliga upphandlingar av bygg-och anläggningstjänster för totalt 125 miljarder kronor. Enligt Byggmarknadskomissionens slutrapport har samtidigt andelen svartarbete inom byggsektorn mer än fördubblats under det senaste decenniet och byggindustrin svarar nu för en femtedel av de svarta inkomsterna i Sverige.
Dessutom är byggarbetsplatserna ofta farliga arbetsplatser. När Arbetsmiljöverket tillsammans med Skatteverket och Polisen under våren 2021 undersökte 100 företag på ett 60-tal byggarbetsplatser så fann de brister i arbetsmiljön på hälften av dessa arbetsplatser. Skatteverket upptäckte även i samband med sina kontroller att nästan 40 procent av företagen hade brister i personalliggaren, där alla som är verksamma på ett bygge ska registreras.
– Det kan innebära att arbetsgivaren inte har koll på hur mycket personalen jobbar eller inte vill synliggöra vilka som arbetar. Men det kan även innebära att där finns personer från ett annat land, som inte är anmälda till utstationeringsregistret. Vilket kan vara en signal om att man inte följer arbetsmiljölagen, säger Nadja Lukin, sektionschef på Arbetsmiljöverket.
– Detta leder ju även till högre hyror och sämre kvalitét på bostäderna. Det är större risk för byggfusk när man har okvalificerad arbetskraft och felaktiga konstruktioner medför extra kostnader säger Anders Nordstrand.
Läs mer: Aida trodde att möglet skulle döda henne
Sponsrar indirekt gängkriminalitet
Ett annat problem som lyfts fram i Kommissionens slutrapport är hur kedjorna av underentreprenörer har vuxit sig längre under de senaste åren. Det vill säga att färre av de som faktiskt utför arbetena är anställda hos de stora byggbolagen. I stället tar de i sin tur in andra företag som i sin tur tar in underentreprenörer och så vidare. Detta gör det svårare för huvudentreprenören att ha koll på att arbetsmiljölagar, byggregler och skatteregler följs, då de själva kanske inte är på plats när jobben görs.
Byggmarknadskomissionen konstaterar dessutom i sin slutrapport att den arbetslivskriminalitet som förekommer inom byggsektorn även infattar storskaliga upplägg för att bryta mot flera lagar och regler. Samt att den till viss del även är kopplad till annan kriminalitet, där våld är en viktig del av det kriminella upplägget.
– Gängkriminaliteten i våra bostadsområden finansieras troligen till viss del av den här typen av organiserad kriminalitet och därför anser jag att vi allmännyttor måste vara en aktör som är i frontlinjen i dessa frågor, säger Anders Nordstrand.
Vår granskning
För att själva undersöka hur allmännyttorna drabbas av byggfusket skickade Hem & Hyra ut en enkät till de 48 kommunala bostadsbolagen i Kronoberg, Kalmar, Jönköping, Blekinge och Östergötlands län. Tillsammans har de byggt drygt 5500 nya hyreslägenheter under de senaste fem åren. Dessa lägenheter har byggts inom ramen för 89 olika byggprojekt och av dessa uppgav bolagen att de haft problem med antingen byggprocessen eller resultatet i nio av fallen.
Det har handlat om allt från att byggbolaget gått i konkurs till felaktiga konstruktioner och problem som uppkommit under processen på grund av språkförbistring. Vissa av allmännyttorna har däremot valt att inte svara på enkäten eller i vart fall inte velat uppge vilka typer av problem de haft med vilket företag.
Men när Hem & Hyra kollar upp de 46 olika entreprenörernas historik visar det sig att en stor andel av dem har begått någon form av allvarliga fel under perioden 2017-2022. Alltså under samma period som de vunnit upphandlingar för nybyggnationer hos allmännyttan.
Omfattande brister i arbetsmiljön och en dödsolycka
I samband med stickkontroller har arbetsmiljöverket upptäckt säkerhetsbrister i arbetsmiljön hos drygt hälften av företagen. Fyra av dem har dömts för brott mot arbetsmiljölagen. Två företag utreds ännu för arbetsmiljöbrott, det ena efter en dödsolycka. Olyckor har skett på drygt hälften av företagens byggarbetsplatser och dessutom har två av företagen granskats av Skatteverket då de betalat felaktig skatt. I samband med inspektioner har tre av företagen haft personal på plats som arbetat vid deras byggen utan att vara registrerade i personalliggaren. Trots detta har dessa företag alltså vunnit upphandlingar och använts som huvudentreprenörer av de kommunalt ägda bostadsbolagen.
– Tyvärr är jag inte förvånad alls utan denna bild stämmer väl med den som ges av både byggföretagen själva och byggmarknadskommissionen, säger Anders Nordstrand, vd för Sveriges allmännytta.
Allmännyttorna är en viktig aktör
Anders Nordstrand är väldigt bekymrad över de konsekvenser som det omfattande fusket får för hela samhället och anser att Sveriges allmännyttor i egenskap av sin gemensamma storlek har ett ansvar för att vara med och förändra situationen till det bättre. Genom att upphandla seriösa företag såväl vid nybyggnationer som underhåll.
– Jag tycker att det här är en oerhört viktig fråga som måste upp på bordet. För om kriminaliteten och den svarta arbetsmarknaden börjar genomsyra hela samhällets så går vi en farlig tid till mötes, säger Anders Nordstrand.
När Hem & Hyra granskade de byggentreeprenörer som allmännyttorna i Blekinge, Kronoberg, Kalmar, Jönköping och Östergötlands län anlitat för nybyggnationer under de senaste fem åren ser vi flera allvarliga brister under samma tidsperiod.
26 av företagen har enligt Arbetsmiljöverket haft brister i arbetsmiljön.
20 av företagen har haft olyckor på sina arbetsplatser.
4 av företagen har dömts för brott mot arbetsmiljölagen.
3 av företagen hade i samband med kontroller av Arbetsmiljöverket oregistrerad personal på arbetsplatsen.
2 av företagen har under de senaste fem åren dömts för skattefusk.
1 av företagen utreds för en arbetsplatsrelaterad dödsolycka.
Totalt granskades 46 olika byggföretag som anlitats av de 48 allmännyttorna för att bygga drygt 5500 lägenheter.
