Oklippt gräs provocerar när värdar satsar grönt: ”Ser bedrövligt ut”
När man drog ner på gräsklippningen i Sala i somras blev det en riktig snackis.
”Det ser för bedrövligt ut på Åkra. Man skäms över att bo här”, skriver en hyresgäst i en lokal Facebookgrupp, medan andra ser fördelar:
”Jag tycker det är bra att färre gräsmattor klipps så att det blir mer äng”.
Den biologiska mångfalden hotas. Arter försvinner i snabb takt och också bostadsbolag i Sverige har börjat agera.
Hem & Hyra har frågat 165 kommunala bostadsbolag i södra och mellersta Sverige om de gör något för att gynna den biologiska mångfalden i sina bostadsområden. Av de 138 som svarade uppgav 88 bolag att de anlagt ängsytor i mer eller mindre stor omfattning. Att placera ut insektshotell och bikupor bland bostadshusen är också vanligt.
”Blev fullständigt omyndigförklarad”
Camilla Lebzien rastar sina fem hundar på en gård i området Åkra i Sala där grönskan har fått växa fritt sedan Salabostäder tog bort baracker för två år sedan. Hon är inte, som vissa i social medier, arg på det vildvuxna på gården men inte heller överdrivet positiv.
– Det ser ju ganska tråkigt ut. Dessutom blir det svårt för hyresgästerna att använda gården, säger Camilla.
Salabostäders plan för innergården på Åkra, där Camilla Lebzien bor, är inte direkt att skapa biologisk mångfald. Bostadsbolaget har låtit området vara i väntan på en stor omgörning av gården.
Hur skulle biologisk mångfald kunna gynnas så att det samtidigt funkar bra för hyresgästerna?
– Jag tycker det skulle vara bra med mindre partier av ängar på ställen där hyresgäster inte är så mycket, som bredvid en gångväg, säger Camilla.
Medan Salabostäder passar på att skapa lite ängar i väntan på annat är det många andra bolag som medvetet satsar på det för att gynna den biologiska mångfalden.
Låter träd stå kvar
Jörgen Hellstrand på Arboga kommunalteknik har fått erfara att gräs som får frodas fritt inte är uppskattat av alla. Ner mot Arbogaån växer prästkragar, blåklockor och tjärblomster sedan Arbogabostäder slutade trimma gräset. Men när bolaget ville göra samma sak på ett annat utrymme blev det protester.
– Det blev ett himla liv, jag blev fullständigt omyndigförklarad av de som har sina uteplatser åt det hållet. Så nu klipper vi där igen.
Kopparstaden i Falun låter träd stå kvar om de inte utgör någon fara för människor och fastigheter. Och tar de ner träd lämnar de ibland kvar högstubbar och stockar, där vedlevande insekter trivs.
Många klagomål på oklippt gräs
Jonas Arnberg på Kopparstaden har märkt att människor ofta har svårare för gräs än för murknande träd och stockar som får ligga.
– Jag hoppas att folk kan ändra sin syn och se att oklippt gräs inte är ovårdat utan att det har ett viktigt syfte, säger han.
Runt om i Sverige har kommuner slutat att klippa gräset på olika håll eller drar ner antal trimningar per år. Att gräs engagerar visar inte minst antal klagomål till kommunerna. Under sommaren, från maj till mitten av augusti, fick till exempel Helsingborgs kommun in över 300 klagomål ärenden. Majoriteten handlade om ogräs och om att gräset borde klippas på olika ställen i staden.
Informationsskyltar gav resultat
Att se till att hyresgästerna får information om fördelarna med att sluta klippa, visade sig vara framgångsrikt för Lindesbergsbostäder, Libo.
Bolagets mål är att att anlägga en äng per år. För att undvika klagomål har Libo satt upp skyltar.
– Vi fick ett klagomål när allt var i sin linda. En man tyckte det såg för jäkligt ut och undrade varför vi inte klippte. Då insåg vi att vi måste informera. Nu har vi satt upp stora skyltar om varför vi låter gräset växa. Efter det har ingen klagat, säger Åke Bergqvist, som är teknisk administratör på Libo.
Gislavedshus har, liksom Arbogabostäder, fått backa från sitt beslut om att skippa gräsklippningen.
När bostadsbolaget härom året testade att omvandla gräsytor till blomsterängar blev kritiken från de boende massiv.
– Vi fick väldigt mycket telefonsamtal. Man upplevde att det såg oskött ut och att det samlades fästingar och så vidare, säger vd Malin Larsson.
Bolaget valde då att avbryta testet.
– I dag klipper vi många av de här ytorna.
Vad säger du om hyresgästernas reaktion?
– Jag tänker att man ska ha respekt för de som bor i de här områdena, att det är deras hem. Som bolag vill vi givetvis fortsätta ta ansvar för miljön men vi gör det på andra sätt. Till exempel sätter vi sedumtak på vissa hus. Vi har också kvar några ängar som ligger mer i periferin, säger Malin Larsson.
Hem & Hyra har ställt frågan ”Har ni några särskilda ytor som ni avsatt för att gynna den biologiska mångfalden och i sådant fall på vilket sätt? Till exempel i form av en äng eller liknande?” De kommunala bostadsbolag som inte är med på listan ovan har svarat nej på frågan eller inte svarat alls.
Läs också: Gräset växer hej vilt – därför behöver hyresvärden inte klippa det
Biologisk mångfald är all den variation som finns mellan och inom arter och livsmiljöer på jorden. Biologisk mångfald fungerar som ett skyddsnät som ser till så att allt levande på vår planet kan överleva och frodas.
Ängar är oerhört viktiga för den biologiska mångfalden. En kvadratmeter äng kan innehålla uppemot 40 olika växtarter och många insekter och fågelarter trivs i det blomrika gräset.
