Ordbråk om marknadshyror: ”Som i Östtyskland”
Debatten om marknadshyror har gått het länge. Ska hyrorna släppas fria och styras av marknaden, eller ska de förhandlas mellan Hyresgästföreningen och hyresvärdarna?
I en ny rapport från Hyresgästföreningen har man utgått från argumenten från motståndarsidan. Där finns åsikter som att en reglerad hyresmarknad leder till problem som:
- Dålig lönsamhet för hyresvärdar.
- En mindre privat hyressektor.
- Lägre byggtakt för nya bostäder.
- Lägre rörlighet på bostadsmarknaden.
Rapporten: Marknadshyror skapar problem
Genom att bland annat studera tio andra länder i Västeuropa har man kommit fram till att en fri hyresmarknad inte är någon genväg till en hyresmarknad som fungerar bra. Istället skapar marknadshyror problem och osäkerhet för hyresgästerna.
– Det är vanligt att anekdotiskt säga att det funkar jättebra i ett annat land tack vare marknadshyror. Men det är desto ovanligare att folk faktiskt sätter sig ner och jämför hur olika länder presterar och försöker dra slutsatser av det, säger Martin Hofverberg, chefsekonom på Hyresgästföreningen.
Så vad fick ni för svar i studien?
– Om det vore så att regleringar skulle ge dålig lönsamhet och lägre byggtakt – då skulle länderna med minst regleringar på hyresmarknaden prestera bäst. Men så är inte fallet. Det finns inget samband.
”Mindre skydd för hyresgästerna”
Men om det inte finns något samband spelar det ju ingen roll, då kan man ju släppa hyresmarknaden fri?
– Ja, fast då blir det ju också mindre skydd för hyresgästerna. Då blir hyresrätten en mindre trygg boendeform och då får vi högre boendekostnader till lite oklar nytta.
Vad anser du att studien visar mer?
– Att länder som låter bostadspolitik få kosta pengar och där det finns ett helhetstänk kring finansiering, skatter och markförsörjning har högre byggtakt.
Har du något exempel?
– Österrike och Finland ligger i toppen på bostadsbyggande. De två länderna har helt olika system för hyressättning. Finland har relativt marknadsorienterat och Österrike har ett genomreglerat system.
Hemligheten bakom Finlands framgång: satsning
Så vad har Finland och Österrike gemensamt?
– Båda har en stat som satsar mycket pengar på byggande. Staten går fram med stora subventioner.
I Hyresgästföreningens rapport ligger Sverige och England i botten av listan när det gäller nybyggnation i förhållande till befolkningsstorleken.
– England är ju extremt marknadsorienterat och vi har väldigt starkt konsumentskydd. Det som förenar våra länder är att det inte finns tillräckligt stöd till byggande, eller krav på kommuner att planera mark.
Varför använder sig många av exemplet Finland för att visa att marknadshyror är rätt väg att gå?
– För att Finland avreglerade marknaden på 90-talet och det verkar inte ha resulterat i några sociala katastrofer på något sätt. Men med rapporten kan vi konstatera vad som är hemligheten bakom den finska framgångssagan: Det är ju att staten satsat mycket pengar på byggandet och bostadsbidrag och att de har en nationell plan för bostadsbyggande.
Nationalekonomen Lars Jonung, senior professor vid Lunds universitet, har fått ta del av rapporten. Han anser att viktig forskning om hyresregleringen från framstående nationalekonomer helt saknas i rapporten.
– Det är en djupt skev rapport som inte tar upp det samhällsekonomiska perspektivet. Det saknas, säger Lars Jonung.
Kötid på 20 år – som i forna Östtyskland
Vad blir det felaktiga när man missar det?
– Det felaktiga blir precis som i analysen av svagheterna med den gamla sovjetstaten. Har vi prisregleringar så får vi köer och ineffektivitet. Det är en kunskap vi har sedan 4 000 år tillbaka av prisregleringar. Man missar detta. Det är min främsta kritik.
En annan invändning Lars Jonung har är att kötiderna för att få en bostad inte nämns i rapporten.
– Ingenstans får man veta att det tar 20 år att få en lägenhet i Stockholms innerstad. Det enklaste sättet att jämföra hur väl bostads- och hyresmarknaderna fungerar i Europa är att helt enkelt ha en tabell över kötiderna. En kötid med 20 år, det är som i det forna Östtyskland. Där tog det 15 år att få en Trabant.
Andra saker som Lars Jonung anser saknas i rapporten är hur den reglerade hyresmarknaden har lett till mängder av ombildningar till bostadsrätt – med effekten att folk berikat sig – och att man rivit många lägenheter på grund av hyresregleringen, eftersom man inte kunnat sänka hyrorna.
– Så det här skulle inte bli godkänt på ett nationalekonomiskt seminarium. Jag ser rapporten som en partsinlaga, säger han.
Och du håller inte med om att Finlands succé inte har något att göra med marknadshyror?
– Nej. Det är fullständigt självklart att det är så. Det finländska exemplet visar hur du får en bättre fungerande bostadsmarknad genom övergång till marknadshyror. Låt oss göra det i Sverige genast.
Fotnot: De tio länder som utöver Sverige studeras i Hyresgästföreningens rapport är Storbritannien, Tyskland, Finland, Österrike, Danmark, Italien, Schweiz, Nederländerna, Frankrike, Spanien.
