Organiserad brottslighet bakom svarta lägenhetsaffärer
Det som är unikt men denna rapport är att den utgår från den organiserade brottsligheten och att den delvis bygger på upplysningar som polisen fått ”med hemliga tvångsmedel” men också genom intervjuer med bland annat fastighetsägare.
– Min bild är att det förekommer hos de flesta privata hyresvärdar på ett eller annat sätt. Det kan handla om allt från att betala för ett lägenhetskontrakt till att utföra tjänster åt hyresvärden, till exempel renovera lägenheten, säger Bengt Öhman, jurist på Hyresgästföreningen.
Men det här är inte brott som polisanmäls, varken den som köper eller den som säljer ett kontrakt har något intresse av det. Även om det inte är olagligt att betala för ett kontrakt – däremot att sälja – riskerar man att förlora lägenheten. Endast en handfull ärenden har polisanmälts de senaste åren, inget har gått vidare till åtal.
Svarthandeln beräknas omsätta flera miljarder om året.
– Den siffra vi hittat är från Fastighetsägarnas enkät 2006, då omsättningen var 1,2 miljarder i Stockholm, Solna och Sundbyberg. Räknar man upp summan med prisökningen på bostäder sedan dess blir det 2 miljarder, säger Kristian Halldin, analytiker på Regionala underrättelsesektionen i Stockholm.
I sitt undersökningsmaterial har polisen hittat exempel på illegala lägenhetsaffärer:
- En lägenhet i ytterstaden säljs för 240 000 kronor, fastighetsägaren tar 150 000 och svartmäklaren och förmedlaren 45 000 kronor var.
- En lägenhet på Södermalm kostar 400 000 kronor, varav 250 000 går till fastighetsägaren och 150 000 kronor fördelas mellan svartmäklaren och förmedlaren.
- För en femma på Södermalm vill förvaltaren ha en miljon kronor, svartmäklaren och förmedlaren lägger på 150 000-200 000 till sig själva.
Polisens bedömning är att olaglig handel med lägenhetskontrakt är etablerad inom kriminella kretsar. Där är det relativt riskfritt att tjäna stora pengar men också att kunna tvätta pengar. En attraktiv innerstadsadress kan köpas utan myndigheters insyn. Ett tiotal fastighetsägare eller förvaltare förekommer i materialet samt ett femtontal svartmäklare med ett stort antal kända kriminella som frekventa köpare.
– Som kriminell har man ofta myndigheternas ögon på sig och att köpa en bostadsrätt eller fast egendom skulle synliggöra brottsvinsterna och är därmed ett dåligt alternativ. Av den anledningen blir tillgångar som inte kan omsättas på laglig väg intressanta. Köper man i dag en hyreslägenhet svart i Stockholm kan man dessutom vara säker på att få tillbaka pengarna, ofta med vinst också, säger Kristian Halldin.
Inte sällan sker handeln genom bostadsbyten med falska intyg, felaktiga folkbokföringsadresser och byteslägenheter som inte finns i lägenhetsregistret. Rapporten beskriver fyra autentiska fall, samtliga med felaktiga folkbokföringsuppgifter.
I bostadsbolaget Svenska Bostäder genomförs cirka 550 byten om året.
– Vi gör ett väldigt omsorgsfullt arbete för att de byten som sker ska bli korrekta, säger Fredrik Juhnell på Svenska Bostäder och fortsätter.
– Ibland har vi misstankar om att vi blir lurade. Men vi vet också vad som krävs för att vi ska vinna i hyresnämnden. Det är otroligt väl planerat och många personer inblandade. Det finns ansökningar där man kan misstänka att allt inte står rätt till, men vi kan inte bevisa det.
– Inga byten granskas så minutiöst som de som hyresgäster vill göra, det är ett finmaskigt nät. Däremot sker hyresvärdars försäljning av hyreskontrakt helt i det fördolda. Ett sätt att komma åt problemet är att bostadsförmedlingen fördelar alla tomma lägenheter, säger Bengt Öhman.
Kristian Halldin på polisen vill inte klandra handläggningen av byten. Men eftersom brottsligheten rör sig i alla delar av samhället vill man sprida information för att kunna stoppa brotten där det är möjligt. I veckan redovisade han rapporten för företrädare från bland annat ett antal kommunala bostadsbolag.
– Vi samarbetar redan med andra myndigheter, till exempel skatteverket. Att bjuda in bostadsbolagen ses som nödvändigt i detta sammahang och ett sätt att spetsa till arbetet. Ofta är administrativa åtgärder mer effektiva än lagföringar när vi arbetar mot den organiserade brottslighetens ekonomi, avslutar Kristian Halldin.
