Orolig att buset kommer tillbaka
Beskedet kom redan före jul förra året. Men Anna Odenbom kan ändå inte tro det är sant. Hur kan politikerna i Skövde lägga ner ett högstadium som nystartades för endast två år sedan? Som ligger i Skövdes största stadsdel och som betyder mer för området det ligger i än något annat högstadium i stan?
– Man måste bo eller jobba här i Södra Ryd för att förstå vad den här skolan betyder. Här får vi be många av eleverna att gå hem när lektionerna och eftermiddagsaktiviteterna är slut, så viktig är skolan i deras liv, säger Anna Odenbom, som undervisar i svenska som andraspråk.
Anna säger att ungdomarna som bor i Södra Ryd är vana vid att bli åsidosatta. Därför blir politikernas beslut att lägga ner områdets nystartade och toppmoderna högstadium extra olyckligt.
– Det här skickar signaler om att ungdomarna som bor här inte är värda att satsa på, säger Anna Odenbom, som är orolig för vad som kommer att hända i Södra Ryd nu.
Förra gången som högstadiet lades ner, hösten 2013, så ökade skadegörelsen i området.
– Buset om nätterna kom tillbaka. Det var raketskjutning mot skolans fasad. Stenkastning mot vårdcentralens fönster och bussarna som passerar här utanför, säger Anna, som ser ett direkt samband mellan de här händelserna och skolans nedläggning.
– Det är ingen ursäkt, men en förklaring. Unga som känner sig övergivna och som tar ut sin frustration på fel sätt, säger Anna.
Orsaken till nedläggningen var för få elever. Men, elevkullarna växte och hösten 2017 öppnades högstadiet i Södra Ryd på nytt. Nu i renoverade och toppmoderna lokaler.
Målet var fyra klasser i varje årskurs och att eleverna skulle komma från hela stan. För att göra skolan så attraktiv som möjligt inrättades tre profiler; fotboll, internationell och programmering.
– Vi skulle bryta Skövdes skolsegregation. Med engagerade lärare, profiler och nya lokaler skulle elever från andra stadsdelar välja att börja här. Vi skulle få en bättre elevmix. Inte, som i dag, när över hälften här på skolan har utländsk bakgrund.
Men söktrycket var lågt. Första året började 64 elever i sjuan, andra året endast 24. Och nu blir det alltså ingen ny antagning i höst.
– Jag kan förstå att få elever hittills sökt sig hit. Efter den förra nedläggningen bussades eleverna från Ryd in till Helenaskolan i stan. Det tar tid att ändra på ett sånt upplägg, säger Anna.
Hon sticker inte under stol med att uppstarten av högstadiet var tuff. Att flera av lärarna som var med från början valde att sluta så att personalomsättningen blev stor.
– Det tar tid att sätta en sån här verksamhet. Men nu har vi som jobbar här kommit in i det. Vi planerade framåt och betygsresultaten pekade uppåt, säger Anna.
Enligt Anna har Rydskolans högstadium inte fått en ärlig chans att lyckas. En skolas framgång kan, enligt henne, inte mätas efter endast ett och ett halvt år. Dessutom anser hon att marknadsföringen av skolan och dess profiler varit i stort sett obefintlig.
– Sedan undrar jag också hur politikerna tänkte när de gav friskolekoncernen Raul Wallenberg klartecken att öppna en skola inne i Skövde samtidigt som vi nystartade här på Södra Ryd. För mig är det helt obegripligt. Vill man inte att vi här på Södra Ryd ska lyckas? undrar Anna.
Själv har hon bestämt sig för att sluta jobba som lärare i Skövde kommun.
– Jag kan inte arbeta i en kommun som vägrar satsa på de skolor och bostadsområden som behöver det allra mest, säger hon.