De betalar extra på hyran för bevakning – lever i otrygghet: ”Absurt”
Hyresgästen Christopher Silverberg vet inte om han ska skratta eller gråta.
– Det absurda är att vi betalar för bevakning när otrygghet är vårt största problem.
Behövde ha referenser för att flytta in
Den bevakning som en gång i tiden kom till som ett branschinitiativ för att öka tryggheten och skulle fungera som en kvalitetsstämpel har nu blivit en meningslös formulering utan innehåll, menar hyresgästerna.
Christopher Silverberg berättar hur det var när han själv flyttade in på Tredje Avenyen i centrala Hässleholm för tolv år sedan.
– Det var ganska fint att bo här och man skulle ha referenspersoner för att flytta in.
Det var innan Limhamnshus med säte i Malmö köpte fastigheten. Den nya fastighetsägaren gör inte det som den ska, menar han.
Christopher och grannarna Maj-Britt och Jan Enroth visar runt i husets källare. Flera dörrar och lås har brytmärken. Christopher berättar att dörren till pannrummet forcerats inte mindre än tre gånger.
Hyresgästerna visar också förråd som hör till lägenheterna. På en vägg har någon sprejmålat ett stort hampablad och en gubbe som röker. Ett reklamklistermärke från en cannabisfröförsäljare sitter på en träregel. Cigaretter ligger utströdda på golvet.
– Det luktade sötaktigt här innan, säger Christopher Silverberg.
Gick iväg med Maj-Britts jul
En vägg bär mörka fuktspår av en gammal vattenläcka. Bredvid det rummet ligger förrådet där han fick sin cykel saboterad, och Maj-Britt blev av med ett framhjul.
– Vi satt och åt middag en dag och såg en kille komma med ett helt hjul. När jag gick ner i källaren förstod jag att det var mitt hjul, säger hon.
Kommunpolisen Maria Roos Brostedt berättar att det var för ungefär ett år sedan som polisen hade mest att göra på platsen. Då var det framförallt en brottsaktiv person som låg bakom en stor del av anmälningarna.
– Det stals och förstördes en del grejer. Också obehöriga tog sig in, övernattade och uppehöll sig i huset.
Sedan dess har den man som varit mest aktiv åkt in i fängelse. Men även om det blivit bättre har Maria Roos Brostedt en tydlig åsikt när det gäller klottret och skadegörelsen.
– Ägaren borde ta väck detta. Det är klart att det skapar otrygghet när folk ser sånt, säger hon.
Dessutom kan det bli en ond spiral, där klotter och skadegörelse ger upphov till mer av samma sak.
Har bildat en lokal förening
Hyresgästerna menar att fastigheten blivit mer och mer nedgången under åren, samtidigt som kontakten med hyresvärden går knackigt. Ibland svarar värden på felanmälningar, ibland inte.
– De fjärrstyr från Malmö och det funkar inte, säger Christopher Silverberg.
Han har tagit initiativet till att bilda en lokal hyresgästförening för fastigheten, en så kallad LH. Maj-Britt och Jan Enroth är också med i den. De vill att företrädare för Limhamnshus ska komma till Hässleholm, förstå hur det ser ut och prata med hyresgästerna. Sedan i våras har de försökt få till ett möte. Först för cirka en vecka sedan blev det av men ingen kom upp utan träffen blev digital.
Det var bra med en första kontakt men inga raka svar blev det heller, enligt Christopher Silverberg.
Vill ha nya lås
Hyresgästerna har skickat en lista på saker att fixa – varav en punkt är viktigast.
– Vi måste få nya lås.
Hyresgästerna har sett okända personer stå med nycklar och pröva att ta sig in. Därför misstänker de att nycklar kopierats eller kommit på vift.
Under det digitala mötet fick hyresgästerna ett konkret besked. Hyresvärden tar bort ett förrådsutrymme där hyresgästerna kunnat förvara matvaror i egna, låsbara rum. Det tycker Christopher Silverberg dock är en mycket dålig lösning på problemen med inbrott.
– Det är som att man skulle lösa problemet med ficktjuvar genom att ta bort fickor.
Husen vid tågstationen i Hässleholm är inte de enda med skyltar där det står ”trygghetsbevakad fastighet”. Det var 2009 som Åke Johansson som då ägde flera fastigheter i kommunen väckte idén om ett samarbete på orten för att öka tryggheten.
– Det skulle bli ordning och reda – och det låg ju även i fastighetsägarnas intresse, säger han.
Året efter fick han priset som Årets fastighetsägare, och branschorganisationen Fastighetsägarna underlättade för flera av deras medlemmar att skaffa liknande lösningar.
Lars-Erik Ohlsson på Dahlboms Fastighets AB, berättar hur det fortfarande fungerar i hans bestånd.
– Vaktbolaget ronderar varje kväll eller natt i husen och lämnar rapporter till oss på morgnarna. Sen finns det även ett akutnummer man kan ringa till vid störningar. De kör ut direkt.
Så fungerar det inte i Limhamnshus fastighet på Tredje Avenyen, berättar hyresgästerna där. Visserligen har de då och så sett ett vaktbolag som kör fram till fastigheten, men ingen har sett att de faktiskt går in i huset.
Innan Limhamnshus tog över fastigheten träffade Hyresgästföreningen och den dåvarande fastighetsägaren ett avtal om trygghetsbevakning. Det är detta som fortfarande syns på hyresavierna, där varje hushåll betalar 50 kronor per månad. Det innebär att avgiften har fortsatt att ticka i femton år sedan överenskommelsen slöts. Totalt har fastighetsägaren fått in nära 370 000 kronor under den här perioden.
När initiativet med trygghetsbevakade fastigheter startade ville branschorganisationen Fastighetsägarna gärna berätta om detta, och lät sitt namn stå på skyltarna på husen på Tredje Avenyen.
Branschorganisationen: Plocka ner skyltarna
När Hem & Hyra nu kontaktar Fastighetsägarna verkar det som att de tappat kontrollen över vad som hände projektet som organisationen var med och startade 2009. Vi får ingen intervju men Joakim Lindström, som är ansvarig för Hässleholms-distriktet, svarar på frågor via mejl.
Han vet inte hur många fastighetsägare som idag har skyltar om trygghetsbevakning uppsatta. Efter Hem & Hyras frågor vill de att alla tas bort.
”Vi kan konstatera att vi inte har haft full kontroll på hur vårt varumärke har använts i detta sammanhang. Vi uppskattar att ni har uppmärksammat oss på skyltarna”, skriver Joakim Lindström.
Fastighetsägarna kommer att be Limhamnshus och andra att montera ner skyltarna.
I början av december sitter de dock kvar. Och varje månad betalar hyresgästerna 50 kronor för trygghetsbevakning.
– Jag har ingenting emot att betala de femtio kronorna men då ska jag också få någonting för det, säger Christopher Silverberg.
Just nu sitter Hyresgästföreningen och förhandlar om 2025 års hyror med Limhamshus. Då är även trygghetsavgiften något man pratar om. Hyresgästföreningen har uppmärksammat värden på hur hyresgästerna upplever situationen.
– Vi har haft diskussioner och vi tycker att de har lyssnat. Det ska nu bli bättre men exakt hur lösningen ser ut kan jag inte kommentera under pågående förhandling, säger Hyresgästföreningens förhandlare Michelle Komulainen.
Limhamnshus själva vill inte berätta hur bevakningen går till, men lovar att se över avtalet med bevakningsbolaget.
”Vi håller på att se över samarbetet och trygghetsbevakningen som helhet”, skriver bostadsbolaget i ett mejl. Här kan du läsa mer om hur värden svarar på hyresgästernas kritik.
Städar själv utanför dörren
Att hyrorna överhuvudtaget ska höjas anser hyresgästerna är verklighetsfrämmande. Förutom otryggheten menar de att underhållet är under all kritik.
Tillbaka till källaren. Här delar de 41 lägenheterna på en tvättstuga. Svart damm ligger på rören. I tak och hörn har spindelväv spunnits.
– Här har det säkert inte blivit städat på 15-20 år, säger Maj-Britt.
Hon brukar själv städa när det är för illa. Hon skurar också med jämna mellanrum utanför den egna lägenhetsdörren.
– Jag skäms för hur det kan se ut.
I källaren finns elskåp som visserligen ibland används som papperskorg – men det största problemet enligt hyresgästerna är att vem som helst kan öppna dessa och därmed bryta strömmen.
Vill få till skyddsrond
Nu fortsätter styrelsen för den lokal hyresgästföreningen att försöka få till ett bra samarbete med Limhamnshus. Så länge har de aktiviteter för att öka sammanhållningen i huset. De har haft en fest, gårdsmöte och utbildningskvällar.
Och de har hopp.
– Vi förstår att vi inte kan få allt på en gång, men vi behöver en prioriteringsordning, tidsplan och återkommande skyddsronder. Och vi behöver sitta ner, säg tre gånger om året, och gå igenom vad som fungerar bra och var som inte gör det, säger Christopher Silverberg.
