Hemliga gruppen kartlägger misstänkta svartuthyrare: ”Vi måste kunna belägga med fakta om någon ljuger”
I en mapp märkt ”Andra hand” ligger tre papper som kan förändra människors framtid. Tre adresser, tre namn, tre människoöden. Men uppdraget är ett: att ta fram så mycket fakta att lägenheterna sägs upp och går till någon i bostadskön.
Det vill säga om tipsen stämmer.
– Vi måste ha 120 procent på fötterna innan vi kallar in en person att tala om sin boendesituation och uppmana den att göra en uppsägning. Det är inget vi gör lättvindigt, det handlar ju om människors boende. Det måste vara solklart och vi måste belägga med fakta om någon sitter och ljuger, säger X som är en del av den hemliga utredningsgruppen på Örebrobostäder.
Jakten kan börja
De tre personerna som sammanförts i mappen märkt ”Andra hand” har ingen aning om att deras namn just nu ligger väl omslutna av en mapp kramad av gummiband i baksätet på en av Örebrobostäders elbilar.
Vi står i snöslask framför ett högt hus, hyfsat centralt i Örebro, med flera liknande hus runt omkring. I dag ska X knacka dörr. Inte bara hos hyresgästen som tipset gäller.
– Det är en slags trygghetsvandring. Vi prioriterar ärendet om grannar blir störda, säger hon.
Hon ger exempel på lägenheter som använts som bordeller eller som kriminella tagit över.
– Jag har nog träffat fler kriminella än de flesta, men har aldrig varit rädd.
Hemlig utredningsgrupp
Men för säkerhets skull är personerna i utredningsgruppen anonyma. Breven de skickar undertecknas ”utredningsgruppen”. Och de tar alla beslut gemensamt. Det sista är en säkerhet både för hyresgästerna och för dem som jobbar i utredningsgruppen. Det är fakta och inte känslor som ska avgöra.
X har välformade och målade naglar. Läppstift i matchande färg. Rejäla knytskor på fötterna som ska klara ändlösa trappor i hopp om att någon ska öppna. För oftast är det, som hon säger, ”bom”.
– Som mest har vi åkt 20-30 gånger till samma adress på olika dagar och tider för att någon ska öppna, säger hon.
Nu verkar det bli bom direkt. Porten vill inte öppna sig med vare sig kod eller tagg. X muttrar och testar olika koder. Men så kommer någon från hemtjänsten ut och vi kan slinka in. En svag doft av gammal tobaksrök vilar sig slött i trapphuset. X går genast fram till postboxarna.
– Det brukar vara en bra början. Att se om det står samma namn på brevlådan som på kontraktet och dörren.
I det här fallet stämmer namnen. Men ingen öppnar. X går runt på våningsplanet och ringer på fler dörrar. Bom. Hon går fram igen till den misstänkta lägenheten. Ringer på. Väntar. Det ekar i trappuppgången när hon knackar med knogen mot dörren en sista gång.
Kritik från de kontrollerade
Under åren har flera hyresgäster som blivit kontrollerade av utredningsgruppen hört av sig till Hem & Hyra och sagt att de känt sig övervakade, lurade och illa behandlade. X säger att hon förstår känslan. Örebrobostäder behöver bevisen, men ska också gå varligt fram och tänka på människors integritet.
– Vi är ju allmännyttan, om vi varit en privat hyresvärd hade vi kunnat gå ännu hårdare fram och använt andra metoder, tror jag.
Varför är integriteten viktig?
– Det är bara en utredning och tänk om vi skulle ha fel och så har vi kollat saker som dessutom är integritetskränkande, det skulle vara jättejobbigt.
På vilket sätt?
– Vi vill ju respektera våra hyresgäster. Om du inte gjort något fel känns det inte så roligt att någon gräver i just dina uppgifter. Därför måste vi hela tiden tänka på att tips kan vara felaktiga.
1. ”Något med bilar”
Endast en dörr i något slags träliknande material skiljer oss i den ekande trappuppgången från ljudet av en människa där inne. För visst låter det som att någon rör sig innanför?
X tar ett kliv bort från dörren. Ett försiktigt ljud av ett lås som vrids om. Ett handtag trycks ned. En man som ser nyvaken ut öppnar.
Hon tar kommandot. Presenterar sig. Går rakt på sak och säger att Örebrobostäder fått veta att det kanske är andra som bor i lägenheten än den som står på kontraktet. Hon ber att få se legitimation. Undrar hur många som bor i lägenheten. Rösten är glad men bestämd.
Mannen berättar att han bor där med en kollega som är på jobbet. Men när X frågar var de jobbar, ändrar han sig. De är inte kollegor utan vänner – så han vet inte riktigt var han jobbar. Men det är något med bilar.
– Aha! Sånt är alltid bra att kunna. Förlåt att vi störde, säger hon och avslutar samtalet.
Går inte in
Hon har hela tiden stått i trapphuset. Inte ens försökt luta sig in för att kika när mannen hämtade sitt legg.
– Om någon bjuder in oss går vi in, men oftast kikar vi inte ens i brevinkastet, säger hon efteråt.
Snart kan det vara lättare att gå in. Regeringen vill ändra lagen så att värdar får rätt att gå in och kontrollera hur hyresgäster använder bostaden. Om förslaget går igenom skulle det underlätta utredningsgruppens arbete tror X.
– Det är ju för att ge ökad trygghet för de skötsamma hyresgästerna, därför skulle det vara ett bra redskap.
Efter att ha talat med grannar som intygat att de inte störs av något eller någon är X nöjd. Hon summerar:
– Tror jag att den är olovlig? Ja. Har jag någonting att ta på? Nej. Ingenting alls.
– Jag kommer låta den här vila lite, säger hon.
Hon skriver några noteringar. Lägger tillbaka pappret med den misstänkte hyresgästens namn i mappen och slänger in den i baksätet igen.
– Att grannarna känner sig trygga är viktigast för oss. Så den här blir inte prioriterad.
Det farliga ryktet
I bilen på väg till det andra namnet i mappen, drar X förutsättningarna för tipset som de fått. Det gäller en hyresgäst som verkar ha bott utomlands i flera år. Personen på kontraktet har träffat sitt livs kärlek och flyttat. Enligt ryktet. Men stämmer det?
Vi svänger in på en anonym gata där inget utmärker sig. X berättar om ett annat ärende där några grannar tipsat om att en person inte bodde på adressen. Men X drog öronen åt sig.
– Jag fick känslan av att något inte stämde.
Hon säger att historierna som grannarna drog liknade varandra för mycket. När hon sedan fick helt andra uppgifter av en helt annan granne föll saker på plats.
– Jag förstod att de hittat på för att bli av med personen, säger hon och fortsätter:
– Han bor kvar än och jag berättade aldrig något för den utpekade hyresgästen. Jag tror inte man vill veta att ens grannar vill ha bort en och vi ska inte sprida vem som lämnat tips vare sig de är falska eller sanna.
Doft av sommar
– Så här ska det funka!
Porten på adress två glider upp som ett välkomnande leende.
Det är en trång trappuppgång som retar fram minnet av sommarkväll: en söt doft av kolgrillat.
Men trappan känns tung. X kommenterar att det nog är jobbigt efter ett tag att bo så här. Men hon har ju rejäla skor och gläds åt att väggarna är vackert dekorerade.
– Skitsnyggt! Här borde du ta en bild, ropar X framför mig när hon stretar upp för trappan.
Väggen är onekligen vacker. Men någon bild blir det inte. En förutsättning för att reportaget ens får skrivas är att inga detaljer avslöjar var vi är, vilka hyresgäster som misstänks eller vilka personer som ingår i Örebrobostäders utredningsgrupp.
2. Lägenheten som står tom av kärlek
Dörrklockan pinglar till: kort och ljust som ett änglaspel i mässing. X väntar sig inte att någon ska öppna, utan drar snabbt vidare. Vid en annan dörr kallar det ljusa mässingsljudet en granne till dörren. Han skrattar och säger att de där trapporna, det är förmodligen vad som håller honom vid liv: en fantastisk vardagsmotion.
Annars då? Ja, vad finns att säga… Jo, det nog är en sisådär två-tre år sedan någon var i den där lägenheten, säger han och pekar mot dörren vi nyss besökte:
– Hon har träffat en man på andra sidan jorden, säger grannen och bläddrar i sitt minne bland soldränkta namn på länder.
I något av dessa länder spirar kärleken medan lägenheten lämnats ensam. Men kärlek kan dö även där solen ständigt skiner och då är det bra att ha en bostad som väntar som en trogen hund i slaskvädret.
Här dras en gräns
Och eftersom lägenheten står tom, är det tyst och skönt. Annat var det förr.
– Ja, uj ja! När hon var borta första gången var det ett himla spring här med olika folk som bodde, säger grannen.
Ett sätt att bevisa att ingen bor i lägenheter, är att fotografera elmätare med någon tids mellanrum och jämföra med normalförbrukningen för en bostad i samma storlek.
Den här elmätaren visar sig dock vara inlåst i källaren. Att få den upplåst är egentligen bara ett samtal bort för X. Men här drar Örebrobostäder en gräns.
– Vår bevisning ska i huvudsak vara sånt som är öppet för alla att se, och den här dörren är låst. Vi kan göra undantag och kolla det som är dolt när vi förstår att någon far illa. Vid misstänkt prostitution till exempel, förklarar hon.
Kollar ni taggar?
– Det tror jag vi gjort någon enstaka gång, men då behöver det handla om något som är brottsligt. Att kolla sådant är annars att tränga sig på för mycket.
I väntan på avi
På väg till bilen säger X att utredningsgruppen kommer att prioritera ärendet, även om en tom lägenhet inte stör.
– Det är en liten attraktiv lägenhet som kan lösa någon annans boendesituation. Det är synd att den står tom, säger hon.
Den stillastående luften i en tom lägenhet kommer snart att darra till när brevinkastet öppnas och en avisering om ett rekommenderat brev singlar ner på hallgolvet.
– Jag kommer ge henne gott om tid att hämta ut brevet. Men det kommer hon så klart inte göra, säger X.
Så att hon inte hämtar brevet, blir ytterligare ett bevis?
– Precis, säger X och blippar upp bilen.
Varför säger ni inte bara upp lägenheten?
– Alla har rätt att få chansen att komma in och få sin röst hörd.
”Ska man ljuga får man väl försöka vara lite logisk”
Nu är det bara ett namn kvar i mappen. X säger att det är en hyresgäst som Örebrobostäder kommit på med svartuthyrning tidigare, men som lovat att rätta sig i ledet.
– Det var en del speciella omständigheter som gjorde att vi valde att låta personen ha kvar kontraktet den gången.
För precis som Örebrobostäder vill ge misstänkta chansen att yttra sig, ger de ibland vissa chansen att bättra sig. Trots att lagen säger att den som hyrt ut svart kan sägas upp direkt.
– Men får man chansen och sabbar det så är man rökt, konstaterar hon.
I bilen på väg till ett attraktivt bostadsområde med närhet till det mesta, berättar jag om den kritik som flera hyresgäster som kontrollerats hört av sig om till Hem & Hyra. Jag drar några exempel och X skrockar:
– De ljuger som fan!
Hon säger att Örebrobostäder gör utredningarna för att vara helt säkra.
– De vet inte hur mycket bevis vi faktiskt har när de kallas in. Därför kan vissa sitta och dra historier som vi vet inte stämmer. Jag blir lite lack ibland när de sitter och ljuger, speciellt de som inte ens har en röd tråd. Ska man ljuga måste man väl ändå försöka vara lite logisk?
En färg i utbyte mot ett förstahandskontrakt
Som den gången då Örebrobostäder misstänkte en alldeles vanlig familjefar för svartuthyrning. Pappan höll fast vid att han bodde där med fru och barn. Men när ett fel uppstod i lägenheten behövde en hantverkare kallas dit.
Hantverkaren inser att här bor det då ingen barnfamilj. I tamburen ligger det inte barnskor, utan här hänger det grova arbetskläder för vuxna män. Golven täcks inte av leksaker, utan av madrasser.
Trots det sitter pappan där framför X och fortsätter att hävda att han bor där med sin fru och sina barn.
– Okej, säger X, du vet ju att hantverkaren var inne i er lägenhet i går? Om du kan säga färgen på sängkläderna i rummet där du säger att du sover, så ska vi inte bråka med dig mer. Då stryker vi ett streck över allt och du kan ha kvar bostaden.
Uppgiften är ganska lätt för de flesta. En färg i utbyte mot ett hyreskontrakt. Men pappan ser stressad ut.
– Jag ska göra det lite enklare för dig. Du får tre färger att välja mellan: vita, gröna eller blå?
En vak av tystnad mellan dem. Tills pappan bestämmer sig för att hoppa över:
– Jag kan inte ljuga mer. Jag skriver på uppsägningen.
– Vill du veta det rätta svaret? frågar hon mannen. Jo, de som bor där använder inte sängkläder. De sover direkt på madrasserna.
3. Han som inte rättar sig i ledet
För Örebrobostäder är det viktigt att hyresgästerna säger upp sina kontrakt själva, för att få ett ”snyggt avslut”. Säger hyresgästen upp sig själv, kan de lämna okej referenser, även om man hyrt ut svart – för att hyresgästen visat vilja att göra rätt för sig.
Blir man uppsagd kommer Örebrobostäders negativa omdöme väga tungt när en person söker bostad någon annanstans. Men att uppmanas att säga upp kontraktet kan upplevas som ett hot. Det har flera av dem som kontaktat Hem & Hyra vittnat om.
X säger att det finns andra exempel, på det motsatta, men att de väl inte hör av sig till media: barnfamiljer på svartkontrakt som riskerat hamna på gatan har fått längre uppsägningstid eller erbjudits korttidskontrakt under tiden de letar efter ett riktigt hem.
Bom! Eller? Vi står vi utanför dörren till det tredje namnet i mappen. Här är doftar det absolut inget annat än anonymitet. X knackar på flera dörrar och vi är precis på väg att ge upp och gå.
”Har sabbat det rejält”
Då plötsligt öppnas dörren. Det är en trevlig ung man som glatt och aningslöst svarar på frågorna efter att han visat legitimation.
Han har inte bott här så länge, några veckor bara och ska snart flytta igen. Det var en annan som hyrde före honom. Det är en polare som står på förstahandskontraktet, men han vill hellre ha någon som hyr lite längre för han bor i en annan stad. Det är en del grejer kvar i lägenheten från polaren på kontraktet, men andra saker måste man ha med själv.
Det börjar skymma ute, himlen ser uppriven ut och vi går mot bilen.
– Nu tror jag att den här hyresgästen sabbat det rejält för sig själv. Han kommer mista kontraktet och få dåliga referenser. Det är synd när människor förstör för sig själva, säger X och låter uppriktigt besviken.
Hon tar upp pennan och skriver några noteringar på det tredje pappret. Det läggs tillbaka med de andra, gummibanden klatschar till när de släpps mot mappen och kramar åt. En förrädisk kram kan tyckas, i varje fall för de två i mappen som ganska snart kommer att få lämna ifrån sig sina bostäder.
Två andra personer i Örebrobostäders långa bostadskö, kommer att erbjudas var sitt hyreskontrakt.
