Pandemin har gjort fyra av tio fattigare – Therese fick säga upp diabetesförsäkring
Mer än ett år har passerat sedan pandemin slog till med full kraft i Sverige. Arbetslösheten har skjutit i höjden och en flodvåg av permitteringar har sköljt över befolkningen.
Nästan var tredje svensk i vuxen ålder har i pandemins spår fått svårt att klara sina utgifter, enligt färsk statistik från Kronofogden. Och särskilt hårt har den ekonomiska krisen drabbat landets hyresgäster.
En rapport som Hyresgästföreningen släpper under torsdagen visar att 64 procent av cirka 2 800 tillfrågade hyresgäster känner viss eller stor oro över sin privatekonomi på grund av pandemin. 41 procent har fått sämre eller mycket sämre privatekonomi jämfört med innan covid-19 slog till.
En av många hyresgäster som fått sin tillvaro omkullkastad är 44-åriga Therese, som bor i en tvårummare strax norr om Stockholm. I mitten av september blev hon uppsagt från jobbet på ett it-företag på grund av arbetsbrist.
För att hålla sig flytande har hon sagt upp onödiga abonnemang, förhandlat om kostnader för tv, telefon och internet samt planerar att avstå att betala fackavgiften. Hon letar ständigt billig mat, lagar storkok och har börjat baka sitt eget bröd. Och allra värst: hon kunde inte betala en tandvårdsförsäkring via diabetesförbundet, trots att hon som person i riskgrupp lever extra farligt under pandemin.
Sparkontot tömt
Ändå har hon bara en tusenlapp kvar att röra sig på när räkningarna är betalda, eftersom pengar även måste sparas ifall det kommer oförutsedda räkningar.
– Det känns helt vansinnigt att jag riskerar min hälsa för att ha råd att leva. Men man måste försöka kämpa vidare, trots att man varken har råd med några aktiviteter eller att köpa något utöver det mest nödvändiga.
Sparkontot tömdes helt i väntan på första utbetalningen av a-kassan, som dröjde över en månad.
– Det var inte det här jag hade tänkt att besparingarna skulle gå till, säger hon.
Hyresgäster med en årsinkomst under 300 000 kronor har drabbats hårdast av pandemin – nästan hälften av dem har fått sin ekonomi försämrad. 49 procent av personerna i gruppen känner en oro över att inte kunna betala hyran.
Therese känner igen sig i situationen.
Störst är oron över att pengarna kanske inte kommer att räcka till hyran. Att hon ska behöva säga upp kontraktet och flytta hem till sin särbo – eller tillbaka till föräldrarna.
– Man vill ju inte behöva låna av bekanta, det känns skamligt. Och hur lätt blir det att hitta en ny lägenhet sedan, när kötiden är över tio år?
I november löper a-kassan ut. Trots att Therese söker jobb i princip dagligen och borde vara attraktiv på arbetsmarknaden har hon hittills kammat noll.
– Jag har sökt ett 50-tal jobb och kommit till slutintervjuer för jobb med 300 sökanden bara för att få ett nej. Coronamarknaden är fruktansvärd. Ibland orkar man inte, men det är bara att ta sig upp igen.
Hyresgästföreningens förbundsordförande Marie Linder tycker att politikerna kunde ha gjort betydligt mer för att mildra coronaeffekterna hos landets svagare grupper. I stället har man än en gång premierat det ägda boendet, genom att bland annat göra det möjligt att pausa amorteringen av sitt bolån.
– Den enda insats som egentligen gagnar hyresgästerna i dag är en stärkt arbetslöshetsersättning. Det är visserligen bra men väntetiderna är långa. Jag tror inte att politikerna ser den allvarliga situation som många hyresgäster befinner sig i och vilken oro folk känner över sin ekonomi.
Att man vid årsskiftet tog bort det tillfälliga bostadsbidraget för barnfamiljer kallar hon ”rent vansinne”. Hyresgästföreningen vill att bostadsbidraget både återinförs och utökas till fler grupper.
– Det är viktigt att komma ihåg att det rör sig om en tillfällig insats. Många har hamnat i tillfällig nöd och vi vill larma om att det här är en samhällskris som kräver politiska åtgärder, säger Marie Linder.
Kräver åtgärder
Utöver bostadsbidraget har Hyresgästföreningen sex krav på åtgärder under coronapandemin:
- Hyresrabatter för drabbade hyresgäster.
- En stärkt kommunal hyresgaranti, där dagens garanti förlängs upp till tolv månader kombinerat med ett höjt bidragsbelopp, och där försörjningsstöd godkänns som inkomst.
- En hyresfond från vilken drabbade hushåll kan söka pengar medan pandemin pågår.
- Temporärt höjda bostadsbidrag för barnfamiljer och ensamhushåll, utan återbetalningskrav.
- Stopp av alla vräkningar under pandemin.
- Slopande av punkt 44 i januariavtalet, som rör införandet av marknadshyror i nyproduktion.
– Det här är en kris som både politiker och fastighetsägare måste ta på största allvar och arbeta proaktivt med. Ett tillfälligt stopp av vräkningar är ett sådant exempel, som pågår trots pandemin. Hur ska man kunna hålla avstånd om man tvingas flytta ihop med släktingar?
Therese hade också önskat att hyresvärdarna tog större hänsyn till den pressade ekonomiska situation som många hyresgäster hamnat i till följd av pandemin. Att de tog sig tid att undersöka vilka som drabbats hårdast och erbjuda lättnader i månadsbetalningarna. I stället har den kommunala värden valt att höja hyran även i år.
– Det borde inte ske några hyreshöjningar i den här situationen. Att slippa betala de extra 200 till 300 kronorna hade gjort stor skillnad för mig, och för en barnfamilj kanske det handlar om att ha råd med en matkasse.
För att må bättre tar Therese regelbundna promenader och försöker ventilera oron med sina grannar. Hon är fullt inställd på att det kommer dröja innan livet är som vanligt igen.
– Jag känner i benmärgen att det kommer ta tid att få jobb igen. Men jag är inte ensam. Om jag kan göra andras röst hörd och ge dem kraft att kämpa vidare skulle det betyda mycket för mig.
SÅ STOR ÄR ORON FÖR EKONOMIN BLAND HYRESGÄSTERNA
- 21 procent känner stor oro över hur privatekonomin påverkas av pandemin.
- 43 procent känner viss oro över hur privatekonomin påverkas av pandemin.
- 37 procent känner ingen oro över hur privatekonomin påverkas av pandemin.
- 27 procent av dem med mindre än 300 000 i årslön känner stor oro.
- 41 procent av dem med mindre än 300 000 i årslön känner viss oro
- 32 procent av dem med mindre än 300 000 i årslön känner ingen oro.
SÅ SLÅR PANDMIN MOT HYRESGÄSTERS EKONOMI
- 14 procent har fått sin ekonomi mycket negativt påverkad av pandemin.
- 27 procent har fått sin ekonomi negativt påverkad av pandemin.
- 59 procent har inte fått sin ekonomi påverkad av pandemin.
- 18 procent av dem med mindre än 300 000 i årslön har fått mycket negativt påverkad ekonomi.
- 27 procent av dem med mindre än 300 000 i årslön har fått negativt påverkad ekonomi.
- 54 procent av dem med mindre än 300 000 i årslön har inte fått ekonomin påverkad.
Källa: Hyresgästföreningen
Not: Undersökningen är utförd av undersökningsföretaget Enkätfabriken bland 2 822 hyresgäster, viktade efter ålder och kön.
