Politikerna vill att göteborgarna ska åka kollektivt – men har chockhöjt priset
83 procent. Så mycket har priset på en månadsbiljett ökat i Göteborg sedan 2009.
Det är dubbelt så stor ökning som i Stockholm och mer än tre gånger så mycket som förändringen i Varberg under samma period, för att jämföra med en mindre kommun.
LÄS MER: Svårt bryta bilens dominans i Varberg
Prishöjningen slår hårdast mot låginkomsttagare och hyresgäster. De grupperna är mest beroende av kollektivtrafiken (se faktaruta).
Ulrika Frick (MP) är ordförande i kollektivtrafiknämnden i Västra Götaland. Hon medger att biljettpriserna i regionen har stigit, i synnerhet i Göteborg.
– Det har varit en kraftig prisökning, speciellt de senaste åren. Alliansstyret i Göteborgs stad tog bort en subvention som gällt i kommunen sedan 2012, samtidigt som Västtrafiks zonindelning ändrades. Nu omfattar månadsbiljetten även Mölndal, Partille och Öckerö, så den gäller i ett större område.
Men biljettpriserna hade ökat även innan det. Mellan 2009 och 2019 ökade priset på ett månadskort nästan 50 procent. Vad beror det på?
– De senaste åren har vi i princip följt ökningen av löner och bränsle. Men sett till hela perioden ligger vi över index. Det beror på att vi gjort en kraftig utbyggnad av trafiken. Ska vi få fler att ställa bilen är det viktigt att det är tätt mellan avgångarna. Det är då det blir attraktivt.
I en debattartikel i GP nyligen skriver du och Västtrafiks ordförande att ni vill gynna de långväga resorna. Nu har det blivit billigare att resa till Göteborg från exempelvis Kungsbacka. Men i gengäld blev det ännu dyrare inne i Göteborg där en högre andel redan åker kollektivt. Finns det inte en risk att ni skjuter er i foten?
– Bilrörelserna i Göteborgs stad beror framförallt på att många pendlar från kranskommunerna in till staden. Ska vi locka dem att åka kollektivt är det mer prisvärt ju större zoner vi har.
Ett månadskort i Stockholm täcker hela Stockholms län. Det är bara 150 kronor dyrare än ett månadskort för Göteborg-Partille-Mölndal-Öckerö. Prisökningen har inte heller varit lika brant i Stockholm. Varför?
– Det är lite komplext att jämföra olika regioner. Förutsättningarna är olika. De har tunnelbana, vi har buss. Man måste också se till avstånd och resenärsunderlag. Jag kan faktiskt inte svara exakt.
Bostadsbolagen i Storgöteborg ska nu bygga färre parkeringar och få fler att sälja bilen, men priserna i kollektivtrafiken har chockhöjts. Tycker du att samhället går i takt?
– Som det är nu tycker jag att vi går i takt. Västtrafik måste kunna finansiera löner och annat. Och om man jämför ett månadskort med kostnaden för att äga och finansiera en bil så är det fortfarande väldigt prisvärt. I november kommer vi dessutom att införa en flexibiljett som kan aktiveras för ett dygn i taget. Som stadsbo kanske du väljer att cykla eller gå många dagar och då kan en vanligt månadsbiljett upplevas som för dyrt. Det gäller att hitta ett mellanalternativ, säger Ulrika Frick.
– Sedan kan vi inte heller bara se till Göteborg, vi måste se till hela Västra Götaland.
En politiker som däremot enbart har Göteborg som sitt ansvarsområde är kommunstyrelsens ordförande Axel Josefson (M). Han var 2019 med och gjorde ett månadskort 130 kronor dyrare för göteborgarna genom att avskaffa en subvention som de rödgrönrosa infört sju år tidigare.
Varför gjorde ni så?
– Regionen ändrade sin zonindelning. Det är orimligt att Göteborg ska subventionera biljetter som gäller i Mölndal, Partille och Öckerö.
Gjorde ni något försök att prata med de tre andra kommunerna om en eventuell gemensam subvention?
– Nej, det har vi inte diskuterat. Det är viktigt att komma ihåg att frågan om kollektivtrafik ägs av regionen och det är skattebetalarna i regionen som bekostar den. Varje kommun kan inte gå in och finansiera sin bit.
Tycker ditt parti att det är en viktig fråga att invånarna ska åka mer kollektivt?
– Ja, vi ser ett sådant behov. I relation till att åka bil är det fortfarande billigare att åka kollektivt. Och nu har vi varit med och fattat beslut om flera stora investeringar. Bland annat en spårvagnstunnel till Lindholmen för 6 miljarder och en GC-bro över älven för 1 miljard kronor.
Samtidigt som ni vill att fler ska åka spårvagn och buss har alltså priset för ett månadskort gått upp 83 procent på tolv år. Är det en tydlig signal?
– Återigen, kollektivtrafiken är regionens ansvar. Vi har varit tydliga med vår målsättning. De kommunala förvaltningarna och bolagen ska trappa upp sitt miljöarbete. Men det är en stor utmaning i vissa sektorer, just för att vi är beroende av vad som händer statligt och regionalt.
Det finns en tydlig koppling mellan resvanor och inkomst.
Personer med högre inkomst reser mer med bil. Allra mest bil kör medelålders män.
Storstadsbor åker mindre bil och mer kollektivt än befolkningen i stort.
Minst andel bilresor gör boende i socialt utsatta områden. Där står kollektivtrafiken för 26 procent av alla resor.
Källa: Rapporten ”Så reser vi baserat på socioekonomi” utförd av Trafikanalys på uppdrag av regeringen 2018.
• I en undersökning uppgav 27 procent av tillfrågade hyresgäster att de åkt utan giltig biljett i kollektivtrafiken någon gång det senaste året. Snittet för plankning i hela undersökningen var 11 procent.
• Bland boende i gård, radhus eller villa var det ingen som svarade att de åkt utan giltig biljett.
• Undersökningen visade också att de som plankade var vaneresenärer. 86 procent av dem åkte kollektivt varje dag eller någon gång i veckan, att jämföras med ett snitt på 63 procent i hela undersökningen.
Källa: Undersökning genomförd av Demoskop år 2015 på uppdrag av organisationen Planka.nu, som vill ha avgiftsfri kollektivtrafik. Telefonintervjuer gjordes med 213 statistiskt utvalda stockholmare.
