Politisk färg påverkar varken hyresköerna eller byggandet
Valet närmar sig. Men vem ska man rösta på om man tycker att bostadsfrågan är viktig? Är något politiskt styre bättre eller sämre på att ta sitt ansvar för bostadsförsörjningen i sin kommun. Svaret är nej. Det säger bostadsforskaren Martin Grander:
– Det spelar inte någon större roll vilket eller vilka partier som styr.
Som doktor i urbana studier vid Malmöuniversitet har Grander undersökt bland annat sambandet mellan politisk majoritet och vilka krav de kommunala bostadsbolagen ställer på dem som ska hyra deras lägenheter.
– Det jag kunde se var att uthyrningskraven i Stockholm mildrades drastiskt efter det politiska majoritetsskiftet vid valet 2014 och att det fick stora konsekvenser. Plötsligt kunde många fler efterfråga bostäderna i allmännyttan.
Inte heller när det gäller försäljning av allmännyttans bestånd kan Grander se något tydligt samband mellan politisk färg på kommunledningen och benägenhet att sälja.
– Sen finns ju förstås extremfallen, som exempelvis kommuner som inte har någon allmännytta över huvud taget. Men de är ju undantag i sammanhanget, säger han.
Det finns andra saker att studera om man vill veta hur bostadspolitiken fungerar i en kommun. Exempelvis hur lång kön till det kommunala bostadsbolagets lägenheter är. Samt hur många nya hyresrätter som byggs.
När Hem & Hyra granskar sambandet mellan de här två frågorna och politisk ledning i region BohusÄlvsborg-Skaraborgs 38 kommuner får vi samma resultat som forskaren Martin Grander. Inget politiskt styre tycks vara bättre eller sämre på att ta ansvar för bostadsförsörjningen.
Här, ett exempel:
Skövde, Borås och Trollhättan är de tre kommuner som har flest personer i kö till sina allmännyttiga bostadsbolag. Samtidigt byggdes det flest nya hyresrätter i de här kommunerna mellan år 2016 och 2020.
De tre har alltså en hel del gemensamt. Men när man tittar på politisk ledning kunde skillnaderna inte vara större. För medan Skövde styrs av en borgerlig minoritet består Borås politiska ledningen av en blocköverskridande minoritet samtidigt som Trollhättan styrs av en vänstermajoritet bestående av (S), (V) och (MP).
Politisk ledning påverkar alltså varken bostadskö eller byggandet av hyresrätter.
”Lysekil riskerar att dö ut”
I bohuslänska Lysekil har hyresgästerna tröttnat på kommunens sätt att sköta bostadsfrågan. De menar att politikerna låtit marknadskrafterna ta över och att Lysekil håller på att bli en ort enbart för sommargäster.
– Utan fler hyresrätter med rimliga hyror kommer stan dö ut, säger Lars Brink, som är aktiv i Hyresgästföreningens bostadspolitiska grupp.
Gruppen har försökt få politikerna att satsa på hyreslägenheter för Lysekils bofasta. Men det går trögt. Över 3 000 personer köar till kommunala Lysekilsbostäders 1 176 lägenheter. Och få nya hyresrätter byggs. Inte en enda mellan år 2016 och 2020.
Samtidigt har antalet bostadsrätter i attraktiva lägen poppat upp som svampar ur graniten. Bostadsrätter som ofta säljs dyrt till delårsboende.
– Politikerna är för passiva, säger Lars Brink som befarar att Lysekil kommer bli en folktom och mörk stad tio månader om året.
Vad ska kommunpolitikerna göra?
– Ta fram en plan för bostadsförsörjningen som gynnar oss helårsboende. Behålla eller skaffa rådighet över mark som är lämplig att bygga på och satsa på bostäder för fastboende.
– Och så måste pengarna som hyresgästerna betalar in till Lysekilsbostäder få stanna i bolaget. Inte som nu, när en del av dem plockas ut för att täcka underskott i kommunen, säger Lars Brink.
Jan-Olof Johansson (S) är kommunalråd i Lysekil sedan åtta år. Han håller inte med Lars Brink. För det första menar han att kön till Lysekilsbostäder egentligen inte är så lång.
– Vi har till och med haft lediga lägenheter, säger han.
Johansson erkänner att det saknats detaljplaner för nybygge men säger att flera nu är på gång.
– Vi planerar för 25-30 nya hyreslägenheter i det nya kvarteret Revolvern.
Han bekräftar att andelen delårsboende är stor men ser det inte enbart som ett problem.
– Sommargästerna är bra kunder för våra butiker och restauranger, säger han.
När det gäller kommunens vinstuttag ur Lysekilsbostäder säger Johansson att det inte drabbar hyresgästerna.
– Det handlar inte om att vi plockar av hyresgästernas inbetalda hyror utan när det sker är det för att bolaget beslutat sig för att sälja delar av sitt bestånd, säger Jan-Olof Johansson (S).
Kommun | Antal personer i det kommunala bostadsbolagets kö | Byggda hyresrätter 2016-2020 |
---|---|---|
Alingsås | 19 722 | 271 |
Bengtsfors | 970 | 22 |
Bollebygd | 1 681 | 102 |
Borås | 39 267 | 517 |
Dals-Ed | 70 | 50 |
Essunga | 212 | 64 |
Falköping | 5 575 | 125 |
Färgelanda | 938 | 12 |
Grästorp* | Saknar kommunalt bolag | 9 |
Gullspång | 160 | 0 |
Götene | 1 300 | 52 |
Herrljunga | 425 | 36 |
Hjo | Saknar kommunalt bolag | 72 |
Karlsborg | 1 296 | 52 |
Lidköping | 10 200 | 353 |
Lilla Edet | 714 | 58 |
Lysekil | 3 271 | 0 |
Mariestad | 11 000 | 155 |
Mark | 7 500 | 54 |
Mellerud | 999 | 98 |
Munkedal | 1 137 | 4 |
Skara | 50 | 94 |
Skövde | 39 524 | 914 |
Sotenäs | 3 900 | 16 |
Strömstad | 13 381 | 51 |
Svenljunga | 904 | 44 |
Tanum | 2 806 | 133 |
Tibro | 1 980 | 93 |
Tidaholm | 400 | 31 |
Tranemo | 1 794 | 44 |
Trollhättan | 21 800 | 562 |
Töreboda | 56 | 88 |
Uddevalla | 18 579 | 317 |
Ulricehamn | 1 641 | 110 |
Vara | 170 | 1 |
Vårgårda | 1 500 | 81 |
Vänersborg | 10 390 | 169 |
Åmål | 1 014 | 20 |
Uppgifterna om bostadskön inhämtades från bostadsbolagen, 1 oktober 2021. Uppgifterna om byggda hyresrätter hämtades från Faktabanken hurvibor.se