Höga hus väcker känslor – professorn: ”Finns många nackdelar”
Kvarteret Bågen ligger lite, lite i utkanten av centrum. Bebyggelsen runtomkring är låg, bortsett från de fem våningar höga bostadsrättshusen som ligger nästintill.
Här vill det kommunala bostadsbolaget Lindesbergsbostäder, Libo, bygga fyra huskroppar med runt 100 lägenheter.
Libos Maria Fossen och Arne Larsson menar att det behövs bostäder i Lindesberg. Här, liksom i många andra kommuner i landet, råder det bostadsbrist.
– Vi har cirka 5 000 personer i bostadskön, säger Arne Larsson.
Vill bo i centrum
Och många vill gärna bo i centrum.
– Vi har inte så många lediga byggbara tomter i centrala Lindesberg men här skulle vi kunna bygga, säger Maria Fossen.
Grunden är det planprogram som Lindesbergs kommun antog för tio år sedan. Där slog man fast att Bågen lämpar sig bra för förtätning, det vill säga att bygga nya bostäder på.
Men det är långt kvar innan Libo kan sätta spaden i marken. Först måste kommunen spika den nya detaljplanen för området. Det är en process som tar tid och det var många som tog chansen att tycka till i det samråd som alltid hålls när kommuner tar fram nya detaljplaner.
Framför allt har de som bor i närheten reagerat – på att husen blir för höga. Det högsta huset är tänkt att bli sju våningar högt, ett annat sex. Flera närboende har skrivit enskilt till kommunen och protesterat mot byggplanerna. Det finns även en protestlista med 205 namnunderskrifter.
Högljudda protester
Utsikten försämras. De nya husen passar inte in i stadsmiljön. De befintliga husen hamnar i skugga. Trafiken kommer att öka. Grönområden försvinner.
Det är så det låter.
Men det här är argument som känns igen från andra håll. Kumla, Leksand och Kristinehamn är exempel på kommuner där man debatterat intensivt och högljutt protesterat mot höghusbyggen.
Och när Hem & Hyra skickar ut en enkät till mindre och medelstora kommuner i Mellansverige svarar 15 av 34 att det varit protester, alternativt att byggplaner skrinlagts eller att husen byggts lägre än det var tänkt från början.
Många nackdelar
Stadsplanerare, stadsarkitekter och andra som sysslar med de här frågorna säger visserligen samma sak till Hem & Hyra: Det är de som protesterar som hörs.
De som är för att det byggs – i det här fallet höghus – håller en lägre profil.
– Ja, vår uppfattning är att de flesta i Lindesberg vill att vi bygger. Det är vad vi hör, säger Libos Arne Larsson.
Men höghusbyggen väcker ändå starka känslor – vilket inte förvånar Ola Nylander, professor i arkitektur vid Chalmers i Göteborg.
– Det finns många nackdelar med höga hus. De skuggar dem som bor nära och ofta passar de inte in i stadsbilden, säger han.
Även om det för det mesta är lönsamt för fastighetsägaren att bygga högt på en begränsad markyta är höghus inte så kostnadseffektiva som man tror, menar Nylander. Till exempel så kräver hus med fler än tio våningar dubbla hissar. Tillsammans med ventilationen så upptar det en ganska stor volym av de stora husen.
Kräver stora parkeringar
Höghus kräver dessutom större markytor än vad man kanske kan tro, i och med att man måste skapa stora parkeringsytor i anslutning till dem. Helt enkelt för att det bor mycket folk där som behöver ha någonstans att ställa sin bil.
– Har du många låga hus i stället så kan du lösa parkeringen på ett helt annat sätt – inne på gårdarna, ute på gatan eller att det finns garage i varje hus.
Höghus är med andra ord inte lösningen på bostadsbristen, enligt Ola Nylander.
– Nej, och nästan alla svenska städer har mark att bygga på, även om det inte alltid kan vara i centrum. Så det borde inte vara någon konflikt att bygga många låga hus.
Bättre att förtäta
I grunden handlar det om vilken stad man vill ha, menar Nylander. De flesta svenska städer har en låg bebyggelse och då är det också bättre att förtäta och bygga flera lite lägre hus än ett eller ett par höga.
Per och Birgitta Jonsson bor i närheten av det som i dag är Lindesbergs högsta hus: Två åttavåningshus byggda av Libo och ett sjuvåningshus ägt av en bostadsrättsförening.
Paret berättar att innan husen byggdes var deras grannar oroliga för att utsikten över Lindesjön skulle försvinna. Per kollade detta och konstaterade att det på sommaren var grönt överallt.
– Så man såg ändå inte ett dugg av sjön, säger han och skrattar.
Sladdade på grusplanen
Per och Birgitta tycker bara det är positivt att grannhusen byggdes.
– Ja, förut var det en grusplan där som ungarna sladdade runt på och en gång om året ställde man upp ett tivoli där. Nu utnyttjar man marken på ett bra sätt. Folk vill bo centralt och då måste man bygga högt, säger Per.
• En detaljplan ska tas fram vid större förändringar i användningen av mark- och vattenområden.
• Förslaget ställs alltid ut för samråd så att exempelvis allmänheten och myndigheter får tycka till.
• Därefter revideras förslaget och ställs på nytt ut för granskning.
• Politikerna beslutar sedan om planen. Innan beslutet vinner laga kraft kan det överklagas.
• Processen kan ta flera år.
Nyproducerade lägenheter kan vara svåra att hyra ut på grund av att hyrorna blir höga. Libo har inte det problemet, enligt Maria Fossen och Arne Larsson. Allt är uthyrt i de nya hus som byggts på senare år.
Bostadsbolaget har även byggt om en gammal skola respektive en före detta vårdcentral till hyresboende. Även dessa lägenheter är uthyrda.
