Psykisk ohälsa bakom vräkningar – vanligt att grannar drabbas av störningar
Det kan ske i det tysta utan att någon märker. Eller innebära månader av störningar och sluta med en vräkning. Vem som helst kan drabbas av psykisk ohälsa och det kan få stora konsekvenser i ett hyreshus där människor lever tätt inpå varandra.
Inom Malmö stad finns ett team som stöttar hyresgäster som riskerar att förlora sina hem. De kopplas in direkt vid en uppsägning och möter ofta personer som inte mår bra.
– De som är svårt sjuka, och till exempel lider av schizofreni och har en helt annan bild av verkligheten, är inte så många. Men de flesta vi möter mår dåligt, det kan vara med ångest eller depression eftersom man är i en situation med hyresskulder, säger Fredrik Ottosson som arbetar på kommunens vräkningsförebyggande team.
Det kan vara enkelt att lösa problemen men inte alla vill ha hjälp.
– Vi gör vad vi kan och försöker kontakta, skicka brev och göra hembesök. Men det här är en frivillig insats och det finns personer som inte har insikt om att de behöver hjälp, eller inte är medvetna om situationen, och som vi inte får tag på. Det är inte så kul att stå på första parkett och se hur personer hamnar mellan stolarna, säger Fredrik Ottosson.
Fyrtiotal fall kopplat till psykisk ohälsa
En hyresgäst som blir uppsagd kan välja att flytta om det inte går att komma överens med värden. Men för den som vill bo kvar återstår att ta strid i hyresnämnden. De senaste tre åren har domstolen i Skåne hanterat ett fyrtiotal fall där psykisk ohälsa haft en avgörande roll.
Läs mer: Experternas tips – så ska du göra om du oroar dig för grannar med psykisk ohälsa
Hem & Hyras kartläggning av rättsprocesserna visar att det främst är tre typer av scenarion:
Vanligast är hyresgäster som lider av psykisk ohälsa och med ett beteende går ut över grannar eller fastighetsägare. Det kan vara samlare som fyller lägenheter med skräp eller personer som stör andra i huset. Detta kan sluta med att värden kastar ut den som sprider oro. Hem & Hyra har rapporterat om ett extremfall i ett hus på Möllevången i Malmö.
Grannar kan uppleva situationen runt psykisk ohälsa som obehaglig men av de fall som vi granskat innehåller endast få exempel på allvarliga hot eller våld.
– När man talar om psykisk ohälsa är det väldigt varierande. Det kan vara någon som är riktigt sjuk och som sitter intagen, i andra fall kan det vara någon som bara är lite deppig efter att ha blivit arbetslös. Det är ett stort spann och vi möter det ofta i någon form men det är sällan som det är riktigt illa, säger Susanne Björkman Ragnarsson, hyresråd och chef på hyresnämnden i Malmö.
Drabbar sjuka hyresgäster ekonomiskt
Den andra typen av uppsägningar är av en helt annan karaktär och slår enbart mot den som är sjuk. Här handlar det om hyresgäster som inte klarar att sköta sin vardag och där hyror blir sena. I desperata brev till domstolen beskriver hyresgäster hur arbetslöshet, sjukdom eller sociala problem har gjort att räkningar blivit liggande. En man i Malmö berättar under en förhandling om en konkurs som fick stora konsekvenser.
“Han tappade sig själv på grund av psykisk ohälsa och tänkte inte förnuftigt med hyrorna. Under den tiden ville han bara se till att hans barn och hans fru hade det bra. Från och med nu är hyran hans första prioritet”, sammanfattar nämnden hans berättelse. I det fallet kunde familjen bo kvar efter att ha kommit överens med fastighetsägaren.
Det tredje scenariot rör personer som utvecklar psykisk ohälsa på grund av konflikter eller störningar från andra som bor i samma hus.
“Störningarna har orsakat mig skada i form av sömnlöshet, huvudvärk, hög sjukfrånvaro och allmänt dåligt mående så fort jag vistas i lägenheten. I princip har hela min tillvaro reducerats till att försöka få tillräckligt med sömn för att kunna utföra mitt arbete, vilket gör mig nedstämd och deprimerad”, skriver en desperat kvinna på en mindre ort i Skåne i ett försök att tvinga fram åtgärder från fastighetsägaren via domstolen.
Psykiskt sjuka förlorar sina lägenheter
Hälften av fallen som vi har granskat har slutat med att psykiskt sjuka människor kastats ut från sina lägenheter av domstolen. Siffror från Socialstyrelsen visar också att den gruppen är störst bland de personer som lever i hemlöshet. Andra siffror visar att antalet svenskar som får vård för exempelvis depression eller ångest har blivit fler.
Det finns ingen motsvarande statistik för den typen av ärenden i hyresnämnden. Men domstolens chef i Skåne, Susanne Björkman Ragnarsson, tycker sig kunna se att problematiken ökar.
– Jag har jobbat länge som hyresråd och det här har alltid förekommit men jag tycker mig kunna säga att det blir mer och mer. Det är en stigande grad men jag vet inte hur brant det är. Jag tycker att det är fler och fler som har mer uttalade problem men vad det beror på och om det finns någon diagnos är omöjligt för mig att svara på. Jag är ju inte psykolog, säger hon.
För grannar som lever i en ohållbar situation kan väntan bli lång. I Helsingborg levde grannar i ett hus under lång tid med svåra störningar från en man med psykiska problem. De levde under lång tid med skrik nattetid men även med mordhot och polisutryckningar. I det fallet tog det över fem månader från uppsägning till beslut. Detta innebar att mannen fick lämna huset.
”Det kan ibland förvärra situationen”
Det tar i genomsnitt 3,6 månader från ansökan till beslut för ärenden i hyresnämnden i Skåne. Nämnden kan snabba på sin del av processen men det kan vara svårt att nå personen som är uppsagd. Alla dyker inte upp när de blir kallade.
– I lagen står det att störningsärenden ska behandlas skyndsamt och vi tar dem så tidigt vi bara kan men vi måste få personen delgiven [Informerade om att de är kallade till nämnden. reds. anm.] säger Susanne Björkman Ragnarsson, chefen på nämnden i Malmö.
Hur bra är vi som samhälle på att hantera problematiken runt psykisk ohälsa och boende? Måste det sluta med ett beslut i hyresnämnden?
– Det här är en väldigt personlig uppfattning men jag tycker att vårt sociala skyddsnät borde kunna vara starkare. Att psykiskt sjuka personer borde kunna fångas upp mycket tidigare så det inte behöver gå till hyresnämnden. Det handlar inte om att vi på hyresnämnden vill ha mindre att göra utan att det blir mer skonsamt. Saker och ting flyter upp till ytan och blir offentligt så fort det kommer till oss. Det kan ibland förvärra situationen och bli helt omöjligt för personen att få ett nytt hyresavtal efter att det har varit ett ärende i nämnden.
Psykisk ohälsa, enligt myndighetsdefinitionen, omfattar både psykiska besvär och psykiatriska tillstånd med sjukdomar eller syndrom. Besvär kan handla om till exempel oro, nedstämdhet eller sömnsvårigheter. Tillstånd kan handla om depression, ångest eller schizofreni. Det är begrepp som dessa som vi utgått från i vår granskning av hyresnämndens ärenden.
4 av 10 vuxna i Sverige lider idag av psykiska besvär. Under 2000-talet har antalet personer som fått vård för psykiska tillstånd ökat kraftigt. Psykisk ohälsa är en starkt bidragande faktor till hemlöshet.
Källa: Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten
Vi har genom specifika sökord, som exempelvis “psykos” eller “psykiatri”, gått igenom de ärenden i hyresnämnden som på något sätt är kopplade till psykisk ohälsa. Sammanställningen landade på 43 fall över fyra års tid. Fallen kan delas in i tre huvudsakliga kategorier, som nämns i den här artikeln.
Det fyrtiotal fall som vi granskat är bara toppen av ett isberg och betydligt fler uppsägningar avgörs utan domstol, eftersom person flyttar direkt. Vi har dessutom sorterat bort alla fall från hyresnämnden som inte har en tydlig relevans för granskningen. Det innebär att den egentliga siffran även där sannolikt är mycket högre eftersom bakgrunden till exempelvis störningar, vanvård av lägenheter eller obetalda hyror inte alltid framgår i domstolens handlingar trots att det kan grunda sig i psykisk ohälsa.
