Vardagen blev en mardröm när grannen blev psykiskt sjuk: ”Vi var på helspänn”
Han pratar högt och står lite för nära för att det ska kännas bekvämt. Mannen tar den lilla gården mellan husen i besittning på dagarna. Sent på nätterna avslöjar smällar i dörrar, hög musik och spring i trappor att han fortfarande är vaken. Ingen av grannarna anar att det kommer bli betydligt värre. Några månader senare har situationen spårat ur totalt.
– Det var framför allt sömnbristen. Jag klarade inte av att vara en normal människa och bibehålla mitt liv, säger Matilda som till slut packade sina väskor och flydde från sitt hem.
Det är våren 2023 när de första varningstecknen kommer. En av de boende i huset på Möllevången i centrala Malmö börjar bete sig annorlunda. Han drar sladdar genom fastigheten och tar el från allmänna utrymmen, startar försäljning på gården och blockerar med bråte i källaren. Det kan låta oskyldigt men grannar upplever ett gränslöst beteende som är obehagligt.
– Han var ute hela tiden. Stötte man på honom höll han monolog och malde ner en. Man kunde inte ta sig ur det. Det var ett aggressivt beteende, högljutt, att stå nära och gestikulera, säger Stefan som också bor i kvarteret.
Läs mer: Experternas tips – så ska du göra om du oroar dig för grannar med psykisk ohälsa
Det blir allt ödsligare ute på gården. Stefan berättar att de boende börjar undvika att gå ut. Hyresgästen Matilda upplever en dag något skrämmande, ett vanligt samtal grannar emellan men där mannen plötsligt blir aggressiv.
– Efter den hotfulla händelsen blev jag rädd. Jag kände mig väldigt utsatt och började utveckla en slags paranoia. Jag behövde ha koll på honom hela tiden. Var han ute på gården? Kunde jag gå ut?
Obehaget ökar: ”Det var det enda vi pratade om”
En dag gör Stefan ett oroande fynd när han kommer hem.
– Min gräns passerades när jag hittade en kamera på en cykel och upptäckte att han filmade oss ute på gården. Jag kände att det här funkar ju inte, säger han.
I kvarteret bor ett hundratal personer och det är inte bara de närmaste grannarna som märker att något har satts i rullning. Flera på gården beskriver hur den trygga tillvaron slås sönder. Det väcker rädsla, men även omtanke. Under året som går berättar mannen om sitt psykiska mående för myndigheter och på sociala medier. Även om ekonomiska problem och om en misshandel som han ska ha blivit utsatt för.
Men det här är grannarnas berättelse och vi är fortfarande kvar i mitten av sommaren.
– Man hade antennerna ute hela tiden och var på helspänn när man var hemma. Det blev nästan som en paus att få komma till jobbet. Vi var så trötta och slitna. Det var det enda vi pratade om. Vi fick säga till varandra att “nu måste vi sluta prata om det här och prata om något annat”. I början kände jag väldigt mycket empati för honom, eftersom det var tydligt att han behövde hjälp, men det tog slut, säger Matilda.
Det eskalerar med nya oönskade kontakter. Portar står uppställda och okända personer springer i huset. Bakom stängda dörrar inne i lägenheterna och i chattgrupper för boende går diskussionerna varma.
Utmattade hyresgäster flyr från huset
– Jag har knappt använt kikhålet på ytterdörren tidigare. Nu kollade vi alltid ut och lyssnade innan vi gick ut. Nummer ett blev att försöka avskärma vårt barn från grannen och hotfulla eller våldsamma situationer, säger Stefan.
Redan tidigt under våren har de första klagomålen nått fastighetsägaren, kommunala bostadsbolaget MKB. Frågan har hamnat på högsta chefsnivå efter att grannar och anställda har slagit larm. Varningar hjälper inte och bakom kulisserna startar en process som leder till att mannen blir uppsagd, men som systemet fungerar kan han bo kvar i väntan på ett beslut i hyresnämnden.
Matilda kollapsar till slut av sömnbrist. Hon bestämmer sig för att packa och fly hem till en anhörig med sin sambo. De håller sig borta i veckor men det håller inte i längden.
– Det är jobbigt att bo hos någon som egentligen inte har utrymme. Man känner sig påträngande och till slut kände jag att vi måste hem, säger hon.
Oron sprids via sociala medier
Ordningsstöraren fortsätter att filma i kvarteret och lägger upp klipp och bilder i sociala medier. Vid vissa tillfällen är det hotfullt, med vapen, och andra gånger osammanhängande budskap.
– Vill ni önska en låt? Ni får önska vilken låt ni vill. Vilken ska vi spela? Vi spelar ”Don’t let the neighbours rule your life”, ropar han från sitt fönster ner till personer på gatan i ett av klippen.
Samtidigt fortsätter det att komma in mejl till hyresvärden, bland annat från oroliga föräldrar. Hyresgästen Majs barn vågar inte gå ut och hon beskriver perioden som en tragedi.
– Man ser inte personer som har psykisk ohälsa. Ingen tar dem på allvar. Det är därför samhället ser ut som det gör, säger hon.
Stort problem med psykisk ohälsa
Det som händer är ett symptom på ett större samhällsproblem. Bara under de fyra senaste åren har hyresnämnden i Skåne hanterat ett fyrtiotal tvister med tydlig koppling till psykisk ohälsa. Det rör ofta personer med ett beteende som gör att de riskerar förlora sina lägenheter. Det kan vara slarv med hyror som ingen annan märker men även störningar som innebär stora påfrestningar för den som bor intill. Men systemet arbetar långsamt och det kan ta lång tid innan den som skapar oro och som lider av psykisk ohälsa tvingas flytta.
Läs mer: Psykisk ohälsa bakom vräkningar – vanligt att grannar drabbas av störningar
Under hösten får hyresgästerna på Möllevången i stället nytt sällskap i sitt hus.
– Det var helt sjukt och kändes jättekonstigt, säger Matilda.
Hyresvärden placerar som en säkerhetsåtgärd ut två vakter i trapphuset där mannen bor, dygnet runt. Under lugna kvällar kan boende höra hur vakterna sitter och pratar med varandra. De eskorterar rädda hyresgäster fram till deras dörrar när de kommer hem. Det sociala livet påverkas och det är inte längre en självklarhet att bjuda hem släkt och vänner. Även enkla saker som att kasta soporna kan innebära stora påfrestningar och vardagen blir svår att hantera.
Sömnbrist till följd av stök och stress gör att Stefan inte längre kan sköta sitt jobb.
– Vi kände att vi inte kunde vara i lägenheten och stack till mina föräldrar. Det var under två veckors tid. Jag sjukanmälde mig när jag inte hade sovit på fyra-fem nätter, säger han.
Det har snart gått ett halvår. Men än är kulmen inte nådd.
Polisen slår till mot huset – gång på gång
Det är sen kväll i oktober. Fasaden mitt emot huset lyses upp av en ljusshow med mönster i olika färger. I ett öppet fönster står mannen som grannarna är rädda för och filmar sig själv med mobilen. Det är han som står bakom uppvisningen.
– Nu har jag mina minutes of fame. 15 minuter, säger han och vänder kameran mot gatan.
Där nere står polisbilar. Längre bort en ambulans. En stund senare plockar räddningstjänsten ner honom från fönstret med hjälp av en stegbil efter att en förhandlare övertalat honom att ge upp.
– Ha händerna framme så här, säger en polis och demonstrerar genom att sträcka ut armarna åt sidorna samtidigt som korgen närmar sig marken.
Liknande scener utspelar sig flera gånger i början av vintern. När Stefan är på väg hem från jobbet stoppas han av blåvita avspärrningsband några kvarter från porten. Han ser beväpnade poliser från insatsstyrkan som har intresset riktat mot huset där han bor. Hyresvärdens vakter har slagit larm efter att en inneboende hos mannen blivit hotad med motorsåg och hammare.
Matilda vaknar vid ett tillfälle och ser hur grannen förs bort i handbojor.
– Vi tänkte att det blir väl som tidigare. Han kommer tillbaka om någon timme eller två, säger hon.
Så blir det inte den här gången. Tre dagar senare beslutar tingsrätten om häktning.
Lång väntan på att få andas ut
Allt blir bättre men grannarnas oro försvinner inte. En häktning varar i fjorton dagar och inför varje omprövning finns risk att mannen återvänder. I slutet av november har hyresnämnden funderat klart över uppsägningen och kommer med ett avgörande beslut. Domstolen river mannens hyreskontrakt, men inte på grund av hur han påverkat omgivningen. Vid det här laget ligger obetalda hyror på hög och det blir detta som avgör.
Strax efter ser Matilda hur värden tömmer lägenheten på prylar.
– Då kände vi en enorm lättnad och att vi kunde fira jul i lugn och ro, säger hon.
I början av det nya året dömer tingsrätten grannen till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Domen grundar sig inte i något som grannar har utsatts för utan i våld och hot mot vakter och den inneboende. Rätten konstaterar att mannen lider av psykisk ohälsa, en allvarlig psykisk störning.
– Det var en svår period för mig. Jag var inte riktigt i den balans jag hade velat vara i, säger grannen till domaren i rätten. Och ger sin bild av situationen under sommaren:
– Jag tycker inte att det har varit så fruktansvärt som det har utmålats.
Lyssnar efter grannarna – okända ljud väcker oron
Det närmar sig sommar igen och det har nu hunnit gå över ett år sedan de första varningstecknen kom. Tiden har satt spår. En hantverkare som gör oväsen kan skapa panik i grannarnas chattgrupp. Vad händer? Ska allt börja om igen?
– Jag har aldrig varit känslig för ljud tidigare men nu lyssnar jag efter detaljer och funderar över vad det betyder. Tidigare kunde man ju höra på ljuden i vilket sinnestillstånd han var i, säger Stefan om den före detta grannen.
Stefan tycker att hyresvärden kunde ha agerat tidigare och är inte helt bekväm med hur kaoset slutade.
– Han är en svagare person och i en mycket mer utsatt position. Vräkningen var ju redan gjord, men man var ändå lite delaktig i att få ut någon som man inte vet hur han kommer klara sig. Men jag har ändå lutat mig mot att ingen ska behöva ha det här beteendet runt omkring sig, säger han.
– Det var inte snyggt skött av MKB. Vi flaggade tidigt för att något var på gång. Hade de tagit detta på allvar hade det kanske inte behövt sluta med att insatsstyrkan kom hit, säger Maj.
Hyresvärden: Vi gjorde allt vi kunde
28 grannar har gått ihop och begärt ekonomisk ersättning för perioden med outhärdliga störningar. Men MKB har sagt nej och menar att de agerade så fort de hörde talas om situationen i huset.
“Vi anser att vi i detta fall gjort allt vi kunnat göra, utifrån lagens ramar”, står det i brevet som kommer som svar till de boende.
– En del av mig tycker att de gjorde för lite. Det är konstigt att hyresvärden inte har något socialt ansvar, att det inte finns några fallskärmar för människor och att det kan gå så här långt, säger Matilda.
MKB menar att de inte kan informera om alla insatser de gör, kopplat till enskilda personer, och att deras handlingsutrymme är begränsat.
– Det finns en hyreslagstiftning som vi måste förhålla oss till. Jag tror att förväntningarna på vad vi som fastighetsägare kan göra för de som bor runtomkring är högre än vad vi faktiskt har möjlighet att göra. Det känns tråkigt för vi vill att alla ska känna sig trygga och trivas i boendet, säger Mia Kjell, fastighetschef på bolaget.
Fotnot: Samtliga personer som förekommer med namn i reportaget heter i verkligheten något annat. Hem & Hyra har utan resultat sökt den dömde mannen.
Vi har följt fallet genom dokument och inspelningar från myndigheter, skrivelser från boende och inlägg på sociala medier. Vi har även deltagit under förhandlingar i domstolar samt pratat med personer som har berörts av situationen och intervjuat olika typer av experter på psykisk ohälsa. Alla personer är inte återgivna i text.
Psykisk ohälsa drabbar många och kan få stora konsekvenser i ett hyreshus. Vi vill berätta om problematiken från flera olika perspektiv. I det här reportaget har vi fokuserat på situationen för grannar till drabbade. Hem & Hyra har tidigare publicerat en relaterad artikelserie, För sjuk för ett hem, med fokus på hyresgästerna som själva drabbas av psykisk ohälsa. Läs artiklarna här och här.
Psykisk ohälsa, enligt myndighetsdefinitionen, omfattar både psykiska besvär och psykiatriska tillstånd med sjukdomar eller syndrom. Besvär kan handla om till exempel oro, nedstämdhet eller sömnsvårigheter. Tillstånd kan handla om depression, ångest eller schizofreni. Det är begrepp som dessa som vi utgått från i vår granskning av hyresnämndens ärenden.
4 av 10 vuxna i Sverige lider idag av psykiska besvär. Under 2000-talet har antalet personer som fått vård för psykiska tillstånd ökat kraftigt. Psykisk ohälsa är en starkt bidragande faktor till hemlöshet.
Källa: Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten
