Rapport: Här kan en miljon bostäder byggas
Hyresgästföreningen har anlitat analysföretaget Spacescape för att leta efter byggbar mark i tio svenska städer.
Sådan mark finns det mycket av, enligt rapporten. Tillräckligt för att bygga en miljon bostäder i goda lägen. Det definieras som att man på max 20 minuter ska kunna gå, cykla eller åka kollektivt till stora delar av stadens arbetsplatser och serviceutbud.
Ungefär en fjärdedel av bostäderna kan byggas på industrimark, till exempel hamnområden som Älvstaden i Göteborg och Nyhamnen i Malmö.
– Det är inte ekonomiskt hållbart för ytkrävande verksamheter att vara kvar i lägen där det är hög efterfrågan på marken. När de flyttar längre ut friställs mycket mark som kan användas till bostäder. Det är också vad kommunerna planerar. Vi har bara räknat med industrimark som redan är utpekad av kommunerna, säger rapportförfattaren Alexander Ståhle, stadsbyggnadsforskare på KTH och vd för Spacescape.
En annan stor potential finns längs stora vägar som skär igenom städerna med obebyggd mark längs sidorna. Där kan man sänka hastigheten för bilarna, bygga ut trottoarer, cykelbanor och bussfiler och bygga bostadshus närmare gatan. Stadsgata kallar man det.
– Tänk Sveavägen i Stockholm, Avenyerna i New York eller Champs-Elysées i Paris. Mycket bilar, men det finns ändå stora kvaliteter i miljön och det är eftertraktat att bo där.
Vaksalagatan i Uppsala och Nynäsvägen i Stockholm är exempel på trafikleder som kan bli trivsamma stadsgator, enligt rapporten. Även sådana planer finns redan i flera städer.
Ytterligare bostäder kan få plats genom förtätning, alltså att man bygger fler hus i befintliga bostadsområden. Det finns gott om mark både i villaområden och i många förorter nära stadskärnorna. Man räknar också med grönområden kommunerna har pekat ut som lämpliga att bygga bostäder på.
Totalt skulle det då finnas plats för en miljon bostäder – långt mer än behovet i flera av städerna, enligt rapporten. Och man behöver inte bygga segregerade enklaver utanför städerna.
Alexander Ståhle tror inte på modellen att bygga i sämre lägen för att hålla nere hyrorna för dem som inte har råd att bo centralt.
– Boendepriset handlar inte bara om hyra, utan även om vad du betalar för resande. Om du ökar restiden med 30 minuter så motsvarar det ett bortfall på lönen med 3 300 kronor i genomsnitt. Om du måste skaffa bil så ökar dina kostnader med ytterligare 5 000 kronor i månaden. Då spelar det ingen roll att hyran är 5 000 kronor billigare där.
– Det är inte gratis att låta folk sitta och pendla, varken för individen eller samhället. Och är det rimligt att bygga en mer segregerad stad för att personer med lägre inkomster ska få bostad? Eller ska vi hitta möjligheter även för de personerna att bo i bättre lägen?
Enligt rapporten finns både efterfrågan från byggbolagen och möjlig mark att bygga på. Men det finns också motkrafter, säger Alexander Ståhle.
– Dels är det staten, genom Trafikverket och länsstyrelserna, som säger att det inte går att bygga längs motorvägar. Där ska trafiken gå och det vill man inte ändra något på. Dels är det kommunerna, som undviker förtätning i till exempel villaområden som mycket väl skulle kunna ha flerfamiljshus. Kommunpolitikerna vågar inte det.
– Sedan är det också medborgarna, som ofta gör allt för att inte få till nya bostäder i sitt närområde.
Rapporten ska presenteras på Hyresgästföreningens seminarium i Almedalen onsdag 6 juli.
Här finns det potential att bygga bostäder i goda lägen, enligt rapporten Alla får plats i staden.
(Inom parantes de områden och vägar som nämns).
Stockholm
384 000 bostäder, bland annat:
134 000 genom förtätning i förorter
87 000 på industrimark (Barkarbystaden, Kymlinge, Bromma flygfält, Hagastaden)
64 000 längs nya gator (Nynäsvägen, Örbyleden och Solnavägen).
Göteborg
126 000 nya bostäder, bland annat:
48 000 på industrimark (Älvstaden)
36 000 genom förtätning i förorter
22 000 längs nya stadsgator (Dag Hammarskjöldsleden).
Malmö
105 000 bostäder, bland annat:
33 000 på industrimark (Nyhamnen, Kirseberg)
29 000 längs nya stadsgator (Pildammsvägen)
29 000 genom förtätning i förorter.
Uppsala
81 000 bostäder, bland annat:
22 000 på industrimark (Boländerna, Librobäck)
20 000 längs nya stadsgator (Vaksalagatan)
17 000 i förorterna.
Örebro
72 000 nya bostäder, bland annat:
28 000 på industrimark (Aspholmen, Holmen)
19 000 längs nya gator (Ekersvägen, Karlsundsgatan)
15 000 genom förtätning i förorterna.
Linköping
61 000 bostäder, bland annat:
19 000 på industrimark (Stångebro)
14 000 på grönområden (Djurgården)
13 000 längs nya stadsgator (Malmslättsvägen, Vistvägen).
Västerås
58 000 nya bostäder, bland annat:
22 000 längs nya stadsgator
15 000 på industrimark (Kopparlunden, Stationsområdet)
11 000 i förorterna.
Helsingborg
47 ooo bostäder kan byggas, bland annat:
17 000 längs nya stadsgator (Vasatorpsvägen)
9 000 genom förtätning i förort
8 000 i villaområden.
Borås
34 000 bostäder kan byggas, bland annat:
12 000 längs nya stadsgator (Norrby långgata, Skaraborgsvägen)
10 000 i förort
6 000 på industrimark (Nedre Norrby)
Umeå
33 000 bostäder kan byggas, bland annat:
11 000 längs nya stadsgator (Teg)
7 000 genom förtätning i villaområden
5 000 i förort och
5 000 på grönområden (Ön, Lundeåkern)