Rävjägarn rasar över allmännyttans renoveringar

Gustav Bergström är expert inom arkitektur och byggnadsvård. Han ligger bakom instagramkontot @ravjagarn där han bland annat dokumenterar hur allmännyttan renoverat runt omkring i Stockholm, och visar både bra och dåliga exempel.

I april startade han en ny ideell organisation, Renoveringsraseriet, tillsammans med journalisten Alfred Skogberg. Under året har de granskat en stor del av Svenska Bostäders renoveringar i en serie videoreportage.

Vad vill ni med Renoveringsraseriet?

– Vi vill få allmännyttan och andra fastighetsägare att sluta förvanska sina hus och följa EU:s avfallstrappa, vilket är en förutsättning för att vi ska uppnå klimatmålen. Avfallstrappan går ut på att man i första hand ska förebygga att avfall uppstår.

– I dag tar fastighetsägarna inte tillvara på ursprungsdetaljer som till exempel träfönster, originaldörrar och gedigna kök i trä, utan byter ut till produkter som inte passar in, ofta med sämre kvalitet när de renoverar. Byte av balkonger är ett annat sorgligt kapitel, där allmännyttan gått okänsligt fram och bytt orginalbalkonger mot fula i aluminum som inte alls passar in. Dessutom håller de bara i 30-40 år, sedan måste de bytas ut igen.

Har du något exempel?

– Svenska Bostäders renoveringsprojekt vid Eggegrundsvägen i Kärrtorp. Där har de bytt fönster och ersatt fula 1980-talsbalkonger i lättmetall mot nya som är lika olämpliga. Vid Ormängsgatan i Hässelby ersattes den vackra mosaiken vid entréerna av opassande konststen. Just fönster byts ofta ut helt i onödan. Det finns en mängd metoder för att energieffektivisera dem i stället för att byta ut, som att byta innerglaset till exempel.

Du har även gått ut med att du tycker att Stockholms stad bryter mot sin egen miljöpolicy när de renoverar?

– Ja, precis. Stockholms stad är tydlig med att ekonomin måste bli mer cirkulär och att vi måste minimera avfallet och underhålla det som finns. Där kommer också avfallstrappan in som klart och tydligt talar om att det som eventuellt måste bytas ska återanvändas. I dag hamnar oerhört mycket på tippen eller eldas upp vilket strider mot dessa riktlinjer.

– Tyvärr har riktlinjer en tendens att vara som de fluffiga värdeord som många svänger sig med för att ge sken av att man värnar om miljön. Vad det gäller Svenska Bostäder är det verkligen synd att de inte ser det fina med äldre byggnadsdetaljer, detaljer som är en del av vårt gemensamma kulturarv. Bolaget förvaltar nämligen många vackra hus som förtjänar att få leva vidare utan att förvanskas.

Man blir ju onekligen lite nyfiken på var signaturen Rävjägarn kommer från?

– Jag skrev rätt mycket om litteratur tidigare och kallade mig Fox-hunting man, taget från en brittisk kapten som är en karaktär i boken ”Memoirs of a fox-hunting man” av Siegried Sassoon. Jag fastnade för namnet och försvenskade det efter en tid och sedan har det blivit kvar som signatur, även när jag skriver om arkitektur.