Regler för statligt byggstöd får kritik
Turerna kring miljardstödet som ska ge billiga hyresrätter och nya studentbostäder är inte över. Satsningen, som ska bidra till att minst 15 000 små hyresrätter byggs, presenterades redan våren 2015. Ärendet skickades ut på remiss och möttes av både ris och ros.
Förslaget klubbades igenom i slutet av året. Men inga pengar kunde betalas ut eftersom hela ärendet försenades. Bland annat för att investeringsstödet behövde stämmas av mot EU:s regelverk.
I mitten av augusti i år hade fortfarande inget stöd kunnat betalas ut och bostadsminister Peter Eriksson (MP) beklagade i Hem & Hyra att allt hade dragit ut på tiden.
I slutet av september kom nya besked. Regeringen hade då bestämt att dela upp satsningen i två delar. En tillfällig och en mer långsiktig. Den ena delen gäller retroaktivt från mars i fjol och den andra löper från och med årsskiftet.
Regeringen gav nu Boverket i uppdrag att ta fram föreskrifter och allmänna råd för det tillfälliga stödet. Boverket fick dock bara några veckor på sig att arbeta fram sina förslag. Lika kort tid fick de remissinstanser som skulle tycka till om föreskrifterna. Av de svar som Hem & Hyra har läst framgår att en hel del kritik kvarstår.
Fastighetsägarna anser att ofullständiga regler kring fördelningen av subventionerna kommer att leda till betydande svårigheter och tillämpning av reglerna. De är även kritiska till att det inte finns specificerat hur bostäderna egentligen ska fördelas, ”en allvarlig brist” skriver de i sitt remissvar. Dessutom påpekar de att hela förslaget framstår som ett ”hastgöra”.
Sveriges Byggindustrier är inne på samma linje och anser att satsningen bara marginellt kommer att påverka nivåerna i bostadsbyggandet. De anser även att kraven för att erhålla stöd kommer innebära omfattande byråkrati inom staten och ”ökad administrativ börda” för företagen som söker. De påpekar också att det finns ett lågt intresse, hos medlemsföretagen inom Sveriges Byggindustrier, att använda det föreslagna investeringsstödet.
Sveriges Studentföretag är inte heller helt nöjda. De menar att det blir svårt att nå lönsamhet i studentbostadsprojekt om stödet används. ”Ytterst få projekt kommer att vara aktuella för att söka stödet” skriver de i sitt svar. De lyfter även fram att boendeformer av typen studentkorridor faller utanför reglerna för stödet eftersom dessa inte finns med i den normhyrestabell som stödet ska grundas på.
Kraven på normhyra är något som även Stockholm stad tar upp i sitt remissvar. Normhyran i Stockholmsregionen får nämligen inte överstiga 1 450 kronor per kvadratmeter. Något som enligt Stockholm stad kommer att innebära att endast en marginell del av Stockholms planerade nyproduktion kommer att omfattas av stödet. De oroar sig även över fördelningen av stödbostäderna. ”På vilket sätt köprincipen ska frångås behöver diskuteras och förankras på politisk nivå samt även utredas utifrån ett juridiskt perspektiv” skriver de.
Hyresgästföreningens svar hör till dem som har en mer positiv inställning till regeringens satsning. Men invändningar finns även där. Bland annat vill Hyresgästföreningen ta bort preciseringen i föreskrifterna om att ”Hushåll med låg eller medellåg köpkraft har företräde framför det hushåll som har hög köpkraft”. Detta eftersom hushållens köpkraft varierar stort i olika kommuner och möjligheten att efterfråga en bostad för en tänkt målgrupp skulle variera stort beroende på var de bor. Hyresgästföreningen anser även att det är nödvändigt att Boverket i sin information redovisar en korrekt och tydlig beräkningsmetod för normhyror. De slår också fast att ”den i bilaga redovisade metoden för beräkning av eventuell överkompensation innehåller så mycket sakfel och schabloner att den inte kan användas”.
Den 15 november ska det tillfälliga stödet träda i kraft, och föreskrifterna vara färdiga. Därefter är det dags för en ny remissrunda, om föreskrifter som ska gälla för den långsiktiga satsningen som träder i kraft vid nyår
