Rekordhöjning av kommunala hyror – ändå tar politikerna ut 650 miljoner ur värdarnas kassor
Staketen är murkna och trädgrenar växer nästan in i balkongerna. Utemiljön i kvarteret Hästhagen i området Teleborg utanför Växjö skulle behöva lite kärlek och pengar, tycker Lizett Hansson, ordförande för lokala hyresgästföreningen.
– Och så skulle jag vilja att vi får ett stambyte utan flera tusen kronor i hyreshöjning så att folk har råd att bo kvar, säger hon.
Att renoveringar behövs betonas också i Vidingehems årsredovisning för 2022. ”Vi har ett uppdämt behov av att renovera badrum och kök”, skriver bolaget.
Men en hel del av Vidingehems vinst går i stället rakt in i kommunens budget. De senaste fem åren har Växjös politiker plockat ut omkring 100 miljoner kronor årligen ur sitt allmännyttiga bostadsbolag. I år har det nya styret med Socialdemokraterna sänkt vinstuttaget till 80 miljoner, men fortfarande tar Växjö ut mest per lägenhet av alla kommuner i landet.
Lizett och hennes grannar betalar i genomsnitt 7 000 kronor var till kommunens kassa i år i stället för att de får stanna i bostadsbolaget. De 80 miljonerna motsvarar elva procent av Vidingehems totala hyresintäkter.
Förväntas gå med vinst
Fram till 2010 skulle kommunägda bostadsbolag drivas enligt självkostnadsprincipen. Inkomster och utgifter skulle i princip gå jämnt upp. Men efter protester från privata fastighetsägare och hot om att EU skulle se detta som orättvis kommunalt stöd ändrades lagen 2011. Sedan dess ska allmännyttan drivas enligt ”affärsmässiga principer i allmännyttigt syfte”.
Det innebär bland annat att kommunala bostadsbolag kan förväntas gå med vinst, som ägaren får lägga beslag på delar av.
Sedan dess har kommunerna tagit ut 12,8 miljarder kronor från sina bostadsbolag, enligt sammanställningar från Boverket och Hem & Hyra.
I år är frågan om uttag extra brännande. Vinterns hyresförhandlingar var rena kriget. Det kom yrkanden om höjningar på över tio procent från vissa håll i landet. Slutresultatet landade på över fyra procent i snitt. Det högsta sedan 1990-talet.
Det bärande argumentet var prisökningar i spåren av skenande inflation.
Ändå verkar politikerna inte tycka att pengarna ska stanna i bolagen fullt ut ens i år.
Över 650 miljoner i utdelning 2022
Hem & Hyra ställde frågor om årets vinstuttag till samtliga 259 kommunala aktiebolag som är medlemmar i Sveriges allmännytta. 240 bolag (93 procent) svarade.
Det visade sig att 101 bostadsbolag måste betala sammanlagt 651 miljoner kronor till sina ägare i år, från vinsten de gjorde under 2022.
139 svarade att de inte behöver skicka några vinstpengar till kommunen och många av dem har aldrig gjort det.
I Linköpings kommun har man till och med kraftigt ökat uttagen. Dess bostadsbolag Stångåstaden måste betala 108 miljoner kronor till sina ägare i år – en ökning med 64 procent jämfört med året innan. Samtidigt höjde Stångåstaden hyrorna med 3,95 procent i år, mer än dubbelt så mycket som ifjol.
”Finns ingen rimlighet”
Hyresgästföreningen har hela tiden varit starkt kritiskt mot att kommuner tar ut vinster från sina allmännyttiga bostadsbolag. Förbundsordförande Marie Linder tycker att Hem & Hyras granskning visar på ett nedslående resultat. När ekonomin krisar är det extra viktigt att alla pengar stannar i bostadsföretagen, anser hon.
– I hyresförhandlingarna möter vi att bolagen har tuffa tider. Då finns det ingen rimlighet i att kommunerna plockar pengar ur bolagen. Nu behövs de extra mycket både för att klara underhållsbehovet och för att bygga nya bostäder.
Vinstuttag från kommunala bostadsbolag innebär att hyresgästerna dubbelbeskattas, menar Marie Linder. Först betalar de vanlig kommunalskatt och sedan går även en del av hyran till kommunens kassa.
– Om kommunen tar pengar ur sitt elbolag så är alla medborgare med och bidrar, men vinstuttagen från bostadsbolaget drabbar bara en del av medborgarna i kommunen, alltså hyresgästerna.
”Fel att säga dubbelbeskattning”
Men somliga kommunpolitiker ser saken från ett annat håll. Tomas Thornell, socialdemokratiskt kommunalråd i Växjö, tycker att talet om dubbelbeskattning är fel. Vinsten tillhör alla i kommunen.
– Bolaget ägs tillsammans av kommunens invånare. Det ekonomiska läget är extremt och vi vill prioritera skola och omsorg, säger han.
Växjö kommun har länge haft borgerligt styre. Sedan 2017 har kommunen tagit ut över en halv miljard kronor från sitt bostadsbolag och oppositionen har varit kritisk. När Socialdemokraterna tog över styret i höstas hoppades många inom Hyresgästföreningen att uttagen skulle upphöra, eller åtminstone minska kraftigt. Så blev det alltså inte.
Tomas Thornell påpekar att stigande pensionskostnader och inflationen slår hårt mot kommunen och att 80 miljoner kronor är en sänkning jämfört med den tidigare regimens planer.
– När vi tog över var uttaget planerat till 98 miljoner. Det är inga pengar man bara rycker ut ur kommunens budget. Vårt mål är att minska vinstuttaget, men hur snabbt kan jag inte lova.
Malmö och Örebro slopar uttagen
I undersökningen hittar Hem & Hyra två kommuner som tänker annorlunda.
Malmö stad hör till dem som tagit ut störst belopp från sitt bostadsbolag MKB de senaste åren. Men förra hösten gick kommunstyrelsens ordförande Katrin Sjernfeldt Jammeh (S) ut med att vinstuttaget skulle slopas.
– I dessa tider med kraftigt höjda räntor och energipriser är det rimligt att freda bostadsbolaget. Vi vill inte urholka MKB:s ekonomi för det skulle slå mot hyresgästerna på sikt, säger hon.
Även Örebro kommun stoppar vinstutdelningen framöver. I år måste Örebrobostäder visserligen betala 33 miljoner kronor till sina ägare, men i juni beslutade kommunen att helt slopa vinstutdelningen de kommande åren. Motivet är att pengarna ska stanna i bolaget för att stärka ekonomin och jobba på att få ner underhållsberget.
”Utdelningen borde minska drastiskt”
Susanne Filipsson, sekreterare och vice ordförande i Hyresgästföreningen i Växjö, hoppas att kommunpolitikerna i Kronobergs residensstad ska göra som i Örebro. Hon har en viss förståelse för att vinstuttaget inte kan tas bort helt med ett pennstreck, men menar att summan borde minska drastiskt.
– Politiker har en förmåga att titta på lagparagrafen som ger möjlighet att dela ut vinst, men missar att bolaget ska drivas i allmännyttigt syfte, säger hon.
