Renovering kan tvinga bort var tredje
Är du en kvinnlig pensionär som bor ensam i ett äldre hyreshusområde? Då är risken mycket stor att du inte kommer att ha råd med hyran efter en genomsnittlig renovering.
Det är en av slutsatserna i rapporten ”Var tredje kan tvingas flytta” som presenteras i dag. Rapporten är sammanställd på uppdrag av Hyresgästföreningen i Västra Sverige av bostadsforskaren Sven Bergenstråhle och konsulten Peder Palmstierna.
Undersökningen omfattar 23 000 hushåll i större hyreshusområden byggda innan 1975. (Se faktaruta nedan.)
– Väldigt många av de här husen finns i miljonprogrammet, men det handlar också om andra områden. Det gemensamma är att det är renovering på gång, säger Sven Bergenstråhle.
Han och Peder Palmstierna har undersökt hur mycket pengar hushållen får kvar om hyran höjs med 50 procent. Resultatet blev att mer än var tredje hushåll hamnar under SCB:s definition för skälig levnadsnivå. Det innebär i praktiken oftast att man tvingas flytta.
– Det som förvånade oss mest var att det redan är 15 procent av hushållen som har disponibla inkomster under skälig levnadsnivå. Vi hade inte trott att det skulle vara så många. Då blir man förstås oerhört känslig för hyreshöjningar. Man ska veta att redan ”skälig levnadsnivå” inte är något behagligt liv. Det innebär att man precis har råd med livets nödtorft, säger Sven Bergenstråhle.
En höjning med 50 procent är heller inte orealistisk. De genomsnittliga hyreshöjningarna vid renovering i Göteborg de senaste åren har legat mellan 45 och 55 procent.
Undersökningen visar också tydligt på segregationen i Göteborg, en segregation som riskerar att förvärras med dagens utveckling. Flest hushåll i riskzonen finns i Angered och Östra Göteborg, följt av Västra Hisingen. Den minsta andelen hushåll finns i Örgryte-Härlanda och Västra Göteborg. (Se faktaruta.)
De största renoveringsbehoven finns just i de områden där människor har som sämst ekonomi. Mest utsatta är ensamstående mammor, ensamstående kvinnor över 65 år och stora barnfamiljer.
Som Hem & Hyra tidigare berättat så har hyresgäster i princip ingen juridisk möjlighet att stoppa planerade renoveringar. Enligt rapportförfattarna är det en viktig orsak till problemen.
– Som lagen tillämpas får hyresvärden så gott som alltid rätt. Besittningsskyddet blir inget värt när man kan höja hyran hur mycket som helst, säger Sven Bergenstråhle.
Vanligt underhåll ska enligt lagen inte höja hyran. Däremot kan så kallade standardhöjande åtgärder göra det. Enligt rapporten räcker de hyror hyresgästerna betalar idag gott och väl för att finansiera underhållet.
Men om fastighetsägaren behöver till exempel byta stammarna (underhåll), så följer så gott som alltid helkaklade badrum (standardhöjande åtgärd) i kölvattnet. Därför höjs hyrorna ändå.
– I dag pratar man mycket om ”ombyggnad”, men vi trycker på att man borde skilja på begreppen, säger Sven Bergenstråhle.
Hur tycker ni att man borde lösa det här problemet då? Går det?
– Det finns lösningar. Man måste ha någonstans att bo även om man är en fattig jävel. Men det kräver opinion för att något ska hända.
Vad ska man göra då?
– Bostadsföretagen måste börja ta hänsyn till människorna som bor i husen. De måste hitta sätt där de åtgärdar det allra nödvändigaste men ändå håller nere hyreshöjningarna. Lagstiftningen håller på att ses över, men man kan även fundera över skattesystemet. I dag subventionerar man ägt boende med ränteavdrag och rotavdrag, vilket även driver upp byggpriserna.
Siffrorna gäller vid en hyreshöjning på 50 procent.
| Stadsdel | Antal hushåll | Andel inom stadsdelen % |
| Angered | 1 821 | 40,6 |
| Östra Göteborg | 1 384 | 39,7 |
| Västra Hisingen | 1 035 | 37,1 |
| Askim-Frölunda-Högsbo | 813 | 34 |
| Majorna-Linné | 662 | 25 |
| Örgryte-Härlanda | 597 | 23,1 |
| Centrum | 553 | 26,8 |
| Norra Hisingen | 425 | 30,7 |
| Lundby | 238 | 26,2 |
| Västra Göteborg | 73 | 23 |
Sven Bergenstråhle och Peder Palmstierna har gått igenom alla hyresfastigheter i Göteborg som är byggda innan 1975 och som omfattar minst 100 lägenheter. Uppdragsgivare är Hyresgästföreningen i Västra Sverige.
Med hjälp av Statistiska Centralbyrån (SCB) har man tittat på vem som är folkbokförd i varje lägenhet och hur stora inkomster det hushållet har.
Sedan har man dragit bort snitthyran i området för en lägenhet av den storleken. På så vis kan man se hur mycket pengar hushållet har kvar efter att hyran är betald. Denna summa har ställts mot SCB:s definition av en skälig levnadsnivå.
Undersökningen omfattar 23 000 hushåll och 51 000 personer. Det gör att den anses ha en mycket hög tillförlitlighet.
Rapportförfattarna har tittat på vad som händer vid hyresökningar på 5, 25 och 50 procent.
Vid 50 procents ökning hamnar var tredje hushåll under skälig levnadsnivå när hyran är betald. Men redan vid 25 procents höjning ligger vart fjärde hushåll i riskzonen.
Att siffran är så hög redan vid 25 procents höjning beror på att det finns en grupp hushåll som är fattiga från start. Undersökningen visar att 15 procent av hushållen lever under skälig levnadsnivå redan idag.
Vid en höjning på 5 procent hamnar 16 procent under skälig levnadsnivå. Ökningen då är alltså mycket liten.
