Rikshems vd svarar på kritiken
En del av era hyresgäster i Uppsala flyttade från Gränby och Kvarngärdet till Lågberget för att de inte hade råd att bo kvar när hyrorna höjdes i samband med renoveringarna. Nu när Lågberget ska renoveras är de rädda att de åter ska tvingast flytta. Vad vill du säga till dem?
– Vi kan inte missköta våra hus, men vi måste samtidigt titta på lösningar för hur folk ska kunna bo kvar.
Andra bolag har renoverat med betydligt lägre hyreshöjningar än Rikshems höjningar i Gränby och Kvarngärdet…
– Vi har våra avkastningskrav för att pensionärerna ska få sina pensionspengar. Det är inte vi som ställer de kraven, utan våra ägare.
Var ska låginkomsttagare bo när alla områden har renoverats och hyrorna har höjts?
– Bostadsbidrag är sättet vi kan lösa det på. Det går inte på att bygga billigare med lägre standard. Dörrar och fönster kostar vad de kostar och byggarbetarna ska ha sina löner, det enda som återstår är bostadsbidrag.
Är det rimligt att skattepengar i form av bostadsbidrag går till att betala för era hyreshöjningar?
– Ja, jag tycker att skattepengar ska gå till utsatta människor. Den lägre nivån av renovering vi erbjöd i Gränby går inte ihop ekonomiskt, men vi erbjöd den ändå eftersom vi tar ett socialt ansvar. Är det pensionärerna som ska betala för att ett fåtal inte kan betala sin hyra? Är inte bostadsbidrag en bättre lösning?
Hyresgäster jag har talat med tycker att skillnaden i hyra var för liten mellan den högre och lägre nivån i Gränby, att hyreshöjningen vid den lägre nivån inte blev tillräckligt låg.
– Det är möjligt att skillnaden blev för liten, sett i backspegeln.
Hur går det ihop att hyresgäster får sin hyra höjd så att de tvingas flytta samtidigt som ledningen i Rikshem plockar ut mångmiljonbelopp på konvertibler?
– Om ägarna får avkastning måste ledningen också få avkastning på de pengar man har satsat. Ledningen har fått den här möjligheten att satsa egna pengar för att de ska sitta kvar och utveckla bolaget under flera år. Om vi inte skulle kunna höja hyrorna vid renoveringar skulle vi inte kunna bygga nytt. Jag slåss hellre för att alla ungdomar ska få någonstans att bo, än för att befintliga hyresgäster ska kunna bo kvar i stora lägenheter. Vi kanske måste anpassa oss och bo på 30–40 kvadratmeter per person.
Behövs det några politiska förändringar när det gäller renoveringar?
– Man kanske skulle kunna ge stöd till renoveringar av hyresrätter eftersom det finns ett rotavdrag som går att använda vid renoveringar av bostadsrätter. Skatteneutralitet tycker jag är en viktig sak.
KBAB i Karlstad renoverade ett miljonprogramsområde och höjde bara hyrorna med ungefär fem procent, varför kan inte ni göra samma sak?
– Då är frågan om det finns en affärsmässighet i det enligt de regler som gäller. Vi kanske borde be Fastighetsägarna att granska det. Har de fått högre standard än hyresgästerna i områdena intill vet jag inte om det är rättvist.
Dagens Industri avslöjade i höstas att fem personer i Rikshems ledning har fått dela på 68 miljoner kronor utöver sin lön i vinst på konvertibler. Konvertibler innebär att någon som lånar ut pengar till ett företag får lösa in aktier i bolaget till en förutbestämd kurs.
Rikshem ägs av en av de allmänna pensionsfonderna, Fjärde AP-fonden, och pensionsbolaget AMF. AMF ägs i sin tur till hälften av LO och till hälften av arbetsgivarorganisationen Svenskt näringsliv.
