Riksrevisionen: Hyreskontrakt leder till lägre lön
Nu ska resultatet av utredningen debatteras i riksdagen, men projektledaren bakom den befarar att ideologiska låsningar kommer att överskugga vad forskningsresultatet visar.
Riksrevisionen menar att bruksvärdessystemet i kombination med bostadsbristen innebär att värdet av ett hyreskontrakt i praktiken är en kontantvinst – hur stor den är beror på lägenhetens storlek och läge och vad den hade kostat med marknadshyra.
Myndighetens utredare undersökte vad som hände med hyresgästernas inkomster när Solnas kommunala bostadsbolag Signalisten lottade ut lägenhetskontrakt i stället för att använda sig av ett kösystem.
När de skrotade lotteriet vid årsskiftet 2012/13 hade drygt 600 lägenheter lottats ut. Systemet infördes för att ge unga större chans att få en bostad, men efter hård kritik lades det ner.
För forskarna visade sig dock lotteriet vara rena guldgruvan: Det stora antalet ”försökskaniner” i kombination med att slumpen avgjorde vem som fick en lägenhet är som gjort för vetenskapliga och statistiska studier.
Effekten blev densamma som vid en lottovinst – vinnarna jobbade mindre än de annars hade gjort. En rad vetenskapliga studier runt om i världen hade tidigare kommit fram till att man arbetar mindre ju mer pengar man vinner.
Samtidigt ökade den genomsnittliga utbildningsnivån bland dem som hade fått ett förstahandskontrakt, förmodligen då många plötsligt ansåg sig ha råd att studera.
”Granskningen ger stöd för att bruksvärdessystemet medför att tillgången till en hyresrätt på en bristmarknad har effekt på både arbetsinkomst och utbildning”, konstaterar utredarna.
I genomsnitt handlade det om drygt 4 000 kronor lägre lön i månaden tre till fem år efter att hyreskontraktet hade undertecknats. Då har forskarna tagit hänsyn till att andelen unga, som ju ofta har lägre inkomst, hade större chans att få en lägenhet.
– Vi var inte säkra på att vi skulle finna en sådan effekt, men vi har tittat på olika åldersgrupper och effekten finns för alla, säger nationalekonomen Cecilia Enström Öst som har skrivit rapporten.
– Tidigare studier har visat att de som bor i hyresrätt har lägre genomsnittsinkomst än de som bor i bostadsrätt, vilket har tolkats som att bruksvärdessystemet minskar segregationen. Men vi visar att inkomstminskningen snarare kan vara en effekt av att man flyttar in i hyresrätt.
Hon poängterar att syftet inte vara att såga bruksvärdessystemet vid fotknölarna, utan bara att belysa effekterna av det. Bland annat på bruttonationalprodukten och det faktum att vissa grupper gynnas.
– Vi visar att bruksvärdessystemet gynnar dem som har kommit in på bostadsmarknaden. Sedan är det upp till politikerna att värdera informationen.
I mars blir det riksdagsdebatt med anledning av Riksrevisionens rapport, men Cecilia Enström Öst är inte helt säker på att den kommer att handla om resultatet av studien.
– Det har varit en diskussion i väldigt många år, men det känns som att det är en fråga som inget parti vågar ta i. Det har varit mycket tyckande och politiska låsningar. Jag är lite förvånad över att de politiker vi har varit i kontakt med inte har velat värdera och förstå den här effekten.
