Röstgapet – så mycket skiljer valdeltagandet i olika bostadsområden
Du kanske är lite trött på dem vid det här läget. Valaffischerna som tittar på dig så fort du går utanför dörren. Inläggen som dyker upp när du skrollar på sociala medier. Debatterna på tv där talepunkterna börjar kännas bekanta.
Om fem veckor är det dags för val till riksdag, region och kommun. Valdeltagandet i Sverige är i en internationell jämförelse högt. Men 2022 sjönk det för första gången på 20 år.
Allra mest sjönk valdeltagandet där det redan var lågt – i områden där många bor i hyresrätt, har utländsk bakgrund och låga inkomster.
Bor det verkligen över 5 000 personer här? Det lilla centrumet förefaller så underdimensionerat i förhållande till folkmängden. Här finns matvarubutik med all världens mat, en restaurang, ett bageri, en frisör och en affär för brudklänningar, men inte så mycket mer runt ett litet torg. Runt det tornar höghusen från miljonprogrammets senare period upp sig.
Här samlas gubbarna runt kiosken, hit kommer nyblivna mammor till dagträffar och hit stressar människor för att hinna med bussen in till Södertälje centrum omkring tre kilometer bort.
Vi är i miljonprogramsförorten Hovsjö. Här var valdeltagandet lägst i landet 2022. I riksdagsvalet röstade blott 48,2 procent av de som var berättigade att göra det. Medelinkomsten är också låg: knappt 19 000 kronor i månaden efter skatt. Över 92 procent har utländsk bakgrund och 67 procent bor i hyresrätt.
Kanske har du läst om stadsdelen Hovsjö i Södertälje i rapporteringen om gängvåldet. Här i centrum sköts en 17-årig pojke i halsen för några år sedan, men överlevde. Av polisen klassas Hovsjö som ett särskilt utsatt område med låg socioekonomisk status och där kriminella har stor påverkan på lokalsamhället.
Mycket av den politiska debatten har de senaste åren handlat om frågor som är relevanta för Hovsjö. Gängvåld, segregation, hög arbetslöshet. Ändå är viljan att gå till valurnorna lägst.
”Jag tror inte på vad politikerna säger”
Motståndet att figurera med namn och bild i en tidning är också stort. Många svarar att de enbart pratar arabiska. En lettisk lokalvårdare berättar på engelska att hon bott i Sverige i 13 år men att hon troligen inte kommer att rösta. ”Jag tror inte på vad politikerna säger”. En herre i 30-årsåldern tror först att vi är civilpoliser som rör oss i området. Sedan berättar han om att han röstat blankt i flera val, för att visa sitt missnöje.
Centrumets bagare Sarmad Al-khamisi är ett undantag. Till en början ber han sin son tolka, men när sonen går iväg för att ta hand om kunder flyter samtalet bra ändå. I hemlandet Irak var Sarmad Al-khamisi guldsmed. När han kom till Sverige sadlade han om och öppnade bageri 2010. Sarmads hustru kör buss.
Bagaren. Sarmad Al-khamisi har inte röstat de två senaste valen. Han funderar på hur han ska göra i höst.
De senaste åren har tiderna blivit tuffare. Hyran, elen och alla andra omkostnader har blivit högre samtidigt som folk har fått mindre pengar att handla baklava och andra bakverk för. Det är en förklaring till att valdeltagandet är så lågt i Hovsjö, tror Sarmad Al-khamisi. Själv har han röstat tidigare, men stannat hemma de två senaste valen.
– Det finns en känsla här ute av att allt går åt fel håll. Folk här tror inte att det spelar någon roll om man röstar. Politikerna kommer ändå inte att göra något för oss. Jag ska fundera på om jag ska rösta den här gången.
Hyresrätten dominerar
Han och familjen bor sedan många år i ett bostadsrättsradhus i området som i övrigt domineras av hyresrätter. För några år sedan fanns storslagna planer på att få fram upp till 1 600 nya bostäder. Centrum skulle rivas och byggas upp på nytt med lokaler i bottenvåningen och bostäder ovanpå. I dag är dessa planer lagda i malpåse. Det finns helt enkelt inte ekonomi i ett sådant projekt. Kommunala Telge bostäder har omkring 800 lägenheter i området, ett mindre antal av dem står tomma. Dyr nyproduktion hade sannolikt blivit svår att hyra ut.
Sarmad Al-khamisi ställer sig bakom disken, börjar grädda naanbröd och fortsätter prata. Han vill nyansera den något mörka bilden han gett tidigare.
– Sverige är ett bra land med bra folk. Vi flydde från krig. Det är betydligt bättre att bli gammal och sjuk här.
Trivs i Hovsjö med överkomlig hyra
Vi letar oss mellan miljonprogramhusen. Sjukskrivna förskolläraren Kristina Johansson står och röker på sin pyntade balkong. En svensk flagga är uppsatt som en inredningsdetalj. Hon har precis amputerat en tå, är infektionskänslig och har svårt att gå. Så intervjun sker via balkongen.
Kristina och hennes sambo har bott i området i över 30 år. Dessutom har paret en sommarstuga i Gnesta, några mil bort, som de gärna åker till. Hon trivs här i Hovsjö och hyran för trerummaren är överkomlig. Knappt 9 000 kronor inklusive garage.
För flera år sedan hörde hon en smäll mitt i natten. När hon tittade ut såg hon en man som låg nere på gården. Människor hade redan ringt ambulans och det var fullt pådrag. Han hade skjutits. Och i början av förra året sköts Salwan Momika, som gjort sig känd genom att bränna Koranen, ihjäl i sin lägenhet några hus bort.
Går inte ut själv på kvällarna
Men trots det är Hovsjö inte värre än något annat område i Södertälje, tycker Kristina.
– Såklart är det otäckt med skjutningarna och våldet som varit i området. Men hur konstigt det än kan låta vänjer man sig. Men jag går inte ut själv om kvällarna, säger hon.
Kristina Johansson har alltid röstat och kommer att göra det i höstens val också. Att så få av hennes grannar gör det tror hon beror på att många har svårt med svenskan och att sätta sig in i politiken.
– Kanske känner sig många lite utanför samhället. Det här är ju ett särskilt utsatt område.
Röstar för att visa tacksamhet
I den lugna förmiddagslunken runt Hovsjö centrum finns det en person som sticker ut. Fotbollsspelaren Christan Moses kör intervaller på den slitna konstgräsplanen. Den landslagsmeriterade anfallaren från Sierra Leone har bland annat spelat i allsvenskan i Värnamo och i Solnaklubben Vasalund och flera Örebrolag. Nu letar han ny klubb. Christan Moses bor i en lägenhet några stenkast bort men är beredd att röra på sig om han får ett nytt kontrakt.
– Jag är väldigt tacksam för allt jag fått här i Sverige. Att rösta är ett sätt att visa min tacksamhet, säger Christian Moses, innan han springer vidare.
Dramatiska skillnader i valdeltagande
Statistiska centralbyrån har delat in Sverige i 3 363 geografiska områden. Indelningen kallas RegSO, och med den går det att jämföra olika bostadsområden i landet.
När Hem & Hyra ställer områdena med högst och lägst valdeltagande mot varandra blir bilden entydig. Skillnaderna är dramatiska.
I Hovsjö och de 49 andra områden där färst röstade i riksdagsvalet 2022 låg deltagandet mellan 48 och 61 procent. I de 50 områden där flest röstade var det som lägst knappt 95 procent.
Områdena skiljer sig åt på nästan alla sätt. Där få röstade bor i snitt åtta av tio i hyresrätt, många har utländsk bakgrund och drygt sex av tio är sysselsatta. Den genomsnittliga nettoinkomsten är omkring 19 000 kronor i månaden.
Där många röstade ser det helt annorlunda ut. Försvinnande få – 5 000 av totalt 130 000 personer – bor i hyresrätt och nästan nio av tio är sysselsatta. Här ligger nettoinkomsten på omkring 53 000 kronor i månaden, nästan tre gånger så mycket.
Utbildning och högre inkomst viktiga faktorer
Enligt Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap med inriktning mot valforskning, kan man koka ner valdeltagandet till ett fåtal faktorer.
– Har du människor i din närmaste krets som går till valurnan är sannolikheten högre att du själv gör det. Ska man lyfta en tydlig faktor är det utbildningsnivå. Den som skaffar sig en utbildning och högre inkomst flyttar ofta ifrån utsatta områden. Och börjar rösta, säger han.
Högst valdeltagande i Vaxholm
Resan från centrala Stockholm är ungefär lika lång som till Hovsjö. Men nu styr vi kosan i nordöstlig riktning, knappt sju mil från Hovsjö. Strax utanför de centrala delarna av skärgårdskommunen Vaxholm ligger bostadsområdet Kullö. Bebyggelsen domineras av en ekostadsdel med 250 villor som stod klara i början av 00-talet. Här är det nära till både hav och naturreservat. Husen är producerade med ekologiska materialval och för att vara energieffektiva.
Här bland skogen och trävillorna gick i stort sett varenda kotte till valurnorna 2022 – valdeltagandet var hela 96,8 procent. Högst i landet, och 48,6 procentenheter högre än i Hovsjö. Den genomsnittliga inkomsten ligger på strax under 45 000 kronor i månaden – efter skatt.
Vaxholms kommun saknar sedan slutet av 90-talet ett allmännyttigt bostadsbolag.
Området Edholma-Kullö har enligt Statistiska centralbyrån knappt 1 000 invånare och inga hyresrätter, men vi lyckas ändå träffa på en hyresgäst.
Senja Kaarela, producent på ett dataspelsbolag, svänger in på parkeringen till förskolan. Barnen Ellie, 6 och Noa, 3, kivas om vem som ska få sitta var i Volvokombin.
Efter tolv år på Irland längtade familjen hem. De hittade ett hus att hyra i andra hand på Kullö. Om några veckor kommer ägarna hem och Senja och barnen ska flytta till en andra handslägenhet i Vaxholm. Hon är mitt uppe i ett kaos.
Drömmer om hus
Drömmen är att inom några år kunna köpa ett hus på Kullö. Senja är uppvuxen i Stockholmsförorten Hässelby. Det är en stor kontrast att bo i Vaxholm. Hon säger att den som växer upp i Hässelby inte har samma förutsättningar. Där är det stökigare skolor och sämre ekonomiska möjligheter. Senja är inte förvånad över att valdeltagandet är högt på Kullö.
– Här har folk tro och hopp om framtiden. På Kullö är invånarna välutbildade och intresserade av samhällets utveckling.
En bit bort klipper läkaren Johan Lindeberg gräset på en allmänning alldeles bredvid sin villa. Precis som många vi pratar med har han bott här sedan stadsdelen byggdes. Barnen är stora men han och hustrun har inga planer på att flytta. För Johan är det jätteviktigt att rösta. Det är en högtidsdag. Med tanke på hur det ser ut i världen tycker han att det har blivit ännu viktigare. Han verkar en smula förvånad över att valdeltagandet i riket minskat.
– Kanske har vi i Sverige haft det lite för bra och tagit saker för givet.
Drygt nio procent av invånarna på Kullö har utländsk bakgrund. Kira Odhe är en av dem. Hon har rötterna i Finland och har dubbelt medborgarskap. Kira är ute och promenerar med Jack Russell-hundarna Glenn och Demsey.
– Jag tror att här på Kullö finns en tro på att man kan påverka. Därför röstar folk här i större grad. Det är lite ”Barna i Bullerbyn-känsla” över Kullö. Själv har jag alltid röstat. Både i Sverige och Finland.
Två områden. Så olika valdeltagande och framtidstro. Enligt Henrik Ekengren Oscarsson är inte det stora problemet att valdeltagandet generellt sjönk förra valet, utan att skillnaderna är så stora.
– Valresultatet ska vara så representativt för folkviljan som möjligt. Får vi stora skillnader mellan dem som röstar och dem som inte gör det hotar det hela idén med folkviljans förverkligande, säger Henrik Ekengren Oscarsson.
Så vems är ansvaret för att det skiljer så mycket och vad kan man göra åt det?
Richard Öhrvall är doktor i statsvetenskap och lektor vid Linköpings universitet. Precis som Henrik Ekengren Oscarsson beskriver han valdeltagande som en social handling. Röstar folk i ens omgivning är sannolikheten större att man själv gör det.
Han säger att kommunen har ett ansvar att informera om varför det är viktigt att rösta och hur det går till. Var man kan göra det i förtid, och så vidare. Och partierna ska med sin politik motivera folk att rösta.
Enligt Richard Öhrvall kan många enskilda insatser ha effekter på valdeltagarna, men vanligen är de effekterna små. Det är upp till var och en att bestämma sig.
– Till syvende och sist är det ju upp till oss medborgare om vi vill vara med att påverka, säger Richard Öhrvall.
