Rutinerade åklagaren om att Balder-vd:n frias: ”Lagen ska ju gälla lika för alla”
Alexander Malmgren är den åklagare i landet som har åtalat flest sedan folkbokföringslagen skärptes för snart tre år sedan. Han står bland annat bakom åtalen mot Balders vd Erik Selin och frånskilda föräldern Emelie som Hem & Hyra tidigare har berättat om.
Nu har båda fallen prövats av Göteborgs tingsrätt.
Trots många likheter frias den ene, medan den andra fälls. Hem & Hyra ber Alexander Malmgren förklara hur det kan bli så olika. Men det kan han inte.
– Det frågar jag mig också. Kollegor till mig har haft just dessa två förhandlingar i rätten så jag har inte hört allt som sagts. Men baserat på det jag kan läsa i tingsrättens domar så verkar det finnas en inkonsekvens i hur lagen tillämpas, och det förvånar mig. Lagen ska ju gälla lika för alla.
I Baldermålet har fastighetskoncernens vd och vice vd motiverat de felaktiga adressuppgifterna med att de lever under hot och vill skydda sig och sina barn. Men det är inte därför tingsrätten friar dem från folkbokföringsbrott.
– Vi har ju en hel del domar sedan tidigare där folk säger att de av säkerhetsskäl har skrivit sig på olika adresser. Jag har haft någon polsk abortaktivist som har skrivit sig på fel adress här i Sverige för att hon vill hålla sig skyddad från meningsmotståndare, och det finns organiserat kriminella som har en jätteseriös hotbild. De döms ju. Men vissa andra personer döms tydligen inte för detta. Det är väldigt svårt att greppa exakt vad som gäller tycker jag, säger Alexander Malmgren.
Ännu oklart hur lagen slår
För snart tre år sedan blev det straffbart att skriva sig där man inte bor. Sedan dess prövar både åklagare och domstolar de nya reglerna. Att utfallet spretar i början är egentligen inte konstigt, menar Alexander Malmgren.
– Man har ju ett system med vägledande avgöranden från högre domstolar för att det ska finnas en likvärdighet i rättstillämpningen. Innan det finns massa praxis så är det mer oklart exakt vad som gäller och exakt hur lagen ska tolkas.
Han har redan överklagat domen mot Emelie, för att pröva om hon bör få högre böter. Hur det blir med Balderdomen har han och kollegan som drev målet i tingsrätten ännu inte beslutat. I så fall vore syftet att pröva när folkbokföringsbrott egentligen ska räknas som ringa.
– Där finns det ingen praxis från högre domstol. Det kan vara ett skäl. Men sedan kan det finnas andra skäl som talar emot. Jag kan säga rent allmänt om praxis att då vill man inte ha fall med väldigt särpräglade omständigheter. Man vill egentligen ha ganska renodlade mål till högre domstol. Då får det större prejudikatvärde. Man kan väl säga att Selinmålet är ganska särpräglat.
På vilket sätt då?
– Det är massa olika invändningar på olika sätt. Och sedan har ju de här personerna en speciell situation, med det de uppfattar som godtagbara skäl för att folkbokföra sig fel.
Att de är så pass publika och att hotbilden är kopplad till deras roll?
– Ja, bland annat.
Men vad ska man säga till en vanlig person som inte fattar att det kan bli så olika, i två fall där båda försökt göra något för sina barns bästa och inte vet att det är olagligt?
– Ja, det får du fråga någon som förstår det. För jag har svårt att förstå att man ska komma till så rakt motsatta slutsatser i de här målen. Att vissa fälls och andra frias rakt av, utan att tingsrätten ägnar ett ord åt att ifrågasätta om det är ett ringa brott exempelvis.
Uppdatering 3 maj 2021: Den friande domen gällande Baldercheferna överklagades aldrig, och har nu vunnit laga kraft. Emelie har överklagat sin dom.
Hemlösa drabbas när staten jagar kriminella och fuskare i adresskaosets Sverige, det visar Hem & Hyras unika granskning av folkbokföringsbrott. Läs alla artiklarna här. Hårdare lagstiftning var tänkt att stoppa bidragsfuskare. Men av de 123 personer som hade åtalats vid årsskiftet var fyra av tio hemlösa, den klart största gruppen. Lagen har använts allra flitigast i Göteborg.
