Charlotte sa åt sin granne att sopsortera – blev slagen med en kvast
Det var en tisdag i augusti 2022 som Charlotte Dahlberg gick ut för att slänga sopor. Sophuset ligger på en innergård vid ett hyreshus som ägs av det kommunala bostadsbolaget ABK i Kristianstad.
I soprummet stötte hon på en kvinna som bor granne med henne. De två kvinnorna har olika uppfattningar om vad som egentligen hände när de var själva i soprummet – men klart är i alla fall att en diskussion om sopsortering slutade i att Charlotte blev misshandlad och att den kvinna som höll i kvasten dömdes för misshandel.
Fick sällskap till soprummet
När Hem & Hyra träffar Charlotte är det i soprummet där hon blev misshandlad. Numera vågar hon gå dit ensam men under flera månader efter misshandeln hade hon alltid med sig en annan granne som sällskap, ifall hon skulle stöta på gärningskvinnan igen.
– Det händer fortfarande att det kryper på ett obehag när jag ska gå och slänga sopor, säger Charlotte Dahlberg.
Hon berättar vad som hände den där dagen för snart två år sedan. Hon såg grannkvinnan slänga en svart sopsäck med osorterade sopor. Då sa hon till henne att inte göra det eftersom det skulle medföra att hyran höjdes för alla om sopsorteringen inte sköttes. Detta är något som redan inträffat i en grannkommun.
Ovanför soptunnorna finns skyltar med bilder och text på svenska, engelska, somaliska och arabiska som visar vilket avfall som ska slängas i vilken tunna.
Men uppmaningen togs inte emot väl, och Charlotte blev kallad gris, rasist och idiot, har hon berättat i förhör.
Dömdes för misshandel
När grannkvinnan senare pratade med polisen berättade hon att hon visst brukar sortera sina sopor och svarat Charlotte att hon inte skulle blanda sig i, men blivit hindrad när hon skulle gå ut ur soprummet. De skrek på varandra, och Charlotte ska ha sagt till henne att invandrare inte har i Sverige att göra.
Det förnekar Charlotte bestämt att hon har sagt, och menar att grannkvinnan som har utländsk bakgrund använder ”rasistkortet”. Charlotte hade reagerat på samma sätt över den uteblivna sopsorteringen oavsett vilken etnisk bakgrund personen har, säger hon.
– Jag är inte rasist och mitt civilkurage gäller alla människor. Det kunde likaväl varit en svensk som inte hade sorterat soporna – jag hade sagt till då också.
Polis kallades till platsen efter bråket. Grannkvinnan dömdes av Kristianstads tingsrätt för misshandel och ofredande. Flera vittnen som sett olika delar av händelseförloppet utanför soprummet berättar hur Charlotte blev puttad till marken och slagen. Hon fick skador i ansiktet och på armen som senare dokumenterades av en läkare.
Ett vittne berättar hur hon hört grannkvinnan säga ”jag gör som jag vill, jag struntar i reglerna” och kallat Charlotte för rasist.
Tingsrätten slår också fast att Charlotte blivit spottad i ansiktet flera gånger.
– Det var så kränkande och så äckligt, säger hon och berättar hur hon efteråt kunde komma på sig själv med att gå omkring och torka sig i ansiktet.
Hem & Hyra har också pratat med grannkvinnan. Precis som under rättegången berättar hon att det var Charlotte som attackerade henne genom att slå henne i bröstet och ställt sig i vägen när hon skulle lämna soprummet.
– Hon ljuger om hela händelsen, säger grannkvinnan som också förnekar att hon ska ha kallat henne nedsättande saker eller spottat på Charlotte och säger att hon inte kunnat göra detta då hon lider av muntorrhet.
Fortsätter att dela sophus
Grannkvinnan säger också att hon brukar sopsortera, och att det var fallet även den dagen i augusti 2022 som senare hamnade i domstol.
– Jag vet hur man gör eftersom jag har bott här i Sverige över 20 år. Men om jag gör fel så anmäl mig till ABK istället, säger hon.
Domstolen skriver att det inte finns något som styrker att Charlotte provocerat eller uppträtt olämpligt. Därför väljer tingsrätten också att tro på det som hon själv berättat att hon utsatts för i soprummet där det inte fanns några vittnen – att hon blev knuffad mot ett sopkärl och slagen både med en kvast och näven.
Eftersom grannkvinnan fick en villkorlig dom istället för fängelse har hon bott kvar bredvid Charlotte Dahlberg och delar fortfarande sophus. Charlotte har funderat mycket på hur hyresvärden ABK borde agera med tanke på vad hon utsatts för, och kommit fram till att bostadsbolaget borde säga upp kontraktet för grannkvinnans lägenhet.
– Det måste bli stopp på allt det här våldet i vårt samhälle och det är tufft att bli misshandlad, säger Charlotte.
Hon är besviken på ABK som inte ens pratat med den misshandelsdömda grannen, utan bara sagt att misshandeln var en sak för polisen att ta hand om. Hon tycker att en hyresgäst som misshandlar en annan hyresgäst åtminstone borde kallas upp till kontoret och få en reprimand.
Jonas Rosenberg är kommunikationschef och Kajsa Samuelsson är bosocial handläggare på ABK. De bekräftar att ABK inte har tagit någon kontakt med den misshandelsdömda kvinnan, varken via brev eller personligt möte.
Kajsa Samuelsson berättar att ABK liksom andra bostadsbolag har möjlighet att skicka en så kallad rättelseanmaning om en boende gör något som kan ses som en störning, men att de ville invänta domen innan de tog ställning till om de skulle göra det. Nu har kvinnan dömts i två instanser men inte fått något brev.
Det är snart två år sedan misshandeln ägde rum och ni inte tagit ställning än – ska man uppfatta det som att ni inte tänker göra nånting?
– Vi har inte tagit ställning i det här fallet om vi ska göra nånting vidare, säger Jonas Rosenberg.
Kommunikationschefen berättar att det inte är kvinnan som blivit dömd för misshandeln som står på lägenhetskontraktet. Det gör istället en annan familjemedlem.
Men som lagen är utformad är det hyresgästen som står på hyreskontraktet som ansvarar för hemmaboende barn, inneboende eller en partner. Flera personer kan alltså förlora sin bostad på grund av vad en i hushållet gör. Ett exempel på detta är de föräldrar i Göteborg som miste lägenhetskontraktet sedan deras tonårsson bland annat misshandlat en besökare till grannarna i samma trapphus.
Värden har inga planer på att säga upp kontraktet
ABK gör bedömningen att även om bostadsbolaget skulle välja att säga upp kontraktet, så skulle detta inte hålla i en prövning i hyresnämnden, berättar Jonas Rosenberg. Men oavsett vilket så har ABK inga planer på att få den misshandelsdömda kvinnan att flytta.
– Det har varit ett skötsamt boende under en lång tid och vi har inte haft några störningar och det är också sånt som vägs in i bedömningen, säger Jonas Rosenberg.
Charlotte Dahlberg berättar att hon brukar vänta ut grannkvinnan, om hon får syn på henne i kvarteret och riskerar att stöta på henne. Hon vill inte träffa henne i onödan, men samtidigt inte gå omvägar för hennes skull.
Är du rädd för att du ska bli misshandlad igen?
– Det kan nog hända, ja. Samtidigt väger det emot att hon nu har en dom emot sig, säger Charlotte.
Hovrättsdomen kan överklagas men då måste Högsta domstolen lämna ett prövningstillstånd, vilket är ovanligt. Grannkvinnan säger till Hem & Hyra att hon inte bestämt sig för om hon ska överklaga eller inte.
Kristianstads tingsrätt dömde grannkvinnan mot hennes nekande för misshandel och ofredande och påföljden blev en villkorlig dom, eftersom hon tidigare var ostraffad. Hade hon istället dömts till fängelse hade brottet motsvarat en eller två månaders inlåsning. Grannkvinnan dömdes också att betala skadestånd på 16 350 kronor till brottsoffret, och den största delen rör kränkningen som Charlotte utsatts för.
Grannkvinnan överklagade domen till hovrätten, som kom med sitt avgörande i maj 2024. Hovrätten ändrar den tidigare domen på så sätt att ofredandet – spottandet – inte räknas som ett eget brott utan får ingå i misshandeln men påföljden blir densamma.
Källa: Kristianstads tingsrätt, Hovrätten över Skåne och Blekinge
En ny lag som börjar gälla 1 juli ska det bli lättare att vräka personer som påverkar sitt närområde på ett negativt sätt genom att begå brott. Exempel på sådana brott är knarkhandel, vapenbrott och stenkastning på blåljuspersonal. Udden är riktad mot gängkriminella och regeringens motivering bakom lagen är att öka tryggheten i bostadsområdena.
En vanlig missuppfattning är att det med dagens lagstiftning inte går att säga upp personer som begår brott. Men det är fullt möjligt och sker redan runt om i landet. Dock så måste det som skett ha hänt inom fastigheten och falla inom ramarna för två möjliga scenarion:
- Att brottsligheten kan klassas som en störning i huset där personerna bor. Till exempel en langare vars kunder stör, någon som skjuter i huset som i ett exempel på en loftgång i Stockholm eller när någon hotar som i ett rättsfall från Göteborg.
- Att lägenheten i sig används som ett brottsverktyg, till exempel en lagringscentral för stöldgods eller vid prostitution som i ett fall i Kungsbacka där en lägenhet användes som bordell.
