Så deponerar du hyran
Kanske är lägenheten för kall. Kanske måste den renoveras efter en vattenskada så att du inte kan använda hela köket under tiden.
När lägenheten inte är i fullt brukbart skick och det inte är ditt eget fel kan du ha rätt till nedsatt hyra. Men om inte hyresvärden går med på det, vad gör du då?
I vissa situationer kan du, som Anki Norlin i Sundsvall, deponera en del av hyran hos länsstyrelsen. Det är som att sätta in pengarna på banken i väntan på att det blir avgjort vem som har rätt till dem. Vitsen är att du då anses ha betalat hyran och därför normalt inte riskerar vräkning.
Men det gäller att veta vad du gör.
Ta hjälp! Det rådet ger Hyresgästföreningens förbundsjurist Susanna Skogsberg.
– Det kan vara svårt att själv avgöra hur stor summa man kan deponera. Därför är det alltid bra att kontakta oss först så att vi kan göra en bedömning. Om du håller inne med alldeles för mycket pengar finns det faktiskt en risk att du blir av med lägenheten.
Den risken ska ändå inte överdrivas, tycker Susanna Skogsberg. Om man bara tar till ett rimligt belopp är deponering i stället en chans att få rätt mot motsträviga hyresvärdar.
– Det är ett sätt att bolla över initiativet. Det är inte du som måste få igenom nedsatt hyra, utan hyresvärden som måste stämma dig för att få ut pengarna. Det finns alltid ett inbyggt motstånd mot att ta en process och många hyresvärdar tycker det är för jobbigt eller kostsamt, säger hon.
Det är inte ovanligt att hyresvärden låter saken bero. Då kan hyresgästen begära att få tillbaka sina pengar från länsstyrelsen efter tre månader.
I de allra flesta fall där Hyresgästföreningen är inblandad slutar det med att hyresgästen återfår den deponerade summan.
Det kan också bli en förlikningslösning och det förekommer att hyresvärden vinner rätten till pengarna. Då handlar det oftast om hyresgäster som har deponerat på egen hand.
Praxis och värdarnas stridbarhet kan skilja sig åt i olika delar av landet. Hyresgästföreningen i Stockholm avråder ofta från deponering, medan det är ett vanligt grepp i exempelvis Norrland.
– Det är en bra lag, bara man använder den med omdöme, säger Susanna Skogsberg.
Tillfällen då du kan deponera hyra
1. Brist i lägenheten. Ofta handlar det om ombyggnationer, då en del av lägenheten är obrukbar under en period, men hyresvärden inte går med på nedsättning av hyran.
2. Hyresgästen har rätt till skadestånd enligt hyreslagen. Till exempel om värden har orsakat en vattenskada och hyresgästen har fått möbler förstörda. Inte så vanligt.
3. Hyresgästen har en motfordran på hyresvärden. Om hyresgästen till exempel har utfört ett arbete men inte får betalt som överenskommet.
4. Olika uppfattning om hur hög hyran ska vara. Det gäller bara om det inte finns någon förhandlingsöverenskommelse och värden höjer hyran på eget bevåg. Då kan man deponera en del tills frågan är löst.
5. Om värden inte tar emot hyresinbetalningarna. Det händer ibland och orsaken kan vara att hyresvärden vill bli av med hyresgästen.
6. Om du inte vet vem du ska betala till. Förekommer ibland när ägarförhållandena är osäkra och kanske två olika parter skickar ut hyresavier – eller du inte får någon avi alls.
Källa: Förbundsjurist Susanna Skogsberg, Länsstyrelserna.
Har du allvarliga brister i din lägenhet kan du ibland deponera en del av din hyra hos länsstyrelsen. Summan ska motsvara bristerna i lägenheten. Deponerar du pengarna i stället för att bara låta bli att betala kan du i de flesta fall inte bli vräkt.
