Så döps gatorna i Helsingborg
Allt börjar när en detaljplan vunnit laga kraft. Då går Maria Ramelius, som jobbar vid stadsbyggnadsförvaltningen i Helsingborg, igenom hur många kvarter och gator som behöver namnges. I det läget vet hon inte om det är hyresrätter, bostadsrätter eller villor som kommer att byggas. Det hon vet är om det är ett industri- eller bostadsområde.
Hon börjar med att läsa in sig på områdets historia för att se om det funnits någon gammal gård eller speciell verksamhet där. Då namnsätter hon efter det.
Nu när till exempel Helsingborgs lasarett byggs om får området en hel del nya namn av kvinnor som betytt mycket för området och orten. Ett exempel är Julia Brinks gränd som är uppkallad efter Sveriges första kvinna som doktorerade i medicin. Julia Brink var dessutom fredsaktivist och vän med Florence Nightingale.
Vad är det viktigaste du tänker på när du namnger en adress?
– Tumregeln är att det ska vara lätt att stava, uttala och inte väcka anstöt. När det gäller personnamn ska personen i fråga varit död i minst fem år. Av säkerhetsskäl ska adressen inte gå att missförstås. Ett barn ska kunna uttala det och kunna larma räddningstjänsten.
Har du exempel på mindre lyckade adresser?
– Tjockögatan och Flatögatan är kanske inte så lyckade. Det är namn jag aldrig hade valt om det var jag som skulle namnge dem. För mig är det viktigt att jobba efter mottot att det ska vara en adress som jag själv kan tänka mig att bo på.
Kvarter: Forntiden, Stenåldern, Bronsåldern, Medeltiden, Arkeologen.
Gator och platser: Rosenkransgatan, Gråsidengatan, Apeloxegatan, Stjärnbergagatan, Silversparregatan, Snöfågelgatan, Blombergagatan, Julia Brinks gränd, Svartbrödragränden, Charlotte Yhlens gata, Karolina Widerströms gata, Karabygatan.
