Så drabbas bostadslösa av social dumpning: Familjen fick en enkel biljett till Kramfors
De flydde från Afghanistan och kom till Sverige 2015. De första tre åren fick familjen flytta från en stad till en annan, från söder till norr – Malmö, Lycksele, Vännäs.
Och söderut igen. Till Märsta, i Sigtuna kommun strax utanför Stockholm. Där kände familjen att de äntligen ”hittat hem” och började bygga upp ett nytt liv.
– Vi gick i skolan, mamma på SFI och pappa hade jobb som vaktmästare. Hans chef pratade om fast anställning, säger sonen Nima, 16 år, som behärskar språket bäst och därför för familjens talan.
Två års kötid räcker inte långt
Men lägenhetskontraktet var ett så kallat korttidskontrakt och begränsat till två år. Det gällde att på egen hand hitta en annan bostad innan det löpte ut.
– Pappa hittade en lägenhet. Men vi hade inte råd med hela hyran och socialtjänsten på kommunen sa att den var för dyr för dem att betala, enligt Nima.
Men de kunde inte hitta någon billigare lägenhet och Mohsenis två års kötid räckte heller inte långt i en kommun med bostadsbrist och tusentals andra sökande.
– Kommunen sa att de ordnat bostad i Kramfors åt oss istället och att vi skulle flytta dit. Vi ville inte, men vad skulle vi göra? Det kändes inte som vi hade något val.
Sigtuna kommun har meddelat Hem & Hyra att de inte vill eller kan kommentera enskilda fall. Men enligt Nima hade Sigtuna kommun sagt att familjen skulle få en bostad centralt i Kramfors och att de skulle bli väl omhändertagna från det att de klivit av bussen.
– Men det var ingen där som mötte oss. Det var kväll och vi hittade inte vart vi skulle bo. Vi hade inte ens en nyckel. Det tog timmar innan vi kom till huset, säger Nima.
Huset låg i Bollstabruk, en mil utanför stan. Nima berättar att elementen inte fungerade och att taket var trasigt.
– Vi hade jacka inomhus och jag sov med dubbla täcken.
”Det blev inte alls som de sa”
I december, fyra månader senare, fick de hjälp av allmännyttan i Kramfors, Krambo, som hittade ett annat boende åt dem.
Men i samma område.
– Det finns knappt nånting här. Och bussarna går jättesällan. Vi har ingen bil och inget körkort. Det känns som om vi är fast, långt ifrån allt. Det blev inte alls som de sa.
Familjen samlade än en gång kraft för ytterligare en omstart i en ny lägenhet på en ny plats. Mamma Zahara började studera på SFI igen och pappa Issa letade jobb.
Men. En månad senare kom nästa chock. Issa får en hjärtinfarkt och dör.
Plötsligt ensam med tre barn
När jag besöker familjen Mohseni har de nyligen haft en traditionsenlig begravning av pappan. Ett sista farväl som de inte kunnat betala för.
– Pengarna vi fått från socialtjänsten räcker inte till att betala pappas begravning, säger Nima.
Han tittar ner i mattan han sitter på. Mamma Zahara sitter i soffan med yngsta dottern Sarina, 7 år.
Zahara häller upp en kopp te och försöker le. Men gång på gång torkar hon diskret bort tårar som tränger sig på. Vi är fem personer i vardagsrummet. Ändå råder det en egendomlig tystnad. Inte ens den påslagna teven förmår bryta stillheten.
Från en dag till en annan har Zahara tre barn att försörja, men svårt att få jobb eftersom hon inte kan språket ordentligt.
Pappan Issa hade alltid tagit hand om allt och skött kontakter med skolan och kommunen. Zahara säger att hon saknar någon vuxen som stöd i allt hon nu måste klara ensam.
Hoppas på jobb i mataffär
– Det är inte det att det är svårt att hitta vänner här, men jag saknar de vi hade i Märsta. Vi hade en trygghet och allt vi behövde. Utom nånstans att bo, säger Zahara via Nima som får agera tolk.
Även han letar efter jobb. Trots att han fortfarande går i skolan är han beredd att hjälpa till ekonomiskt.
– Om vi hade bott kvar i Märsta hade jag kunnat jobba extra på någon restaurang i Kista. Jag hade ett på gång där innan vi var tvungna att flytta. Här i Kramfors finns inga såna jobb. Men jag hoppas på nåt i nån mataffär.
Jag frågar Nima vad han önskar sig av livet.
– Min högsta dröm är samma som min pappas. Att inte behöva någon annans hjälp och pengar.
Social dumpning har blivit ett allt större problem för glesbygden.
