Så driver rekordhöga hyreshöjningar upp inflationen – lika stor effekt som matpriserna
Höga matpriser möts av högljudd kritik och protester. Under mars höll finansminister Elisabeth Svantesson ett möte med livsmedelsjättarna för att diskutera situationen.
De högre matpriserna är den största orsaken att inflationen stiger på nytt. Den näst största orsaken? Hyreshöjningarna.
Enligt siffror från Statistiska centralbyrån, SCB ökade hyrorna i februari med 6,3 procent jämfört med förra året. Det är högre än snittet i årets förhandlingar, som ligger runt 4,8 procent, men kan delvis förklaras av att fler hyror är klara tidigt i år jämfört med förra året.
– De har gått upp ovanligt mycket och saken är att många hyresvärdar höjde sina hyror i januari, så brukar det inte vara. Det brukar komma med jämna och ojämna mellanrum under året, nu kom nästan allt i januari, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.
Så mycket påverkar hyrorna inflationen
I SCB-statistiken framgår hur stor påverkan olika varor och tjänster har på inflationen. Matpriserna, som ökade med 3,9 procent, bidrog med 0,6 procentenheter till februaris inflationssiffra.
Hyrorna, som alltså ökade med 6,3 procent, bidrog med 0,5 procentenheter till februaris inflationssiffra.
Det är de två faktorer som har störst påverkan på inflationen i februari. Med en stor skillnad: De höjda matpriserna drabbar alla, hyreshöjningarna bara landets hyresgäster.
– Nu ökar priserna på det som är mest grundläggande för vår överlevnad, mat och husrum. Alla måste äta, och alla måste bo, så den här utvecklingen krymper våra marginaler och vår handlingsfrihet. Det gör också att den här lågkonjunkturen kommer att bita sig fast, säger Martin Hofverberg, chefekonom på Hyresgästföreningen.
Låga räntor gör bostadsrätten billigare
I statistiken från SCB framgår att räntekostnader både för egnahem och bostadsrätter i stället har negativ effekt på inflationen, att de alltså drar ner den. För egnahem är påverkan -0,8 procent och för bostadsrätter -0,5 procent.
Jämfört med februari förra året är räntekostnaderna för en bostadsrätt 20,3 procent lägre i år, enligt SCB:s statistik.
– Till skillnad från bolånteräntorna så kommer inte hyrorna att sjunka. Att en tredjedel av befolkningen får permanent högre utgifter för boende, och urholkade inkomster, spelar stor roll för synen på framtiden, och möjligheten att skapa sig ett bra liv, säger Martin Hofverberg på Hyresgästföreningen.
Källa: Statistiska Centralbyrån
