Så hanterar kommunerna krisen
Hani Shaheen och Thi Nam Nguyen fick en tvåa hos en privatvärd i Sundsvall. Det var tack vare att kommunen gick in som mellanhand.
– För oss spelar det ingen roll att vi inte kan hyra direkt av hyresvärden. Vi är mycket glada att ha fått en lägenhet för man hör hur svårt det kan vara, säger Hani Shaheen, som är palestinier och kom hit som kvotflykting tillsammans med sin vietnamesiska fru och sonen Ali.
Över hälften av landets kommuner hyr lägenheter, som de sedan hyr ut i andra hand till nyanlända, enligt Hem & Hyras enkät.
Ofta är det en förutsättning för att få loss tillräckligt med bostäder.
– Många hyresvärdar ställer krav på att man ska ha jobb för att få lägenhet. Därför skriver vi kontrakt med dem och garanterar att hyran blir betald. Annars skulle vi inte få tag på de lägenheter som behövs, säger integrationshandläggare Saleh Dirawi.
Kommunen gör informationsinsatser för dem som flyttar in och erbjuder sig att ställa upp om problem uppstår i boendet. Hittills har det inte behövts.
Efter sex månader kan man ta upp en förhandling om att skriva över kontraktet på hyresgästen.
– Förhoppningen är att de ganska snabbt ska få egna kontrakt och kunna bo kvar i lägenheten, säger Saleh Dirawi.
Andra kommuner väljer i stället att gå i borgen. Då kan de nyanlända få förstahandskontrakt direkt, samtidigt som hyresvärden har en garanti för att hyran blir betald.
Mordhotad efter förtur
Näst vanligaste lösningen i Hem & Hyras enkät är att de nyanlända får förtur till förstahandskontrakt. Mer än var tredje kommun har kunnat ordna det, de allra flesta i de kommunala bostadsbolagen, men i 18 kommuner även hos privata fastighetsägare.
Men att lova en grupp människor tak över huvudet när det redan råder akut brist är inte problemfritt.
Hos Ekerö bostäder har det blivit totalstopp i bostadskön. Samtliga lägenheter går för närvarande till nyanlända, berättar vd Mats Viker.
– Det är en självklarhet att hjälpa människor som flytt från krig men jag förstår ilskan hos de tusentals människor som står i bostadskön och väntar.
Han har fått många arga samtal och mejl om detta. I somras klistrades en affisch med en strypsnara och ordet folkförrädare upp på dörren till bostadsbolagets kontor.
Hans Viker tycker det är tragiskt med den främlingsfientlighet han har mött, samtidigt som han själv har legat sömnlös av oro för hur man ska klara bostadsfrågan.
På sikt ser han ändå en positiv effekt: att Ekerö kommun har höjt sin ambition för bostadsbyggande.
– I slutändan leder det till en fördubbling av antalet lägenheter till bostadskön.
I andra kommuner är det mindre uppmärksammat eller kontroversiellt att en del av flyktingarna går förbi kön.
Det är brukligt att de kommunala bostadsbolagen lämnar en viss andel av sina lediga lägenheter till kommunen för bland annat sociala ändamål. Om den andelen ökar påverkar det inte alltid kötiderna så mycket.
Privatpersoner öppnar sina dörrar
Caroline och Ingemar Hjorth hade ett gästrum som sällan användes. De anmälde det till kommunen och hade snart fått en inneboende.
Var tredje kommun har bett privatpersoner om hjälp att hitta husrum för nyanlända flyktingar. I Falun hörde många av sig.
– Det är alla möjliga typer. Ensamstående, par och familjer, unga och äldre. Det gemensamma är väl att de vill hjälpa till, säger projektledare Cia Embretsson.
Så var det för Ingemar och Caroline Hjorth.
– Vi såg ju på nyheterna vilka stora behov som fanns och vår kyrka uppmanade alla att inte bara se på, utan göra något om man kan, berättar Ingemar.
De var osäkra på hur det skulle bli att dela sitt hem, köket och badrummet med en okänd person, en man från Syrien. Men sedan han flyttade in har det inte varit några problem, säger Ingemar. Tvärtom.
– Det är en bra känsla att kunna göra skillnad och han är en trevlig person, vi har fått en god relation.
En del av de kommuner som har försökt locka privatuthyrare har mötts av hyreskrav som är orimliga för den som ska leva på en etableringsersättning på cirka 6 500 kronor i månaden.
Falu kommun har satt ett hyrestak på
2 000 kronor för ensamstående, men Ingemar och Caroline tar bara ut 500 kronor.
– Han behöver säkert pengarna bättre än vi, säger Ingemar.
Några av de nyanlända i Falun har redan fått jobb och kunnat flytta vidare till egna lägenheter.
– Alla strävar ju efter en egen bostad. Man vill inte vara inneboende för all framtid, säger Cia Embretsson.
Utan hyreshus – tvingas köpa bostadsrätter
Åtta procent av kommunerna i Hem & Hyras undersökning har köpt bostadsrätter, villor eller fritidshus för att kunna hyra ut till nyanlända.
En av dem är Täby, som i fjol köpte fem bostadsrätter och i år planerar inköp för ytterligare tiotals miljoner kronor. Enligt fastighetsområdeschef Mariana Sandell är orsaken att man har valt bort det hyrda boendet.
– Vi är en av få kommuner som inte har något eget bostadsföretag, och då får man en begränsad tillgång till bostäder. Andra fastighetsägare här har i hög utsträckning valt att ombilda, vilket lett till en mindre andel hyresrätter.
Täby hör till de kommuner som har haft minst flyktingmottagande genom åren. Enligt den nya bosättningslagen fördelas därför förhållandevis många nyanlända dit i år och 2017.
Likadant är det i närliggande Vallentuna. Där är andelen hyresrätter lägst i hela landet. Kommunen planerar i år att köpa bostadsrätter till en total summa på 33 miljoner kronor.
Henrik Kelfve, kommunikationschef i Vallentuna, anser att köp av bostäder är den enda rimliga lösningen.
Samtidigt medger han att kommuners närvaro på budgivningar kan leda till att priserna drivs uppåt.
– De 17 bostadsrätter som kommunen köpt utgör dock en mycket liten del av bostadsmarknaden och påverkar därför marginellt.
Både Täby och Vallentuna planerar även att bygga modulhus.
