Så kan du få hjälp i hemmet när du blir äldre – och det här kan du kräva
Att behöva stöd i vardagen som äldre är naturligt. Det har man rätt till enligt lag om det finns behov för det. Ansökan om vård och hjälp i hemmet behandlas av din kommun som avgör hur och vilken typ av stöd du kan få.
Ibland behöver man varken hemtjänst eller annat boende för att klara vardagen. Om det räcker med att individanpassa bostaden så att du kan bo kvar så kan du ansöka om så kallad bostadsanpassning hos kommunen. Om ansökan beviljas så betalar kommunen ut skälig kostnad för åtgärderna, vilket ska motsvara utgifterna.
Som hyresgäst måste man ha hyresvärdens godkännande för att få bostaden anpassad. Fastighetsägaren har ingen skyldighet att ge sitt medgivande, men eftersom det inte innebär någon kostnad brukar det sällan vara något problem.
Även andrahandshyresgäster kan ha rätt till bostadsanpassning, beroende på hur långvarig uthyrningen beräknas vara.
Bostadsanpassning kan exempelvis handla om att sätta in ett hjälpande handtag i duschen, lägre och mjuka trösklar eller att bygga en ramp upp till ytterdörren.
Exempel på bostadsanpassningar:
- ta bort trösklar
- bredda dörrar
- installera automatiska dörröppnare
- sätta in stödhandtag, ledstänger eller räcken
- installera hiss eller ramper
- ta bort badkar och ordna en duschplats
- ändra höjd på skåp och arbetsbänkar eller göra dem höj- och sänkbara
- installation av tvätt- eller diskmaskin
Du kan ha möjlighet till bidrag för reparation eller service av teknisk avancerad utrustning, som till exempel dörrautomatik, hiss eller bidétoalett. Du kan också få bidrag för besiktning av hiss. Däremot har en dom i Högsta förvaltningsdomstolen fastslagit att bidrag för bostadsanpassning inte ges för så kallat rullstolsgarage, med plats för permobil eller rullstol, utanför bostaden.
Men kommunerna hanterar ansökningar och bestämmelser olika, vilket påverkar dina möjligheter att få bidrag.
Vem bär ansvaret för en meningsfull tillvaro?
I socialtjänstlagen regleras äldres rättigheter. Det som står här är avgörande när det handlar om biståndsprövningar, som exempelvis vid ansökan om särskilda boenden för äldre. Ansvaret för äldres hälsa och välmående fördelas på olika instanser.
Socialtjänsten utför arbetet i praktiken:
Enskilda socialarbetare har förhållandevis stor frihet i handläggningen av ärenden. Hjälpen ska anpassas efter individens särskilda behov. Om du har synpunkter på socialtjänstens arbete kan de framföras till IVO, Inspektionen för vård- och omsorg, som är en tillsynsmyndighet. Information om brister eller missförhållanden kan göras anonymt.
Enligt 5 kap 4-8 § Socialtjänstlagen ska socialtjänsten:
- se till att äldre får ett värdigt liv och känner välbefinnande.
- verka för att äldre får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra.
- se till att äldre får goda bostäder och att vid behov ge stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service.
- ha god kunskap om levnadsförhållandena i kommunen för äldre människor och upplysa om det i sin uppsökande verksamhet.
Socialnämnden är politiskt tillsatt och ansvarar för kommunens socialtjänst:
Enligt 5 kap 4-8 § Socialtjänstlagen ska socialnämnden:
- medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd.
Kommunen arbetar med att hitta balansen mellan invånare och bostäder:
Enligt 5 kap 4-8 § Socialtjänstlagen ska kommunen:
- inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd.
- inrätta särskilda boendeformer för äldre människor som främst behöver stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service och som därutöver har behov av att bryta oönskad isolering.
- planera sina insatser för äldre genom att samverka med regionen samt andra samhällsorgan och organisationer.
- verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska, jiddisch, meänkieli, romani chib eller samiska där detta behövs i omvårdnaden om äldre människor.
Det står också i lagtexten att äldre, så långt det är möjligt, ska kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges.
Vård i hemmet främjas
Kommunens handläggare ska ta hänsyn till allt detta i sitt beslut om vilken vård du ska få.
Många kommuner strävar efter att förstärka möjligheterna till att bo kvar i eget boende så länge som möjligt. Det innebär att behovet av vård oftast tillgodoses via hemtjänst. En flytt till någon typ av särskilt boende beviljas om kommunen anser att behovet är större än vad hemtjänsten kan klara av.
Vilka typer av boenden finns det för äldre?
De kan först och främst delas in i två olika kategorier: De som inte kräver ett biståndsbeslut och de som kräver det, grundat på om det finns ett vårdbehov eller inte.
Det som är viktigt att komma ihåg när det gäller biståndsbedömning är att om ansökan beviljas så innebär det att du har rätt till en plats i kön. Det kan alltså dröja innan det finns en ledig plats på ett passande boende. Reglerna säger att kötiden inte ska vara längre än tre månader. Efter det måste kommunen anmäla sig själv till IVO, Inspektionen för vård och omsorg. För lång kötid straffas med ett vite för kommunen.
Samma typ av boenden kan också benämnas olika beroende på kommun. Boenden kan vara privatägda eller drivas av kommunen, vilket innebär olika kösystem. Kontakta kommunen för att ta reda på vad som gäller. De är skyldiga att ge dig den information du behöver för att ge dig förutsättningarna för bästa individuella vård och boende.
Tänk på att du kan ha rätt till bostadstillägg. Ansökan görs hos Pensionsmyndigheten från och med den månad du fyller 66 år.
Boende som inte är biståndsbedömt
Trygghetsboende – ett ordinärt lägenhetsboende där sällskap och sysselsättning står i fokus. Det finns gemensamhetslokaler för olika aktiviteter och någon typ av matsal där man kan äta tillsammans. Det finns oftast en värd eller värdinna på boendet (den som driver boendet kan söka bidrag hos kommunen för tjänsten). Värdinnan har till uppgift att ge de boende en meningsfull tillvaro med frivilliga aktiviteter utifrån önskemål. Trygghetsboenden ska vara tillgänglighetsanpassade för äldre. Det ska finnas en god närmiljö med tillgång till kommunikationer, service och rekreationsplatser. För att få lägenhet på ett trygghetsboenden krävs oftast att man uppnått en viss ålder, gränsen varierar från 55 år och uppåt. Ett trygghetsboende kan finnas som hyresrätt, bostadsrätt eller kooperativ. Du bor självständigt och betalar hyra för din lägenhet. Det ingår inte mat, service, omvårdnad eller sjukvård. Däremot kan man naturligtvis ha hemtjänst som i vilken bostad som helst. Andra liknande boendeformer kan vara plusboenden, bonusboenden eller seniorbostäder.
Boende som är biståndsbedömt – kräver ansökan och ett ja från kommunen
Särskilt boende för äldre (över 65 år) – ”När behovet av tillsyn eller kraven på trygghet och säkerhet inte längre kan tillgodoses i det egna hemmet bör det finnas möjlighet att flytta till en särskild boendeform” står det i socialtjänstlagen. Ett särskilt boende för äldre är för dem som behöver omvårdnad och service dygnet runt. Andra namn för särskilda boenden kan vara vård- och omsorgsboende, demensboende, servicehus, sjukhem, omvårdnadsboende, gruppboende eller ålderdomshem.
Ansökan om särskilt boende ställs till kommunen man är folkbokförd i. Man kan önska att få bo i annan kommun, vilket då prövas efter särskilda regler. Ett särskilt boende innebär att man har egen lägenhet och tillgång till dygnet-runt-vård och lagad mat. Den boende betalar hyra för sin lägenhet och kostnader för vård och mat. I Boverkets bostadsmarknadsenkät 2024 svarade 112 kommuner att de har ett underskott på särskilda boende former för äldre.
Serviceboende – är en lägenhet som ligger i ett bostadsområde med andra som får samma typ av service. Lägenheterna kan ligga i samma hus eller i närheten av ett gemensamt utrymme eller lokal. Det finns oftast nära tillgång till arbetsterapeut, fysioterapeut och sjuksköterska. Men det är inte dygnet-runt-anställd personal som gör hembesök. Behöver du stöd och hjälp kan du ansöka om hemtjänst.
Biståndsbedömt trygghetsboende – är en typ av boende för äldre människor som behöver stöd och hjälp och annan lättåtkomlig service, men som framför allt behöver bryta oönskad isolering. Det finns gemensamma ytor och samlingslokaler för att kunna äta tillsammans och umgås med andra boende. Lägenheten ska kännas trygg, men boendet erbjuder ingen heldygnsvård. Stöd och hjälp från hemtjänsten kan fås efter biståndsprövning. Boendeformen skrevs in i socialtjänstlagen 2019 som ett alternativ för kommunerna att erbjuda äldre som behöver en mer social tillvaro. Än så länge har 31 kommuner infört boendeformen. (Boverkets bostadsmarknadsenkät 2024).
Viktigt att söka rätt
Det är viktigt att ange vilken typ av boende man söker annars kan ansökan få avslag på fel grunder.
Det finns exempelvis särskilda boenden med inriktning på demens, ett demensboende. Det är ett äldreboende, eller ett antal avdelningar, där alla boende har en demenssjukdom. De som arbetar där ska ha god kunskap om demenssjukdomar och boendet ska inredas för att underlätta för personer med demens.
Det finns också parboendegaranti, vilket betyder att om en partner som man sammanbott med under längre tid fått en plats på ett särskilt boende för äldre så har den andra rätt att flytta med.
Överklaga avslag
Om du inte är nöjd med kommunens beslut, ifall du får ett avslag på din ansökan, så kan du överklaga till förvaltningsrätten som gör en ny prövning. Förvaltningsrättens beslut kan i sin tur överklagas till kammarrätten.
