Så missköter den skånska gurkodlaren sina hyreshus: ”Man blir mörkrädd”
”Välkommen till Bjärehemmet” står det fortfarande på plåtskylten utanför huslängorna i byn Västra Karup i Båstads kommun. Det är en av de saker som påminner om att delar av fastigheten tidigare varit ett vårdboende. Inuti huset finns också gott om möbler och inredning från det gamla användningsområdet.
”Den gamle kungen” Gustaf VI Adolf blickar ner från ett porträtt i en av de tomma korridorerna. Kvarlämnade inventarier från matsalen samlar damm. Ett helt restaurangkök är övergivet.
Men även om tiden har stått still, så har ett förfall pågått. Flera lampor går inte att tända, och fönsterrutor saknas. Ytterdörrar som inte går att låsa. En soffgrupp som ligger utkastad på en gräsmatta.
”Vill flytta men orkar inte”
Hyresgästen Gun Silwer, 81 år, har bott i huset i flera år.
– Jag har tröttnat på det. Jag vill flytta, men jag orkar inte, tyvärr, säger hon.
Hon är missnöjd med förfallet – och rädd för att duscha.
Mer om detta snart.
Det var 2017 som den lokala lantbruksföretagaren Lars Jacobsen köpte fastigheten i Västra Karup. Lars Jacobsen och hans bolag har varit en följetong i skånska medier. Framför allt driver bolagen gurkodlingar.
Miljöförvaltningar i flera kommuner har riktat kritik mot allt från hantering av bekämpningsmedel till usla boendevillkor för säsongsarbetare. I något fall har bostäderna varit så dåliga att de helt blivit utdömda. Nu kan Hem & Hyra också visa att han missköter hyresfastigheter.
I det gamla Bjärehemmet finns idag 44 hyreslägenheter. Här bor många äldre, ett femtontal är över 70 år och en handfull över 90 år. Flera hyresgäster vittnar om det blivit allt svårare att nå hyresvärden när de behöver. På senare tid har det fått allvarliga konsekvenser.
2021 hörde många hyresgäster av sig till miljöförvaltningen i Båstads kommun och klagade på att det var svårt att få varmvatten i kranarna.
Nu upptäckte man ett problem som ingen hyresvärd vill ha i sitt hus – legionella. Bakterierna som finns i ledningarna kan smitta via vattendroppar och kan vara dödliga, speciellt för äldre eller personer med nedsatt immunförsvar.
Bakterier är kvar
I våras uppmätte miljöförvaltningen i Båstad skyhöga halter av dessa legionellabakterier. Det var kommunen som tog prover, eftersom fastighetsägaren inte gjort detta själv, trots uppmaningar. Hyresgästerna avråddes att duscha, då risken för att bli sjuk var överhängande.
Sedan legionellalarmet har värden genomfört en så kallad hetvattenspolning, vilket innebär att bakterierna i hela vattensystemet helt enkelt ska kokas ihjäl. Men större insatser vad nödvändiga. Vid den senaste mätningen i september visade det sig att det fanns kvar bakterier, men inte i så hög omfattning att hyresgästerna fick rådet att inte duscha.
När hyresgästerna Camilla Andersson och Gun Silwer träffas i det gamla Bjärehemmets korridorer i slutet av oktober är de fortfarande oroliga och tveksamma till att duscha. Camilla Andersson litar dock på att kommunens miljöförvaltning har koll på läget.
– Man måste ju duscha men tidigare gjorde jag det vare dag, nu blir det bara var tredje, säger Camilla Andersson.
Gun Silwer, däremot, vågar inte duscha alls.
– Det är ju farligt, säger hon.
Solveig Ahlbin Berg är miljöchef på Båstads kommun och kritisk till fastighetsägarens agerande.
– Även efter att vi visade på de höga halterna så hände inte speciellt mycket. Så det är en stor nonchalans som vi ser, säger hon.
Hiss hade inte kollats på sex år
Det var vid ett av de tillfällen i våras som miljöinspektörerna fanns på plats i fastigheten i Västra Karup som ytterligare ett problem upptäcktes. De gläntade på en hissdörr, och lade märke till ett märke. Det handlar om de små, runda klisterdekaler som sitter uppsatta i hissarna. Dessa visade att tidpunkten för nästa inspektion var april 2018 – alltså för flera år sedan.
Enligt reglerna ska en hiss kontrolleras varje år, men i detta fall hade det inte skett någon besiktning sedan 2017.
Jenny Andersson är tillförordnad bygglovschef på Båstads kommun.
– Det är naturligtvis inte bra. Man har som fastighetsägare en skyldighet att se till att de här återkommande kontrollerna sker, säger hon.
Jenny Andersson har inte varit med om att någon hyresvärd missat kontroller under sex år i rad och tror att de flesta fastighetsägare har koll på regelverket. Reglerna lägger ett stort ansvar på fastighetsägarna, som bara måste skicka protokoll till kommunen om det finns några anmärkningar.
Det var först efter att kommunen kontaktat fastighetsägaren som en ny besiktning genomfördes i juni i år, och hissen är nu godkänt. Det fanns några mindre anmärkningar, men inget som påverkade säkerheten för passagerarna. Men fastighetsägaren har fått betala en så kallad byggsanktionsavgift på 105 000 kronor för den tid som hissen var i bruk trots att den inte hade besiktigats enligt reglerna.
Trots att Båstads kommun redan i våras var i kontakt med fastighetsägaren, var det först efter att Hem & Hyra pratat med Lars Jacobsen som protokollet faktiskt skickades in till kommunen i början av november. Och det märke som visar att hissen är godkänd har ännu inte klistrats upp.
En annan hiss är avstängd
Nästa inspektion ska ske senast i juni 2024.
Kommer ni då kolla att verkligen har inspekterat, med tanke på att de har missat innan?
–Det är möjligt att vi gör nån form av stickprov, säger bygglovschefen Jenny Andersson.
Det finns också en annan hiss i fastigheten. Den är avstängd och avspärrad, och har inte lett till några åtgärder från kommunens sida.
I Bjuv, cirka fem mil söderut, finns en annan fastighet med andra problem men med samma ägare. Hyreshuset med 13 lägenheter ägs av Kullagruppens Bostäder, som är ett annat bolag i Lars Jacobsens verksamhetssfär.
Hyresgästerna Johan Persson och Jessica Roos har i flera år bott i en lägenhet ovanpå en värmepanna som de är oroliga för. Till och från har den slutat att fungera, vilket gjort lägenheterna kylslagna. Och när den startats igen har en bensinstank spridit sig i trapphuset, berättar de. Problemen har funnit länge. 2021 blev räddningstjänsten larmad hit vid två tillfällen. Brandmännen kunde konstatera att det luktade rök men inte brann.
”Knäckebrödet blir mjukt”
I lokaltidningen har Johan och Jessica läst om hur deras hyresvärd i ett av sina växthus har eldat med skal från cashewnötter, trots att detta inte är tillåtet. De importerade, afrikanska skalen kan innehålla bekämpningsmedel eller småkryp, enligt miljöförvaltningen.
Nu undrar Johan och Jessica hur deras bostadshus egentligen blir uppvärmt.
– Vad eldas det med här? Det känns som en tickande bomb. Man vet inte vad som kan hända med en sådan panna? säger Johan Persson.
Enligt Jessica Roos har fukten ändå varit det jobbigaste.
– Har vi lämnat godis ute på bordet blir den kletig. Knäckebrödet blir mjukt. Många i huset har problem med mögel. Fukten är värst när pannan står still och vi inte har någon värme, säger hon.
Har felanmält flera gånger
Johan och Jessica upplever att huset är lämnat vind för våg och att fastighetsägaren inte tar tag i problemen som spruckna rutor, otäta fönster och misstänkt mögel. De säger att de ringt och felanmält saker så många gånger att de nästan gett upp. Ett läckande element anmälde de 6-7 gånger.
–De tog så lång tid på sig att komma att det lagade sig självt. Måste ha rostat eller kalkat igen, säger Johan Persson.
I oktober blev pannan lagad ännu en gång och idag har Johan Persson och Jessica Roos värme i elementen, och därmed har fukten blivit bättre.
– Det är ju bra men känns inte jättesäkert med tanke på hur det har varit. Vi får väl se hur det funkar, säger Johan Persson.
Vad säger fastighetsägaren Lars Jacobsen själv om kritiken från hyresgästerna?
Han beklagar att den hiss som är igång inte har blivit kontrollerad som den ska.
— Det är givetvis slarvigt av oss, säger han.
Han förklarar detta med att besiktningsavtalet inte gick vidare när han köpte huset.
— Det sköts nu och det var olyckligt på grund av ett ägarbyte i fastigheten.
Den hiss som är avstängd har blivit det för att barn har lekt i den och att hissen blivit utsatt för skadegörelse, säger Lars Jacobsen. Han säger att hyresgästerna som bor i den delen av byggnaden också tycker att det är bättre att den är avstängd.
Hur allvarligt tycker du det är att det finns legionella i huset?
– Det är inte bra, säger Lars Jacobsen, men uppger att han är på väg att bli av med problemet.
Han menar att grundproblemet är en felinstallerad värmepump som nu har blivit bytt, och menar att det är leverantören av pumpen som gjort fel från början.
Men du har ju ändå under två år haft hyresgäster som har varit oroliga och det har varit fara för deras hälsa?
– Jag vill inte diskutera med dig, det är bättre att du skickar det till mig så svarar jag.
Svarar på frågor – men inte alla
När det gäller fastigheten i Bjuv känner han överhuvudtaget inte till att det ska ha varit problem med värmen. Han berättar också att han vidtagit olika åtgärder så att pannan fungerar bättre än när den köptes in. På frågan om vad man eldar med med svarar han:
– Vanligt träpellets.
Vi har pratat med Lars Jacobsen på telefon och han har svarat på några av våra frågor, men inte alla. Bland annat svarar han inte på vilket ansvar han tycker att han har som hyresvärd och hur han ser på att miljöförvaltningen pratar om nonchalans. Han har bett oss att mejla de frågor han inte ville svara på muntligt. Han har svarat på vissa men inte på våra följdfrågor.
Tillbaka i det gamla Bjärehemmet. Eva Elofssons äldre mamma bor i huset och hon är ofta på besök här. Hon är inte nöjd med hur hennes mamma behöver ha det. Ibland är vattnet kallt – ibland skållhett. Oron för legionellabakterierna är fortsatt stor.
– Den ska bort. Det är deras skyldighet att se till att de boende har en trygg miljö, säger Eva Olofsson.
Spillning och gnagmärken i soprummet
Hyresgästen Camilla Andersson öppnar dörren till ett soprum där en säck visar tydliga gnagmärken. Bredvid en söndertuggad golvbrunn ligger svart spillning.
– En gång sprang en råtta över min fot, berättar Gun Silwer.
Hyresgästerna visar runt i resten av fastigheten. Bubbliga väggar som kan tyda på vattenläckor och hål i taket över loftgången.
– Det är katastrof och allting förfaller, säger Eva Elofsson.
– Man blir mörkrädd, säger Camilla Andersson.
Eva Elofsson är orolig för sin mamma men är också arg.
– Jag undrar hur en människa kan missköta så mycket utan att få näringsförbud. Det måste väl vara nästa steg?
Samtliga konstaterar att det inte är lätt för äldre att flytta.
– Och de ska inte behöva flytta för att han bara vill tjäna pengar, säger Eva Olofsson.
Legionellabakterier kan spridas via vattenledningsrör, klimatanläggningar, pooler och duschar. Bakterierna trivs mellan 20 och 45 grader och sprids vid inandning. För att hålla borta bakterien ska temperaturen i kranar vara minst 50 grader och i varmvattenberedare 60 grader.
- Bakterien kan orsaka pontiacfeber, som påminner om influensa. Den kan även orsaka allvarlig lunginflammation, vilket kallas legionärssjuka. Smitta sprids inte mellan personer.
- Sjukdomen kan vara mycket allvarlig då den ofta drabbar personer med nedsatt immunförsvar. Även rökare och äldre är riskgrupper. Dödsfall inträffar i mellan fem och tjugo procent av fallen.
Kullagruppen AB är moderbolag i en större koncern där Lars Jacobsen är huvudman och ägare. Koncernens huvudinriktning är lantbruksverksamhet i Skåne, framför allt odlas gurka. Verksamhet bedrivs i flera kommuner. I Västra Karup ägs hyreshusen via bolaget LJ. Jacobsen fastighets AB. I Bjuv ägs hyreshuset av bolaget Kullagruppens Bostäder.
- Enligt miljöförvaltningens åtgärdsföreläggande måste fastighetsägaren först göra en ”minisanering”. Vattentemperaturen i rören ska höjs en gång i veckan under nattetid. Efter denna ska prover tas. Sedan ska fastighetsägaren se till att vattnet i kranarna håller minst 50 grader och i varmvattenberedarna minst 60 grader. Duschmunstycken, slangar och blandare ska bytas ut i samtliga lägenheter. Efter detta ska regelbundna prover tas minst varannan månad under hela 2024.
- Hissen som används måste inspekteras senast 30 juni 2024.
Låt inte barn åka själva, kontrollera besiktningsmärket i hissen och kräv att din hyresvärd sätter in skydd i äldre hissar. Här tipsar Hem & Hyra om hur du blir trygg i hissen.
- Hissen i ditt hus ska vara godkänd i en årlig besiktning. Du kan själv kontrollera det genom att titta på besiktningsmärket i hissen.
- Om din hiss blir underkänd måste hyresvärden rapportera det till kommunen.
- Hissen får inte användas igen förrän den godkänts och kommunen har fått ett kvitto på det.
